Annons

Del 2: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 28 december 2017

Relaterat

Del 2 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till Sveriges utbildningsminister, årets Guldäpplet-vinnare, och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Ulrihca Malmberg, lärare och vinnare av Guldäpplet 2017

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det kanske inte viktigaste, men mest omvälvande var kanske införandet av programmering i grundskolans kursplaner och allt det förde med sig av frågetecken och utropstecken rörande lärares ämnes- och didaktikkunskaper inom området. Tydligt blev också den olikvärdighet som raskt poppade upp till ytan, då det direkt blev synligt hur pass det skiljer i huvudmannaskapens förhållningssätt inför denna förändring.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att årets modeord ”floskler” och ”trender” ersätts med de nya begreppen ”uthållighet”, ”kontinuitet”, ”kunskapen i fokus” och ”från ord till handling”. De får gärna hänga kvar i några decennier eller så…

 

Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Utan tvekan Skolkommissionens samlade förslag för en jämlik kunskapsskola. Regeringen har påbörjat genomförandet med bl.a. stärkt statlig ansvarstagande för finansieringen med ett starkare skydd för skolan mot nedskärningar och ett tillskott som efter infasning kommer att uppgå till 6 miljarder kronor per år. Nu går vi vidare med förslag för minskad skolsegregation, stärkt rätt för lärare att utvecklas i yrket och kommissionens övriga förslag.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– En valdebatt som handlar om det som är viktigt på riktigt för skolan. Ett exempel är frågan om tidigt stöd där vi fortfarande ser att elever inte i tid får de stödinsatser som de behöver och lärare länge sett behövs. Alldeles för många har inte fått med sig grundkunskaperna från de tidiga åren. Riksdagen har nu regeringens förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti på sitt bord. Det är en möjlighet som inte får gå förlorad och skulle innebära en bra start på året för många lärare som får ett starkt mandat att sätta in stöd och elever som får stöder i tid.

 

Julia Lindh, förbundsordförande Sveriges elevråd SVEA

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag gissar att jag inte är ensam om det, men jag skulle säga Skolkommissionens slutbetänkande. Vi har fått en bred enighet från professionen och ett rejält steg framåt för jämlikheten med den. Tyvärr har det väsnats lite orimligt mycket om enskilda förslag, exempelvis lottning och mycket annat som tagits ur sitt sammanhang för att användas som slagträn i politiken. Nu hoppas jag på en konstruktiv och god debatt om det sammantagna förslaget under valåret.
Även MeToo-uppropen #tystiklassen och #räckupphanden, där elever vågar berätta om sina upplevelser, har varit väldigt viktiga och kommer att göra stor skillnad för elever framöver. Jag hoppas verkligen att det blir en väckarklocka för skolans viktiga värdegrundsuppdrag.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– I en utopi önskar jag fred och att partigränser kan suddas ut för att fokus istället ska vara på att lösa de utmaningar som skolan står inför. Men med fötterna lite mer på jorden och realistiskt tänk hoppas jag verkligen att valåret inte blir ett år där skolfrågor bara blir bra valfloskler, utan att politiker genuint ser vikten av att behöva kompromissa med varandra och hitta långsiktiga och hållbara lösningar för skolans stora utmaningar.
Sedan önskar jag också att man inte glömmer av att inkludera elever, vare sig det är på en lokal skola eller i tunga nationella beslut. Elever besitter så otroligt mycket kompetens och också en så viktig verklighetsbild som aldrig får glömmas.

 

David Spak, studie- och yrkesvägledare och bloggare på Skolvärlden

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Något av det största som hänt skolan måste utan tvekan vara att förskoleklass blir obligatoriskt från och med 2018. Det ställer helt andra krav på verksamheten och förhoppningsvis kommer det också ställa helt andra krav på studie- och yrkesvägledningen i lägre åldrar. Min förhoppning är såklart att förskoleklass också ska omfattas av skollagens krav på studie- och yrkesvägledning. En annan stor sak som hänt 2017, ur ett SYV-perspektiv, är såklart lagrådsremissen gällande återinförande av obligatorisk PRAO i högstadiet. Något jag personligen ställer mig positiv till, men det är mycket organisatoriskt som måste ses över och fungera innan, för att det ska bli en jämlik och värdefull verksamhet.

 2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag har stora förväntningar på regeringens utredning av landets studie- och yrkesvägledning och hoppas att den belyser de skillnader i landets vägledning som finns. För skillnaderna i vägledning från skola till skola är stora och våra elever är faktiskt Sveriges framtid. Jag önskar att utredningen leder till tydligare direktiv och krav på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Jag vill se ett krav på utbildade och behöriga studie- och yrkesvägledare och jag vill se tydligare bestämmelser för hur vägledning ska bedrivas som hela skolans ansvar. Ett första steg skulle vara att studie- och yrkesvägledning lyfts upp som ett helt eget moment på både lärarprogrammet och rektorsprogrammet.

 

Mimmi Rönnqvist, ordförande LR Stud

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Skolkommissionens slutbetänkande. En bred överenskommelse med såväl forskning som profession som lagt fram förslag till hur vi ska skapa hållbarhet för landets skola. Det är det i särklass bästa som kunde hända skolan!
Förslagen om tydligare statlig närvaro och samverkan i skolsystemet är ett sätt att skapa likvärdighet i utbildningen, oavsett vart i landet lärare och elever befinner sig. Därtill framhäver Skolkommissionen vikten av en bra lärarutbildning med stärkt VFU och högre antagningskrav. Vi väntar med spänning på UKÄ:s utvärderingar av såväl lärarutbildningarna som utvärderingen av antagningsproven som genomförts vid vissa lärosäten!

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Samsyn och hållbarhet. Jag önskar att skollagen skulle följas: det vill säga att den svenska skolan skulle kunna ge alla barn likvärdig utbildning och samma möjlighet att utvecklas oavsett geografisk hemvist eller socioekonomisk bakgrund.
Som lärarstudent önskar jag också att platserna på lärarutbildningen inte byggs ut utan att resurser tillförs och kompetensen finns för att bedriva högkvalitativ lärarutbildning. Dessutom behöver den verksamhetsförlagda utbildningen stärkas och tas på större allvar än idag. Läraryrket kräver utbildning och undervisning är ett hantverk som kräver mycket övning för att bemästra.​

 

Per Kornhall, författare, föreläsare och bloggare på Skolvärlden 

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Utan tvekan att Skolkommissionen lämnade sina förslag till kursändring för svensk skola.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att alla lärare och rektorer får förutsättningar att göra sitt jobb med allt det engagemang, kunskaper och förmågor de har.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 3, del 4del 5 och del 6 av årsenkäten. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons