Annons
Den stadieindelade timplanen ställer till det för språk­undervisningen.Mia Smith är lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola i Partille. Foto: Julia Sjöberg

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Publicerad 5 juni 2019

Relaterat

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. 
Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Liberalerna i riksdagen aprilskämtade om att man ville införa ett obligatoriskt språktest av alla svenskar – på franska. Förutom att skoja till de ville partiet också påminna om att franskan är ett stort och viktigt språk utanför Sveriges gränser, inte minst i förhandlingar med andra EU-länder. EU-kommissionens handlingsplan för språklig mångfald slår fast att alla medborgare bör behärska två främmande språk, och det är också EU:s officiella målsättning.

Men i Sverige är moderna språk (tyska, franska och spanska) det enda ämne i grundskolan som eleverna kan välja bort. Dessutom behöver kommunerna bara erbjuda två av de tre språken för att uppfylla lagens krav. Den sparvåg som nu drar genom landets kommuner drabbar därför språkundervisningen extra hårt.

– Det är en nedåtgående spiral. Man sparar på skolan igen, och då är det klart att man sparar på det som inte är obligatoriskt. Det är ett jätteproblem, säger Anna Anu Viik, ordförande i Språklärarnas riksförbund. 

Syftet med att införa den stadieindelade timplanen var att skapa större likvärdighet. Till exempel ska en elev som byter skola inte får mer eller mindre undervisning i något ämne, vilket var en större risk när ämnena fördelades fritt över hela grundskolan.

Mia Smith i Partille är engagerad i kampen för språkundervisningens överlevnad.

Den nya timplanen som infördes i hösten 2018 slår därför fast att alla elever i årskurs sex ska erbjudas undervisning i moderna språk. Före dess kunde moderna språk introduceras i mellan- eller högstadiet, utifrån varje skolas förutsättningar.

– I grund och botten är jag glad att det blev tid för moderna språk på mellanstadiet också. Det är bra för inlärningen att börja tidigare, och jag hade ju blivit ganska sur om timplanen hade sagt att vi som redan undervisade i språk i årskurs sex inte fick göra det längre. Men det får ju helt andra konsekvenser än vad man avsett, säger Mia Smith, som är lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola i Partille och engagerad i kampen för språkundervisningens överlevnad.

Många skolor som före den stadieindelade timplanen inte undervisade i moderna språk på mellanstadiet måste nu rekrytera språklärare. Problemet är bara att de språklärarna inte finns. När Ekot genomförde en enkät i september 2018 uppgav två tredjedelar av de 161 svarande kommunerna att de saknade behöriga språklärare.

De mindre skolorna utanför tätorterna har ofta få elever som väljer exempelvis franska, och det är både svårt och dyrt att rekrytera en språklärare för att på deltid undervisa en handfull elever ett par gånger i veckan. Lösningen blir ofta att bussa runt eleverna till en central plats för undervisning, eller låta en lärare åka skytteltrafik mellan flera skolor.

Men sådana saker kostar pengar, och på sina håll har konsekvensen blivit att ta bort ett av de tre språken från grundskolan helt och hållet, för att hålla den kommunala budgeten i balans. Kristianstad, Hässleholm och Osby är bara tre av många kommuner där barn och unga inte längre ges möjlighet att lära sig franska.

– Det blir ett strukturellt problem som hänger ihop med lärarbristen. Hade vi haft språklärare som kunde ta jobben ute på de mindre skolorna hade det sett annorlunda ut. Men i stället utbildas det färre och färre. Det finns redan län i landet där det inte finns en enda fransklärare. Samtidigt blir behöriga språklärare av med jobbet på grund av politiska nedläggningsbeslut. Det skapar en osäkerhet kring den framtida arbetsmarknaden, säger Mia Smith.

Hur ska någon kunna bli fransklärare i framtiden när ingen får lära sig franska i skolan?

Anna Anu Viik är ordförande på Språklärarnas riksförbund, och hon menar att det är tydligt att kommunerna inte borde råda över språkens vara eller icke vara i skolan. I stället behöver staten gå in och tar kontroll över situationen.

– Kommunpolitikernas ansvar är bara den egna budgeten, inte de nationella konsekvenserna av att Sveriges språkresurs tynar bort framför ögonen på oss. Det finns ett behov på arbetsmarknaden av folk som behärskar flera språk, men inget görs eftersom besluten om språkundervisning fattas på fel nivå. Beläggen för att skolan måste förstatligas blir allt fler, säger hon.

Mia Smith delar bilden av att kommunernas kortsiktiga beslutsfattande förvärrar problemen på längre sikt.

– Vi har redan brist på språklärare. Men hur ska någon kunna bli fransklärare i framtiden när ingen får lära sig franska i skolan? På riksnivå blir det väldigt problematiskt, säger hon.

Hon beskriver situationen som kritisk, på vissa håll skrämmande.

– Många lärare är oroliga över hur huvudmännen väljer att lösa det. Många kan inte lösa det på ett bra sätt. Jag tycker det är läskigt att kommuner kommer undan med att ta ett politiskt beslut att inte längre erbjuda alla språk. 

Skulle du vilja se ett krav att erbjuda undervisning i alla tre språken?

– Ja, det hade varit rimligare. Vi har i dag lärare som blir arbetslösa på grund av politiska beslut, samtidigt som det är lärarbrist. Hur ska man våga utbilda sig till språklärare när det är en sådan orolig arbetsmarknad?

Det finns exempel på andra inställningar till språkundervisningen i vårt närområde. En statlig utredning i Finland föreslog nyligen att kunskaper i minst två främmande språk ska krävas för en universitetsexamen. Danmark lanserade i slutet av 2017 en ny nationell språkstrategi, där man satsar 130 miljoner kronor för att få fler att läsa språk och inrättar ett nationellt centrum för främmande språk. Motiveringen bakom är till stor del ekonomisk.

Det danska näringslivet, precis som det svenska, efterfrågar medarbetare som kan flera språk än engelska. En sådan strategi behövs även i Sverige, menar Anna Anu Viik.

– Danska företag säger att man tappar ungefär fyra procent av potentiella affärer på grund av brist på språkunnande. I Sverige är den siffran 20 procent, säger hon.

I Danmark beslutade man även för några år sedan att erbjuda ett tredje språk redan i årskurs fem.

– Det är ju relativt nytt fortfarande så det har inte gjorts någon utvärdering ännu. Men det ska bli spännande att se vad effekterna av det blir på sikt, säger Mia Smith. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Annons
Annons

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

Annons

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

ny facklig organisering

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

Fackligt

Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.

Per Kornhall: ”Lärare har mycket att vinna”

Fackligt

Skolexperten Per Kornhall om ny eventuell facklig organisering för lärare. ”Lärare har mycket att vinna på det”, skriver han.

Sex- och samlevnadsundervisning

”Att med undervisning ta avstånd från övergrepp är inte att döma unga”

Slutreplik

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

”Icke-dömande samtal innebär inte att man förhärligar porr”

Replik

Öppna samtal och kunskap är förutsättningen för att unga ska få de verktyg de behöver, skriver RFSU i en replik.

Kommentera

”Förmedla kunskaper och värden – inte barns upplevelser av pornografi”

Debatt

Skolans undervisning ska ta ställning mot fenomen som existerar i vårt samhälle, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

RFSU tipsar: Så pratar du med eleverna om porr

Sexualkunskap

Utgå från elevernas erfarenheter och låt dig inte skrämmas av propaganda, råder Kalle Röcklinger.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Coronaviruset

Lärare isoleras från skola – vistades i samma område som coronasmittad

Corona

”Det är en bra försiktighetsåtgärd”, säger Frida Hagelin, biträdande huvudskyddsombud för LR i Kungsbacka.

Debatt

”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Debatt

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Kommentera
Debatt

”Trygghet är en förutsättning för att lära sig”

Debatt

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

Kommentera

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

Det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt till trender, skriver Sara Bruun.

Regeringens förslag: Vill göra stora förändringar i komvux

Politik

Regeringen vill att komvux ändras om för att stärka integrationen.

Debatt

”Kan inte alla skolor få vara bra skolor?”

Debatt

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debatt

Malmö stad: ”Grundskolepedagoger ska inte ersätta behöriga lärare”

Debatt

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

Kommentera

”Det är dags att förstatliga skolan”

Debatt

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Kommentera
Lärarbrist

Skolverkets larm: Lärare kan tvingas vänta över ett år på legitimation

Lärarbrist

Skolverket sågar regeringens förslag att flytta delar av myndigheten till Härnösand, med längre väntetiden för lärarlegitimation som följd.

Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons