spsm_fredrik_malmberg_0

Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg. Foto: Magnus Glans/SPSM

Särskilt stöd 

SPSM om nedskärningarna: Drabbar utsatta elever hårt

Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.
– Den här gruppen är beroende av att man har förutsättningarna på plats i skolmiljön, säger han.

Under 2019 har Skolvärlden rapporterat om hur kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. 

Kommunernas nedskärningar har drabbat flera av landets skolor, något som fått förödande konsekvenser för både lärare och elever. Men den ansträngda ekonomin drabbar även de allra mest utsatta eleverna hårt.

I Värmdö kommun har lärarna under hösten larmat om att många elever står utan särskilt stöd då skolorna inte har råd att anställa specialpedagoger eller att skapa särskilda undervisningsgrupper. 

I Stockholm riskerar nedskärningarna att leda till att flera resursskolor kan få läggas ner. Ett beslut som enligt kritikerna skulle betyda ett stort lidande för de elever som i dag har sin trygghet i dessa skolor. 

Samtidigt bekymras många andra över att kommande nedskärningarna kommer att drabba fler elever med behov genom kommunernas effektiviseringskrav.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), menar att den senaste tidens reaktioner och uppmärksamhet kring ämnet tyder på att skolpersonal behöver mer stöd.

– Tittar vi på TALIS-undersökningen som presenterades i somras så ser vi att skolor verkligen vill ha mer kunskap kopplat till undervisningen för elever i behov av stöd. Samtidigt visar Skolinspektionens tidigare årsrapporter att det finns brister på området med extra anpassningar och särskilt stöd, säger Fredrik Malmberg.

Även många av SPSM:s rådgivare vittnar om ett läge där skolor uttrycker en allt tydligare frustration kring att få tiden att räcka till för att ge ett bra stöd för alla elever, menar han.

– Detta har i vissa fall med det ekonomiska läget att göra. Men man beskriver även att det handlar om en kompetensförsörjningsproblematik med att allt fler är outbildade i skolorna. Det har blivit ett större ansvar på de som är utbildade och det påverkar också situationen, vilket leder till att man får helt klart svårare att hinna med att jobba förebyggande och främjande.

Under våren 2019 genomförde Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen dialogkonferenser med skolchefer för att lyssna till deras utmaningar och behov av stöd från skolmyndigheterna.

I rapporten framkommer det bland annat att bristande tillgång till ekonomiska resurser och behöriga lärare är återkommande teman i diskussionerna. Tillsammans leder besparingarna till begränsningar i förutsättningarna att skapa tillgängliga lärmiljöer, utveckla barn och elevers lärande i trygga lärmiljöer samt att ge stöd till elever i behov.

– Den här måste vi ta på stort allvar. Problemet är att om man inte har rätt kunskap att ge rätt stöd så får det väldigt stora konsekvenser för de här eleverna och samhället, säger Fredrik Malmberg.

Han påpekar att det är huvudmännens ansvar att se till att skolan följer skollagen, och att resurser och kompetens finns på skolan.

– Huvudmännen måste se till att skolan är till för alla elever och att den är tillgänglig. Sedan har vi vårt ansvar som myndighet att ge kompetenspåfyllnad och stöd för att de ska kunna lösa den uppgiften.

En konsekvens vi ser av nedskärningarna är att lärarnas arbetssituation ofta beskrivs som pressad där lärare har svårt att orka. Hur märker ni som myndighet av den pressade arbetssituationen?

– Det är många lärare som hör av sig till oss för att få stöd rent generellt. Men vi kan inte se någon skillnad på ärendenas karaktär. Man beskriver att man hamnar i mer akuta situationer, där det kan bli särlösningar och som i allra värsta fall inte är till elevens bästa.

Skulle ni kunna göra någonting bättre i frågan om stöd till lärare?

– Ett problem som jag ser är att det finns en ojämlikhet i vilka som har kapacitet, förmåga och kunskap att vända sig till oss. Även om vi har jobbat hårt för att göra oss mer lättillgängliga så finns det en risk att de som har ett riktigt tufft läge – och det är det många som har – inte har rätt förmåga att ens be om statens stöd. Där behöver vi fundera en hel del på hur vi kan arbeta mer proaktivt gentemot skolan och skolhuvudmännen.

Nästa år kommer SPSM därför att lansera någonting som myndigheten kallar för samverkanskontor. Med de nya kontoren hoppas man kunna bli bättre på att erbjuda stöd även till de som vanligtvis inte vänder sig direkt till SPSM. 

– I dag bygger upplägget på att man har vänt sig till oss och bett om hjälp. Vi ser att det finns en risk i den här situationen att en del skolor och skolhuvudmän som verkligen skulle behöva ha vårt stöd inte har kapacitet och förmåga att ta del av det. Vi hoppas att vi ska kunna nå ut bättre med vårt stöd med de nya samverkanskontoren, säger Fredrik Malmberg. 

SPSM kommer att starta 16 länsvisa samverkanskontor i Luleå, Umeå, Östersund, Härnösand, Gävle, Västerås, Solna, Stockholm, Örebro, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Halmstad, Göteborg och Malmö. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm