SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Den 8 januari skrev Malin Gren Landell, psykolog, psykoterapeut och regeringens tidigare utredare av skolfrånvaro, en uppmärksammad debattartikel på Dagens Nyheter om skolfrånvaro. 

I debattinlägget beskriver hon hur skolfrånvaro bör betraktas som ett samhällsproblem, och inte ett skolproblem.

”Frånvaro är alltid symtom på problem eller brister i en elevs tillvaro. Upptäckt och analys av frånvaro ger vägledning i vad som behöver förändras för att öka närvaro. Genom att uppmärksamma frånvaron kan skolan utvecklas så att till exempel elever med autism, adhd, svag teoretisk begåvning och ångest får en skolmiljö där de kan må bra och utvecklas mot utbildningens mål. Genom att uppmärksamma frånvaro kan brister i barns liv göras synliga och avhjälpas”, skriver hon.

Debattinlägget har hyllats av både lärare och organisationer på sociala medier, som exempelvis Riksförbundet Attention.

Även Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, tycker att det är viktigt att debatten nu lyfts igen.

– Hon ger en bra bild av läget i Sverige. Tyvärr har vi ingen exakt statistik på om frånvaron har ökat i Sverige, men vi upplever att den har det. Nu gör Skolverket en kartläggning och det är bra. För det är viktigt att vi kan få mer statistik på det här området så att vi får en bättre bild. 

– Det har blivit ett samhällsproblem på ett mycket tydligare sätt än tidigare, precis som Malin nämner i artikeln. Det är svårare att klara sig i samhället 2020 utan att ha en fullvärdig skolgång. 

SPSM har tidigare lyft att det inte finns tillräckligt med forskning och statistik kring frånvaro och även fakta varierar vad gäller hur många elever som inte är i skolan.

– Det man framförallt behöver veta är att vi vet att det är för många som har en problematisk frånvaro i dag. SPSM:s fokus på det förebyggande och främjande arbetet och kartlägga varför eleverna är frånvarande. Det finns ju en mängd olika orsaker till detta. Men det påverkar inte vårt arbete här och nu att vi inte vet exakt hur många elever det rör sig om, vi vet att det är för många. Det är jätteallvarligt förstås, säger Helene Fägerblad. 

Men med det sagt välkomnar hon Skolverkets kommande kartläggning. 

– Den kartläggningen kommer ge en signal till samhället att man måste ta frågan på allvar och att vet vad vi står inför. 

Vad är orsakerna till problematisk skolfrånvaro? 

– Det kan variera. Vi vet att elever inom NPF är en stor grupp inom området. Då kan det handla om en rad olika saker. Det kan exempelvis vara stressrelaterat, eller att lärmiljön inte är anpassad på rätt sätt.   

På ett frukostseminarium som SPSM arrangerade i december 2019 presenterades medlemsenkäter från Autism- och aspergerförbundet och Attention som visade att orsakerna till skolfrånvaro till stor del består av:

• Brist på individanpassning 
• Depression och ångest 
• Skolan tog för mycket energi 
• Skolan förstår inte funktionsnedsättningen 

– Det ger en fingervisning vad den elevgruppen upplever. Vi känner igen den bilden som deras medlemmar ger. Man ska komma ihåg att man inte bara kan lägga ansvaret på landets lärare, utan skolan behöver mer resurser och kompetens för att kunna möta de här eleverna. Det måste också finnas mer kunskap och bättre stöd genom hela styrkedjan, från huvudman, förvaltning och politiker, säger Helene Fägerblad.

Vad behövs för att förebygga och främja närvaro?

– Även om det inte finns så mycket forskning på området så finns det några rapporter från Skolverket, Skolinspektionen och Malin Gren Landells utredning från 2016 visar vad det finns för framgångsfaktorer. Ifous har också nyligen kommit med en sammanställning av internationell forskning, säger hon och fortsätter:

– Det är bland annat att man tidig upptäcker elevernas behov och sätter in tidiga insatser. Även att man arbetar tillsammans med frånvarofrågorna på skolan och skapar trygghet och goda relationer. För kompetenserna finns inom elevhälsan och kan ge lärarna god kunskap från början.  

Sedan måste det finnas ett systematiskt kvalitetsarbete, så att man tydligt följer upp och utvärderar det man gör, menar Helene Fägerblad. 

– När vi tittar på de skolorna som har lyckats med de här frågorna så arbetar de mycket med att ha bra relationer med eleven. Förtydliga elevhälsans främjande och förebyggande arbete. 

Hur duktiga är svenska skolor generellt på att arbeta med detta? 

– Det varierar oerhört mycket. En del är väldigt bra på det medan andra inte alls är bra på det. Det kan också skilja sig mycket mellan klassrummen på samma skola också. Det ser vi när vi möter skolornas arbetslag. 

Vad ser du för utvecklingsområden som behöver förbättras? 

– Dels måste man kartlägga sin egen verksamhet och se vad det är man behöver bli bättre på. Då kan man dels använda sig av det som generellt har kommit fram av de senaste rapporterna om att främja närvaro. Men framförallt är det viktigt att se till sin egen skolas verksamhet för att se var det är någonstans man brister – det ser väldigt olika ut i landet. 

I debattinlägget framhåller Malin Gren Landell att anpassad studiegång bör vara en allra sista utväg, då det kan leda till att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Den bilden delar Helene Fägerblad. 

– Om man ser att det finns frånvaro då ska det göras en utredning och då behöver man titta på vad det finns för orsaker till frånvaron, det kan vara skolan men det kan likaväl vara andra saker också. Då är det viktigt att man har gjort alla de andra insatserna innan man börjar göra en anpassad studiegång – för det kanske inte var det som var problemet. 

– Jag tror precis som Malin säger att börjar man ta det som nästan den första insatsen, som exempelvis om eleven är borta mycket så ska vi plocka bort vissa ämnen i veckan, då kan det vara helt fel. Det kan få stora konsekvenser helt i onödan tyvärr. Det måste vara mer genomtänkt helt enkelt.

Upplever du att det är ett stort problem i dag med att man ger elever en anpassad studiegång för snabbt i processen?

– Det är förstås svårt att säga hur det ser generellt, men det är viktigt att man ser över andra möjligheter innan man tar det beslutet.