Annons

Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna”

Publicerad 6 november 2017

Fakta

Mer om John Steinberg:

John Steinberg är lärarfortbildare, fil dr i pedagogik och författare. Han har ett gett ut ett femtiotal böcker, bland annat ”Lektionen är helig”, ”Hitta lärarnas guldstunder” och ”Fyrtio minuter, hundratals beslut”.

Han har varit rektor några år i Örebro, samt lärare och fortbildare i drygt 40 år.

I Skolvärldens webbtv-intervju med John Steinberg så ger han tips och handfasta råd hur du som lärare lyckas med det i klassrummet.

Relaterat

Lärarna måste få bättre förutsättningar att utöva sitt artisteri – och bli mer som internet.
Det menar skolforskaren John Steinberg som i sin nya bok diskuterar hur man ska befria lärarna från dagens ohållbara situation.
– Lärarna håller på att förvandlas till byråkrater, säger han.

I den nya boken ”Befria lärarna – en debattbok om pedagogik och politik” sätter John Steinberg – lärarfortbildare, skolforskare och författare – den svenska skolan och landets lärare i centrum.

För att skolan ska lyckas bättre med att utbilda landets elever måste lärarna få den professionella friheten att utforma en undervisning som främjar det.

– Läraryrket är ett artistyrke. Men lärarna håller på att förvandlas till byråkrater, säger John Steinberg till Skolvärlden.

Han menar att situationen i dag är ganska illa. Men i grund och botten handlar det om två saker som måste hända med skolan för att vi ska kunna se någon vändning.

– Det första är en övergång från extern motivation – att alla andra bestämmer vad man lär sig, hur man lär sig, och av vem – till intern motivation. Systemet bygger till stor grad på att man styr elevernas lärande, och därmed lärarnas innehåll och tillvägagångssätt. Den andra stora saken som det handlar om är att hålla en bättre balans mellan det rationella och det emotionella. Som vår nya Nobelpristagare i ekonomi, Richard Thaler, menar – alla beslut är inte rationella, utan vi styrs oftare än vi tror av det emotionella. Vi måste engagera hjärtat inte bara hjärna.

Varför måste lärarnas få en mer professionell frihet i att utforma undervisningen?

– Läroplanen är uppbyggd med hierarkisk ordning, men hjärnan är uppbyggd associativ med att den ena tanken leder till nästa tanke. Det finns en övertro i dag att mål, rationella argument, information, och fakta räcker. Men det gör det inte, varken för elever eller lärare. Det är artisteriet, att knyta an till känslor, knyta an till barnens värld med väldigt mycket improvisation och spontanitet som lärarkåren behöver vara beredd till och få tillåtelse till, säger han.

John Steinbergs tes är att man håller på att förminska lärarnas möjlighet till att vara spontana. De rationella målen, kursplanerna, och bedömningskriterierna har tagit över.

– Det har gått så långt i mitt gamla hemland, USA, där man i vissa delstater till och med har skripta lektioner. Där man talar om för lärarnas vad de ska säga. Så långt har det inte gått här, men jag är orolig, säger han.

– En av orsakerna till varför det är svårt att rekrytera folk som vill bli lärare är för att man begränsar det professionella utrymmet. Det finns många fler yrken där folk har större frihet att utforma sitt innehåll och tillvägagångssätt. Det är synd att det går åt motsatt håll för lärare. 

Vägen till att befria lärarna är genom mer tillit.

Politikernas uppgift är att sätta ramarna och skapa förutsättningarna för uppdraget, tycker John Steinberg.

– En del politiska beslut begränsar lärarnas möjligheter att vara artister.

Vad kan politikerna göra för att underlätta utvecklingen?

– Alla i systemet måste förstå sina roller. Riksdag och myndigheter tar hand om lagar och styrdokument. Lokala nämnder tar hand om infrastrukturen. Förvaltningen tar hand om sina rektorer. Rektorer måste vara på plats och stanna kvar flera år för att ta hand om sina skolor. Lärare behöver prioritera sina elever – och elever, och lärare, behöver måste äga mera av sin egen agenda.

John Steinbergs nya bok ”Befria lärarna”.

Utveckla gärna mer hur man ska gå tillväg för att befria lärarna? 

– Vägen till att befria lärarna är genom mer tillit. Lärarna måste känna att folk litar på ens förmåga att nå fram till eleverna och att man känner att man har en viss grad av självständighet. Förr hade lärarna mer av det, nu är det betydligt mindre. Kontroll behövs ibland, men också tillit, säger han och fortsätter:

– Hur ofta frågar vi eleverna vad de vill lära sig?  Nu säger man bara till eleverna vad målen är och vad man ska gå igenom. Man är begränsad till en förbestämd studieplan och det gör att man till slut inte äger sin egen lärprocess och det är precis det som händer för lärarna. Man äger inte sitt yrke längre, utan det är andra som säger till en vad man ska göra och inte göra.

Detta går emot trenderna, menar han. Med internet, som ett exempel, som går i motsatt riktning och som inte är hierarkiskt utan associativt – och det tillåter utflykter och flexibilitet.

– De här världarna krockar med varandra. Ungdomar är uppväxta med nätet och vana med den friheten. Men i skolan kommer de till ett system med begränsningar och med liten sökmöjlighet. Det fungerar för de som är plikttrogna och sitter still och vill ha bra betyg, men allt sämre för dem som är mer lustbaserade och har problem med sin motivation till det som andra tycker de ska göra, säger John Steinberg.

Så läraryrket behöver bli som internet, alltså? 

– Ja, de behöver bli mer associativa, improviserat och mer benägna att knyta an till aktualiteter och elevens värld. Det här är någonting som är en världstrend, det är inte bara vi. Den svenska skolan är en av få i världen som är styrd av relationer. Det betyder allt här. I de flesta andra länder är det regelstyrning. De här två världarna krockar också i vårt land. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på relationen mellan elever och lärare – att man tillsammans ställer frågor, utforskar och undersöker. Struktur, tydlighet och kontroller behövs men dialogen och improvisation är också viktiga.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons