asa_fahlen_marcus_larsson

Åsa Fahlén och Marcus Larsson

| Foto: Jennifer Glans/Stefan Jensen
Skolans finansiering

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Likvärdighetsbidraget

Pengarna ska gå till insatser som stärker likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.

Exempel på insatser:

  • Underlätta elevers övergång mellan olika skolformer.
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
  • Modersmål och studiehandledning.
  • Handledning och utbildning om förhållningsätt och bemötande.
  • Stärka det pedagogiska ledarskapet.

Huvudmannen ansvarar själv för att analysera sina resultat, identifiera behoven och prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera. Det är också huvudmannen som bestämmer hur man fördelar bidraget inom organisationen.

Källa: Skolverket

Det var i Sveriges radios lördagsintervju som utbildningsminister Anna Ekström (S) avslöjade att regeringen backar från det så kallade kostnadsvillkoret i det statliga bidraget för en mer jämlik skola.

– Jag har uppvaktats av många kommunala företrädare som har berättat att de törs inte, eller har inte råd, att söka det här bidraget, eftersom det kräver åtaganden. Därför kommer jag att ta bort det kostnadsvillkor som hittills har gällt, säger hon till Sveriges Radio.

Tanken med villkoret var att det skulle hindra kommunerna från att dra ner på de egna pengarna till grundskolan och stoppa in bidraget istället. De statliga pengarna skulle vara något som tillkom utöver de lokala. Att regeringen nu tar bort det kravet på kommunerna är en väntad anpassning till verkligheten. För kommunerna har aldrig haft möjlighet att följa direktiven. Det menar Marcus Larsson på tankesmedjan Balans, som även är lärare.

– Det stod klart ganska tidigt att det skulle bli så här. Kommunerna skär ner otroliga summor på skolorna, men jag har inte sett någonstans i budgetarna att man inte tänker söka likvärdighetsbidraget. Så det är ju ett väldigt väntat beslut, men det är lite synd är att det inte är större ärlighet kring det, säger han till Skolvärlden.

Hur då?

– Utbildningsministern borde säga att ”vi ser att kommunerna skär ner men vill att de ändå ska få behålla pengarna”. Jag tror väldigt få tycker det är fel att kommunerna får pengar. Det är nog rimligt att man gör den här förändringen sett till hela bilden med gymnasieskola, omsorg och så vidare som vi inte heller vill att kommunerna skär för mycket i, säger Marcus Larsson.

Kostnadsvillkoret ersätts med vad Anna Ekström kallar för ”ett tufft och tydligt krav på redovisning från kommunerna”. På så vis ska man se till att pengarna inte används till något annat än skolverksamhet.

Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, är väldigt kritisk till förändringen.

– Jag tycker det är dåligt. Hela tanken med de här pengarna är ju att vi behöver ha en bättre fördelning av pengarna mellan skolor. Men nu ställer man inte några krav på kommunen alls. Var finns långsiktigheten i det? säger hon.

Delar du inte bilden att det är en eftergift för hur det redan ser ut?

– Jo så är det ju. Men att kommuner fuskat innan gör ju inte det här bättre. Jag tror det här kommer från ett tryck från kommunsektorn. Och jag tror att ännu fler kommuner kommer att skära i sin verksamhet när det här kravet inte blir lika tydligt. Det är min absoluta farhåga, säger Åsa Fahlén.

Marcus Larsson förkastar idén med riktade statsbidrag helt och hållet. Han menar att staten i praktiken inte har någon möjlighet att styra vad kommunerna gör med pengarna oavsett vilka styrmedel man försöker sätta in.

– Som det är nu så blir det ett ständigt ökat glapp mellan förväntningarna på skolan, och de faktiska resurserna. Regeringen förväntar sig ökad likvärdighet, och så kan de säga att ”här kommer pengarna till det”. Men när den som är huvudman svarar upp mot det bidraget genom att skära ner så blir det ju inte någon ökad likvärdighet. Det går inte att styra så från statens håll.

Så hur borde man göra istället?

– Jag tycker i princip att man ska skicka pengarna till kommunen i en klumpsumma och säga ”gör så gott ni kan, det här är ett statsbidrag för minskad nedskärning”, säger Marcus Larsson.

– Inrätta ett statligt sektorsbidrag till skolan. Skapa en finansiering som är långsiktig och ger verksamheterna möjlighet att planera långt in i framtiden. Om staten finansierar skolan fullt ut kan vi få till en kompensatorisk skola, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm