Arbetsmiljö

SPSM om modellen för NPF-elever: ”Svårt att utvärdera”

Lena Samuelsson SPSM
Foto: Jonas Arneson
Kort om modellen – så fungerar CPS

I ett första steg kartlägger personal kring eleven vilka specifika förväntningar, olösta problem, som finns

i dagsläget. I nästa steg problemlöser en vuxen och barnet tillsammans kring ett prioriterat olöst problem.

Problemlösningssamtalet består av tre steg:

  • Empati
  • Definiera vuxenbekymmer
  • Inbjudan till lösning

CPS hjälper eleven att uttrycka vilka bekymmer den har kopplat till specifika förväntningar som inte nås i dag. Modellen hjälper även den vuxne att tydliggöra varför det är ett problem att eleven inte når förväntningen.

Målet med CPS är dels att vuxen och elev ska börja samarbeta kring det som är svårt och som skapar konflikt, samt att genom samtal indirekt ge barnet nya färdigheter, till exempel förbättrad problemlösningsförmåga.

Mellan 15–20 elever involveras i metoden i Uppsala i dag.

Det är svårt att fastställa hur många skolor som använder CPS-metoden i Sverige i dag.

Satsningen på CPS i svensk skolan är viktig att vetenskapligt undersöka noggrannare framöver. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Lena Samuelsson.
– Jag ser för- och nackdelar med modellen, säger hon.

Lena Samuelsson är rådgivare på SPSM med inriktning på NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och har arbetat fler år med CPS-modellen med barn och elever. Hennes erfarenhet är att man behöver modifiera och anpassa modellen en del för att det ska passa elever med NPF i skolan.

– För att lyckas med CPS behöver man tänka på att anpassa modellen till den egna verksamheten, utifrån resurser och vilken kompetens som skolans personal besitter.

Hon minns hur det var när CPS började användas i bredare utsträckning i Sverige, men Lena Samuelsson upplever att modellens intåg i svensk skola främst har kantats av positivitet inom lärarkåren.

Svårt att utvärdera

– När Ross Greens arbetsmodell kom var det lite av ett nytt sätt att se på elevernas delaktighet, där man lyssnar in eleverna på ett sätt som man inte hade gjort innan. Det här ledde till att många lärare blev intresserade av att testa CPS. Så grundfilosofin har funnits med länge i svensk skola i olika omfattningar – men det är svårt att utvärdera modellens popularitet i dag.

Är det en välfungerande metod som ger resultat?

– Det ser olika ut. Den stora positiva aspekten av modellen är att man sätter eleven i centrum. Jag tror dock inte att man kan använda hela modellen strukturellt och brett om man inte har stor kunskap om NPF och vilka anpassningarna som behöver göras för elever. Har man inte den kunskapen tror jag inte CPS fungerar för barn och elever med NPF.

Ingår i SPSM:s studiepaket

 Att delar av CPS-modellen ingår i SPSM:s studiepaket kring NPF tyder väl ändå på att det är en viss rekommendation från er sida?

– Så kan man se det. När studie-paket togs fram valdes den att ha med för att man ville ha fler konkreta verktyg, men nu när vi befinner oss i ett utvecklingsarbete av just det här NPF-materialet ser vi ett stort behov av att ha med ett bredare kunskapsunderlag. Där har vi som myndighet ett stort ansvar i att ge lärare mer innehåll till deras verktygslådor.

Lena Samuelsson tycker samtidigt att CPS innehåller delar som är viktiga.

– Man lyfter fram eleven och dess egna förmåga att lösa problem. Man pratar mycket om den gemensamma problemlösningen och att hjälpa eleven att utveckla sina egna förmågor. Det tycker jag har varit viktigt och bra när jag har arbetat med CPS.

”Nackdel att det blir instrumentellt”

Ser du några nackdelar med modellen? 

– En nackdel är att det blir för instrumentellt, det vill säga att det tenderar att utvecklingsarbetet blir fyrkantigt och skolan hänger upp sitt arbetssätt på en färdig modell i stället för att anpassa det generellt och individuellt till verksamheten.

Hur ser du på att man då satsar på en modell som inte har en särskilt stark evidens kring hur det faktiskt fungerar i skolsammanhang? 

– Det är en viktig fråga och detta gäller fler modeller än bara just CPS. Det finns dock en del forskning gjord i USA kring just CPS.

Bör undersökas noggrannare

Men man behöver få in det i en svensk kontext och i ett svenskt skolsammanhang, poängterar hon.

– Det går inte bara att lyfta över en modell till den svenska skolan, för det ser så olika ut mellan svenska och amerikanska skolor. Jag tror man vetenskapligt behöver undersöka modellen noggrannare i Sverige.

– Samtidigt kan man inte vänta in svensk forskning allt för länge innan man drar i gång med modeller i svensk skolkontext. Så det är en komplex situation.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm