seminarium
 Ny rapport

Stök snor tid från undervisning

Sen ankomst, skolk och stök är vardagsmat för många svenska lärare. Mer än hälften av låg- och mellanstadielärarna uppger att de lägger en stor del av arbetstiden på att upprätthålla studiero.

Fem förslag för bättre ordning

Lärarnas Riksförbund och Moderaterna lägger idag fram fem förslag som ska förbättra studieron och på så sätt medverka till höjda elevresultat.
1. Efterlevnaden av skollagen ska skärpas genom att Skolinspektionen fokuserar mer på trygghet och studiero.
2. Sveriges rektorer måste ta ett större ansvar för att skolan har gemensamma ordningsregler. Det måste också bli tydligt hur avsteg från reglerna följs upp och att de upplevs vara legitima.
3. Sanktionsmöjligheterna i skollagen ska vara ett tydligare verktyg för lärarna. Skolor ska inte kunna upprätta egna regler som begränsar lärares befogenheter.
4. Stärk lärarnas ledarskap i klassrummet och utöka inslaget av ledarskap i lärarutbildningen.
5. Förenkla och minska administrationen för lärare särskilt vad avser möjligheterna att använda sanktioner. Varje lärare ska inte behöva uppfinna ett eget system för detta.

Forskningen pekar på att tid till undervisning är avgörande för goda elevresultat, men i en ny rapport från Lärarnas Riksförbund uppger en stor andel av 1250 tillfrågade lärare att undervisningstid slösas bort på ordningsfrågor.

Trots att skollagen kräver att skolan har gemensamma ordningsregler uppger bara tre av fyra gymnasielärare att det finns på deras skola. För grundskolan är andelen 90 procent. Ordningsreglerna ska tas fram tillsammans med eleverna, men ungefär var tredje grundskollärare menar att så inte skett på deras skola och för gymnasielärarna är andelen ännu högre.

– Skollagen har skärpts, men det visar sig här att det är dåligt med efterlevnaden. Det är förvånande att det är så många skolor som inte har gemensamma ordningsregler upprättade i samråd med eleverna, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Drygt hälften av låg- och mellanstadielärarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de lägger en stor del av arbetstiden på att upprätthålla regler och studiero. För högstadiet är andelen 41 procent och för gymnasiet har den sjunkit till en femtedel.

Lärarna i låg- och mellanstadiet har framför allt problem med studieron i klassrummet medan lärare i högstadium och gymnasium främst tvingas lägga tid på elever som kommer för sent eller glömt studiematerial. En av tio låg- och mellanstadielärare anser att störande föremål, som mobiltelefoner, är ett av de två största problemen. På högstadium och gymnasium är andelen betydligt högre – drygt en tredjedel respektive nära hälften anser att störande föremål är ett stort problem.

Lärarnas upplevda stöd från skolledningen när det gäller att upprätthålla ordningen sjunker med elevernas stigande ålder. Drygt hälften av lärarna i lågstadiet och mellanstadiet upplever att skolledningen är ett gott stöd. I högstadiet och gymnasiet säger omkring en femtedel att de saknar stöd från skolledningen när det gäller ordningsfrågor. Många lärare saknar också tillräckligt stöd från föräldrar kring regler och studiero. På högstadie- och gymnasienivå anser en femtedel respektive 29 procent att de inte alls får stöd från föräldrarna. På låg- och mellanstadium är andelen drygt en tiondel.

– För att kunna skapa trygghet och ordning på skolan krävs att skolledningen tillsammans med lärarna och med inflytande från eleverna tar fram gemensamma ordningsregler som alla står upp för. Då blir allt mycket lättare och som lärare vet man vad som gäller i samtal med föräldrar. Det är också viktigt att lärarna känner att de har stöd från föräldrarna, något många saknar i den här studien, åtminstone i högre åldrar. Det är också centralt att det finns tydliga rutiner för vad som sker när reglerna inte efterlevs, säger Bo Jansson.

Men enligt studien saknar en stor majoritet av skolorna rutiner för ordning och reda. Bara drygt en femtedel av grundskolelärarna svarar att skolan har rutiner för tillsynsplikten om en elev utvisas från lektionen. En tiondel av lärarna uppger att skolan har rutiner för kvarsittning. På grundskolan svarar omkring hälften av lärarna att det finns rutiner för hantering av beslagtagna störande föremål.

– Bristen på rutiner är väldigt mycket större än man kanske kunde tro. Jag tror att det skapar trygghet när elever vet vad som händer när de stökar. Tydliga gränser skapar trygghet och som erfaren högstadielärare kan jag säga att jag inte mött någon elev som inte vill att vi vuxna sätter gränser. Brist på rutiner kanske också medför att lärare inte sätter gränser eller ingriper i lika stor utsträckning för att de är osäkra. Risken att man gör fel som lärare blir också större utan rutiner för särskilt utsatta situationer, säger Bo Jansson.

Kommentera