Annons
Den stadieindelade timplanen ställer till det för språk­undervisningen.Mia Smith är lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola i Partille. Foto: Julia Sjöberg

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Publicerad 5 juni 2019

Relaterat

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. 
Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Liberalerna i riksdagen aprilskämtade om att man ville införa ett obligatoriskt språktest av alla svenskar – på franska. Förutom att skoja till de ville partiet också påminna om att franskan är ett stort och viktigt språk utanför Sveriges gränser, inte minst i förhandlingar med andra EU-länder. EU-kommissionens handlingsplan för språklig mångfald slår fast att alla medborgare bör behärska två främmande språk, och det är också EU:s officiella målsättning.

Men i Sverige är moderna språk (tyska, franska och spanska) det enda ämne i grundskolan som eleverna kan välja bort. Dessutom behöver kommunerna bara erbjuda två av de tre språken för att uppfylla lagens krav. Den sparvåg som nu drar genom landets kommuner drabbar därför språkundervisningen extra hårt.

– Det är en nedåtgående spiral. Man sparar på skolan igen, och då är det klart att man sparar på det som inte är obligatoriskt. Det är ett jätteproblem, säger Anna Anu Viik, ordförande i Språklärarnas riksförbund. 

Syftet med att införa den stadieindelade timplanen var att skapa större likvärdighet. Till exempel ska en elev som byter skola inte får mer eller mindre undervisning i något ämne, vilket var en större risk när ämnena fördelades fritt över hela grundskolan.

Mia Smith i Partille är engagerad i kampen för språkundervisningens överlevnad.

Den nya timplanen som infördes i hösten 2018 slår därför fast att alla elever i årskurs sex ska erbjudas undervisning i moderna språk. Före dess kunde moderna språk introduceras i mellan- eller högstadiet, utifrån varje skolas förutsättningar.

– I grund och botten är jag glad att det blev tid för moderna språk på mellanstadiet också. Det är bra för inlärningen att börja tidigare, och jag hade ju blivit ganska sur om timplanen hade sagt att vi som redan undervisade i språk i årskurs sex inte fick göra det längre. Men det får ju helt andra konsekvenser än vad man avsett, säger Mia Smith, som är lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola i Partille och engagerad i kampen för språkundervisningens överlevnad.

Många skolor som före den stadieindelade timplanen inte undervisade i moderna språk på mellanstadiet måste nu rekrytera språklärare. Problemet är bara att de språklärarna inte finns. När Ekot genomförde en enkät i september 2018 uppgav två tredjedelar av de 161 svarande kommunerna att de saknade behöriga språklärare.

De mindre skolorna utanför tätorterna har ofta få elever som väljer exempelvis franska, och det är både svårt och dyrt att rekrytera en språklärare för att på deltid undervisa en handfull elever ett par gånger i veckan. Lösningen blir ofta att bussa runt eleverna till en central plats för undervisning, eller låta en lärare åka skytteltrafik mellan flera skolor.

Men sådana saker kostar pengar, och på sina håll har konsekvensen blivit att ta bort ett av de tre språken från grundskolan helt och hållet, för att hålla den kommunala budgeten i balans. Kristianstad, Hässleholm och Osby är bara tre av många kommuner där barn och unga inte längre ges möjlighet att lära sig franska.

– Det blir ett strukturellt problem som hänger ihop med lärarbristen. Hade vi haft språklärare som kunde ta jobben ute på de mindre skolorna hade det sett annorlunda ut. Men i stället utbildas det färre och färre. Det finns redan län i landet där det inte finns en enda fransklärare. Samtidigt blir behöriga språklärare av med jobbet på grund av politiska nedläggningsbeslut. Det skapar en osäkerhet kring den framtida arbetsmarknaden, säger Mia Smith.

Hur ska någon kunna bli fransklärare i framtiden när ingen får lära sig franska i skolan?

Anna Anu Viik är ordförande på Språklärarnas riksförbund, och hon menar att det är tydligt att kommunerna inte borde råda över språkens vara eller icke vara i skolan. I stället behöver staten gå in och tar kontroll över situationen.

– Kommunpolitikernas ansvar är bara den egna budgeten, inte de nationella konsekvenserna av att Sveriges språkresurs tynar bort framför ögonen på oss. Det finns ett behov på arbetsmarknaden av folk som behärskar flera språk, men inget görs eftersom besluten om språkundervisning fattas på fel nivå. Beläggen för att skolan måste förstatligas blir allt fler, säger hon.

Mia Smith delar bilden av att kommunernas kortsiktiga beslutsfattande förvärrar problemen på längre sikt.

– Vi har redan brist på språklärare. Men hur ska någon kunna bli fransklärare i framtiden när ingen får lära sig franska i skolan? På riksnivå blir det väldigt problematiskt, säger hon.

Hon beskriver situationen som kritisk, på vissa håll skrämmande.

– Många lärare är oroliga över hur huvudmännen väljer att lösa det. Många kan inte lösa det på ett bra sätt. Jag tycker det är läskigt att kommuner kommer undan med att ta ett politiskt beslut att inte längre erbjuda alla språk. 

Skulle du vilja se ett krav att erbjuda undervisning i alla tre språken?

– Ja, det hade varit rimligare. Vi har i dag lärare som blir arbetslösa på grund av politiska beslut, samtidigt som det är lärarbrist. Hur ska man våga utbilda sig till språklärare när det är en sådan orolig arbetsmarknad?

Det finns exempel på andra inställningar till språkundervisningen i vårt närområde. En statlig utredning i Finland föreslog nyligen att kunskaper i minst två främmande språk ska krävas för en universitetsexamen. Danmark lanserade i slutet av 2017 en ny nationell språkstrategi, där man satsar 130 miljoner kronor för att få fler att läsa språk och inrättar ett nationellt centrum för främmande språk. Motiveringen bakom är till stor del ekonomisk.

Det danska näringslivet, precis som det svenska, efterfrågar medarbetare som kan flera språk än engelska. En sådan strategi behövs även i Sverige, menar Anna Anu Viik.

– Danska företag säger att man tappar ungefär fyra procent av potentiella affärer på grund av brist på språkunnande. I Sverige är den siffran 20 procent, säger hon.

I Danmark beslutade man även för några år sedan att erbjuda ett tredje språk redan i årskurs fem.

– Det är ju relativt nytt fortfarande så det har inte gjorts någon utvärdering ännu. Men det ska bli spännande att se vad effekterna av det blir på sikt, säger Mia Smith. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons