elev-trott
Stöd

SPSM: Skillnaderna mellan extra anpassningar och särskilt stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Exempel

Exempel på extra anpassningar

  • Ett särskilt schema över skoldagen
  • Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
  • Extra tydliga instruktioner
  • Stöd att sätta igång arbetet
  • Hjälp att förstå texter
  • Digital teknik med anpassade programvaror
  • Anpassade läromedel
  • Någon extra utrustning
  • Extra färdighetsträning
  • Enstaka specialpedagogiska insatser

Exempel på särskilt stöd

  • Regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid
  • Placering i en särskild undervisningsgrupp
  • Enskild undervisning
  • Anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort

Källa Skolverket.se

Vad är egentligen extra anpassningar, och hur skiljer det sig från särskilt stöd? Något rakt svar som passar alla situationer finns egentligen inte, och det är nog just därför som Lennart Hansson vid Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) rådgivningstjänst får frågan av lärare så ofta.

– Vi får in den här typen av frågeställningar gång på gång, och bjuds in att komma och berätta om det ute på skolorna. Så jag har pratat om det här många gånger, men det verkar finnas ett ständigt behov.

Lennart Hansson.
Lennart Hansson.

Så vad är då skillnaden?

– Om jag nu ska säga det enkelt är det så att rektor måste besluta om särskilt stöd, men rektor behöver inte besluta om extra anpassningar. Men rektor har ansvar för att rutinerna för båda delar fungerar. Rektor ska ta beslut om att en utredning görs, och om den visar att särskilt stöd behövs så ska det sättas in. Men har man redan tagit beslut i arbetslaget om att olika extra anpassningar behövs så är det klart att man behåller dem om rektor mot förmodan inte skulle besluta om särskilt stöd efter en utredning. 

Skolverket skriver att ”det är insatsernas omfattning och varaktighet” som avgör om det rör sig om det ena eller det andra. Särskilt stöd är mer omfattande insatser som pågår under längre tid. Lennart Hansson på SPSM pekar också på att extra anpassningar handlar om förändringar i elevens lärmiljö.

– Extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det är förändringar i den pedagogiska miljön. Saker som ett särskilt schema över skoldagen, extra instruktioner eller digitala hjälpmedel, säger han.

Särskilt stöd handlar i stället om sådant som inte går att införliva i skolvardagen lika sömlöst som enskild undervisning, undervisning i en särskild grupp eller anpassad studiegång.

Lärarna är ju den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas.

Men innan man går in på individuella stödinsatser av något slag så måste skolan jobba förebyggande för att skapa goda grundförutsättningar. Hur har resurser fördelats? Vilka pedagogiska metoder används? Hur fungerar elevgruppen? Och hur är elevens lärmiljöer organiserade? SPSM har skapat ett analysverktyg kallat ”Tillgänglighetsverktyget” som hjälper skolor att se på sin egen verksamhet utifrån olika aspekter.

– I slutändan är det så att om saker ska fungera i skolans värld så handlar det om människor. Lärarna är ju den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas. Lärare som har goda kunskaper om eleverna och har en bred undervisningsrepertoar och förstår elevers olika förutsättningar och behov har bättre förutsättningar att stötta och motivera sina elever. Så har man behöriga, legitimerade lärare ökar möjligheterna, säger han. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm