Annons

Del 3: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 28 december 2017

Relaterat

Del 3 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till Skolinspektionens generaldirektör, en minister, en yrkeslärare och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag anser att den fördjupade debatten om lärares arbetstid och belastning varit viktigast under året. Önskan om mindre administration inom yrket har i vissa kommuner lett till förenklad dokumentation och prat om effektivare arbetssätt. Syftet torde vara att lärare som upplever stress ska ges större marginaler och därmed hinna utföra en mer kvalitativ undervisning för att höja elevresultaten inom skolan. Det är nu viktigt att inte undervisningstiden utökas istället, för då tillkommer per automatik mångt fler andra arbetstimmar än de byråkratiska som skalas bort; planering, feedback och bedömning trollas inte fram ur intet, utan den ”lättade” bördan riskerar i så fall att blir en minusaffär för oss lärare. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?     
– I nästan alla mina artiklar återkommer jag till det jag saknar mest inom skolans värld; kompetensöverföring mellan kollegor. Under 2018 vill jag därför att skickliga lärare på allvar tar steget fram och visar upp goda metoder för ledarskap, undervisning och bedömning så att andra kan anamma dem. Allt för många lärare behåller sina styrkor för sig själva, vilket knappast gynnar eleverna i grannklassrummet. Så till alla skolchefer och rektorer runt om i landet: se till att lärare, som år efter år får sina klasser att blomstra, ges utrymme och mandat att dela med sig av sina kunskaper. Det är självklart inom andra organisationer och borde vara självklart även här.

 

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tycker att #metoo-rörelsen har varit något av det viktigaste som hänt under 2018. Det är viktigt att fortsätta att prata om ämnet och att vi alla tar signaler i skolan på största allvar. Alla elever har rätt till en trygg skolgång utan kränkningar och trakasserier.
Det är också mycket glädjande att flera internationella kunskapsmätningar nu visar på att svenska elevers kunskapsresultat tycks vända i positiv riktning. Under 2017 kom resultaten från PIRLS och ICCS. Och under 2016 kom PISA och TIMSS Advanced – även de med positiva tendenser.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att vi lyckas hejda lärarbristen och att vi får se en vändning i sökmönstret till lärarutbildningen. Vi vet att lärare är oerhört betydelsefulla. Av undervisningsrelaterade faktorer är läraren den enskilt viktigaste faktorn för elevers studieresultat. Jag önskar att alla elever får en utbildning av god kvalitet. Att fler elever får möta utbildade lärare och få chansen att utvecklas och lära så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.

 

Uwe Müller, yrkeslärare, fordonsteknik

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– När jag började på Särgymnasiet 2016 var det en ny värld för mig. Nu ser jag hur viktigt det är att vi har en skola som kan ta hand om elever som har utvecklingsstörningar på olika nivåer. Att kunna se hur dessa elever utvecklas när man arbetar med dem. Det är en mycket resurskrävande verksamhet, men det är mycket viktigt att den finns kvar. Vi gör en mycket viktig insats när vi försöker att anpassa särgymnasieelever till vårt samhällssystem. Jag är stolt och glad att kunna jobba inom särgymnasiet och hoppas att man från politikerhåll inser hur viktig den delen av skolsystemet är för vårt samhälle.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar mig att våra politiker börjar förstå att vi har en stor lärarbrist i vårt land. Att det är mycket viktigt att läraryrket får en rejäl uppvärdering och att politikerna arbetar med att skapa förutsättningar för att alla lärare skall bli behöriga och skall ha legitimation. Vi behöver ett skolsystem som är av hög kvalitet och inte så söndersplittrad med olika system som man vill starta.

 

John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Den svenska skolan är, i motsats till så gott som samtliga skolsystem i världen, mer relationsstyrd än regelstyrd. Relationer är centrala i frågan hur väl skolan fungerar som arbetsplats. Metoo-rörelsen är något som tog fart under hösten 2017 och kanske det som kan, på sikt, påverka värdegrundsarbete, relationer och bemötande allra mest. Det är en av de viktigaste händelserna under 2017. Det som kan påverka relationer mot större respekt, givande och tagande och samförstånd är det som har störst potential för att främja en skolmiljö som underlättar äkta möten, öppen dialog och nyfikenhet att söka kunskaper och förståelse. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Under 2018 må skolpolitiker och lärare förstå att lojaliteten ska ligga hos eleverna mer än hos läroplanen och styrdokumenten. Visst ska läroplanen ge riktlinjer, men viktigast är mötet mellan pedagog och barn/ungdom. Där hittar man rätt nivå, magin och äkthet. Med hopp och tilltro (och lämpliga studiestrategier) klarar man också kursen. Flummigt? Nej, det är det som de bästa pedagoger alltid har gjort. Må skolpolitiker lita på och underlätta för lärare att ha äkta möten med sina elever. Det är ”mötet” som ska vara i centrum, snarare än hundratals detaljrika mål.

 

Anne-Marie Körling, lärare och tidigare läsambassadör

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Läslyftet! Ingen fråga är så viktig som att elever får lära sig att läsa och att de kan fortsätta att läsa. Genom läslyftet har jag kommit i kontakt med engagerade lärare som vill och kan utveckla läsundervisningen så att den blir tillgänglig för alla elever i klassrummet. Hand i hand med Läslyftet är skolbiblioteket i fokus. Textsamtal och medvetenhet om hur vi kan tänka, lära och uppleva text betyder också att skolan har ett rikt och nyanserat utbud att utforska. Det handlar om att ge varje elev möjlighet att läsa för att tänka, kommunicera och för att lära. Glädjande nog visar PIRLS att vi tillsammans vänder utvecklingen vilket betyder att vi kan fortsätta att göra skillnad genom arbetet i skolan.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att skolan vågar och tar möjligheten att berätta om skolans inre arbete. Vi behöver stärka lärares och elevers röster om vad som sker av lärande i skolan. Det är så lätt att fångas i brist och ur den förklara allt det som inte hanns med. Det bidrar till stress. Undervisningen och elevernas lärande är uppdragets kärna. Lärare behöver tid för planering av undervisningen och tid för efterarbete och analys av det arbete som ägt rum. Det möjliggör utveckling av undervisningen. 
Och jag önskar mer tid för varje elev att läsa i skolan. Gärna en hel timme! Att de får läsa det de vill och att de får läsa för att de är intresserade samt medveten högläsning som ger eleverna litteratur de ännu inte kan läsa på egen hand.  

 

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tror det viktigaste som har hänt svensk skola är de samtal som uppstått efter #Metoo-rörelsen. Det har förändrat hur vi samtalar och ser på sexuella trakasserier i samhället och det ger såklart efterdyningar i skolans värld och jag tror vi ännu inte sett slutet på #Metoo. Sen är jag glad att läskunskaperna ökade så mycket i senaste PIRLS, det är en stor seger för alla lärare som har kämpat hårt och eleverna som har ansträngt sig. Det viktigaste på mitt område är att vi äntligen ser ett trendbrott när det kommer till läraryrket. Allt fler lärare väljer också att stanna kvar i skolan och allt fler vill utbilda sig till lärare och lärarlönerna ökar kraftigt för första gången på flera år. Det är viktigt för att stärka läraryrkets attraktivitet på arbetsmarknaden,  

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Först och främst att skolan och våra lärare får arbetsro samt att eleverna får en trygg och bra skolgång. Eftersom det är ett valår 2018 så hoppas jag också på att alla vi som är politiker klarar av att föra ett vuxet samtal om skolan och inte gör skolan till en arena för partipolitisk strid. Sen hoppas jag såklart att så många som möjligt väljer att utbilda sig till lärare.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2, del 4del 5 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons