Annons

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Sara Svanlund, 2:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Stärk och öronmärk resurser till elevhälsan. Tydligare styrning från staten. Garanterad lägstanivå av resurser inom skolornas elevhälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet gör elevhälsan ojämlik.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Högre personaltäthet, bättre arbetsmiljö och rimligare arbetsbörda skapar bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Bättre möjligheter till kompetensutveckling. Inom glesbygden är det en utmaning att bygga en organisation som skapar attraktiva tjänster.

* * *

Susann Magnusson, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor

Vad har du för förhoppningar på utredningen?

– Mer elevhälsopersonal där behoven är störst. Miniminivå som specificerar antal elever för en heltidstjänst. I dag uttrycker skollagen det för luddigt. Bättre möjligheter för fler sjuksköterskor att specialistutbildas och mer kunskap hos skol-personal om psykisk ohälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Många barn skickas runt mellan olika vårdinstanser, den första linjens psykiska vård är otillräcklig, och har svårt att rekrytera. Gäller även BUP. I glesbygd har unga svårt att nå en ungdomsmottagning. Dåliga kunskaper om psykisk hälsa.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Skolor måste kunna erbjuda heltidstjänster och skolsköterskor ska i mindre omfattning behöva arbeta på  flera skolor. Högre löner samt goda möjligheter till kompetensutveckling och handledning.

* * *

Ebba Kock, ordförande för Sveriges Elevkårer

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– En tydlig definition av ”tillgänglig elevhälsa” enligt skollagen. Ett tydliggörande av hur rektorn ska styra elevhälsan samt hur elevhälsan och den övriga skol-organisationen ska samverka. Enklare och snabbare process för att utreda och tillgodose elevers rätt till särskilt stöd. 

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Dålig tillgänglighet till skolsköterska, kurator och psykolog. Bristen på personal gör att det främjande och förebyggande arbetet nedprioriteras. Det är särskilt allvarligt eftersom den psykiska ohälsan hos unga ökar.  Styrningen av arbetet är dålig. Ofta styrs den från den övriga skolan i stället för att elev-hälso-personalen samverkar med lärare och annan skolpersonal.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Styrningen från skolhuvudman och rektor viktig för att jobben som lärare och i elevhälsan ska vara attraktiva. Det måste finnas tid och resurser för att göra ett bra jobb. Viktigt att elevhälsan är prioriterad och inte en verksamhet som man bara satsar på när det finns tid och pengar.

* * *

Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den säkerställer elevhälsans bemanning så att den har möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med tidiga insatser. Att den lyfter betydelsen av team-arbete mellan skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog, logoped och arbetsterapeut och en stor utbildningssatsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att den fasta bemanningen av elevhälsopersonal på skolan är för låg, och att det gör att den inte träffar eleverna tillräckligt. Kunskapen om neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar brister.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Tydligare kvalitetsmål. Högre bemanning vilket gör det möjligt att arbeta långsiktigt och inte bara lösa det mest akuta. Huvudmännen måste bli bättre på tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och förstå vikten av att arbeta med universell utformning av skolorna.

* * *

Josef Milerad, ordförande för Svenska skolläkarföreningen, docent och universitetslektor

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den leder till en bättre helhetssyn inom skolan och elevhälsan, så att det tas större hänsyn till medicinska och psykologiska faktorer som spelar stor roll för att eleven ska trivas och ha goda förutsättningar att lära.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att elevhälsan inte i tillräckligt hög omfattning är kunskapsstyrd och baserar åtgärder och kontroller utifrån vad som bevisligen gagnar elevernas hälsa, välbefinnande och lärande. Allt för ofta utgår åtgärder från rektorernas eller skolchefernas subjektiva åsikter. Det blir ojämlikt och ineffektivt.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Större möjligheter att arbeta och utveckla verksamheten utifrån sin yrkesprofession utan att bli detaljstyrd av chefer som saknar rätt kunskaper. Oerhört viktigt att ge professionen fria händer att lösa problem och möjligheter att göra skillnad utifrån sin yrkeskompetens.

* * *

Josefine Johansson, professionsstrateg, Akademikerfacket SSR

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Jag har ingen information om att skolor skulle ha svårt att rekrytera och behålla kuratorer. Att se över löneläget är en sak eftersom skolkuratorer har fått stå tillbaka när många kommuner har svårt att rekrytera till socialtjänsten. Att underlätta nätverk mellan skolkuratorer är viktigt i både storstad och glesbyggd eftersom kuratorn ofta är ensam i sin profession på skolan. 

* * *

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Skärpning av lagstiftningen så att huvudmännen avsätter tillräckliga resurser för elevhälsa. Att skollagens formulering om krav på ”specialpedagogisk kompetens” ändras till krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Att elevhälsan får en tydligare inriktning mot stöd i den pedagogiska verksamheten och inte domineras av ett medicinskt perspektiv.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Elevhälsan brister i likvärdighet och jämlikhet. Förutsättningar för att arbeta systematiskt, förebyggande och hälsofrämjande saknas ofta. Samarbetet mellan lärare och elevhälsopersonal kan fungera dåligt på många skolor. I praktiken arbetar elevhälsan mest med problem som redan uppstått. Ofta är tillgången till elevhälsa på skolor otillräcklig. Vanligt att det saknas psykologkompetens, och när det finns arbetar den inte med förebyggande utan mer med akuta åtgärder.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Regering och riksdag  bör se till att de särskilda satsningar för att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger som beslutats får genomslag, till exempel genom att förbättra förutsättningar för studiefinansiering och bättre möjligheter att kombinera studier med arbete.

* * *

Elinor Schad, vice ordförande för Psykologförbundet och fil dr i pedagogisk psykologi

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att det blir obligatoriskt för skolor att ha en skolpsykolog på plats, och att den max ansvarar för 500 elever. Hårdare styrning  från staten för att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet inom elevhälsan. Det måste bli tydligare vad skolans ska ha elevhälsan till och att den ska utgå från både elevernas och lärarnas behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Terminologin inom elevhälsan är för medicinsk vilket skapar förvirring och otydlighet. Skolan och elevhälsan behöver ett nytt gemensamt språkbruk som anknyter till läroplanen. Istället för att som idag tala så mycket om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande kan det till exempel istället formuleras som ”skolutveckling utifrån läroplanen” och ”vardagsarbete utifrån skolans behov”. Exempel på skolutveckling utifrån läroplanen är arbete med fokus på ”värden och normer”, ”kunskaper”, eller ”elevernas ansvar och inflytande”.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Erbjuda goda möjligheter till specialistutbildning, för skolpsykologer inom pedagogisk psykologi. Tydliga lednings- och kvalitetssystem för att ge rätt förutsättningar. Bra elevhälsochefer från en av yrkesgrupperna i elevhälsan.

* * *

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Alla skolor ska kunna erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa enligt uppdraget i skollagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav. Att man fortsätter på Skolkommissonens betänkande som är en bra start mot en mer likvärdig skola/elevhälsa. Ett nytt nationellt resursfördelningssystem i enlighet med Skolkommissionens förslag. Staten måste tillsammans med landets huvudmän arbeta fram en strategi för kompetensförsörjning inom skolan/elevhälsan. En nationell plan för hur elevhälsan bättre ska kunna samverka med primärvården.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Bristen på likvärdighet. Många huvudmän/skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser.  Idag är det nästan omöjligt att till exempel rekrytera en skolläkare.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Bättre möjligheter till utbildning för elevhälsans kompetenser.

* * *

Jennie Gustafsson, ordförande för SVEA

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– På kort sikt en öronmärkning av mer pengar till elevhälsan. Långsiktigt behövs en utredning som ser över en statlig finansiering och att man reformerar skolpengen för att utgå mer från faktiska behov än dagens per-capita-system. Det sätts en minimum nivå av elevhälsoteamets personalstyrka. Maxtak för antal elever per skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Den ökade psykiska ohälsan är en stor utmaning. Vården är överlag inte anpassad efter behov, elevhälsan är inget undantag. Skolan är generellt en plats där man accepterar och normaliserar kränkningar och trakasserier på ett sätt som inte görs på andra arbetsplatser. Det är dessutom den fysiska plats där det sker flest fall av sexuella trakasserier och kränkningar. Det här är en stor utmaning för elevhälsan, som idag inte klarar att arbeta främjande för en trygg arbetsmiljö. Här har givetvis hela skolans personal ett ansvar att ta eleverna på allvar och aldrig acceptera någon form av kränkning och trakasseri.

– Ett problem är att elevhälsan fysiska plats många gånger är felplacerad, eller att tiderna när man kan gå dit är väldigt begränsade.

– Vi upplever att många elever gärna vill vända sig till elevhälsan, men gör det inte för att de inte har tid med en. Elevhälsa har idag inte de resurser som krävs för att arbeta främjande, utan måste lägga ner de resurser de har på akuta fall.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Det måste ges mer pengar till elevhälsan, men det är också viktigt att finansieringen är långsiktig så att man vet att det går att anställa ny personal.

– De måste också inse att en god elevhälsa är mycket viktigt för hela skolan. Elever måste må bra för att lyckas, så det är jätteviktigt att eleverna mår bra. Både för skolresultaten, men också för att rädda en ungdomsgeneration där den psykiska ohälsan breder ut sig. Det är också viktigt med en bra elevhälsa så att lärarna kan vara lärare, och inte outbildade psykologer. De måste också se skolan som en arbetsplats också för eleverna, och ta samma ansvar för deras arbetsmiljö som för arbetstagare på skolan.

– Det är viktigt att personalstyrkan i elevhälsan är tillräckligt stor för att kunna matcha elevernas behov, annars blir arbetsmiljön för personalen ohållbar.

* * *

Agneta Söder, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

​​​​​​​– Mer krav på kunskap om autism i skolan. Till exempel behövs det speciallärare med inriktning mot autism. Idag ingår det 15 poäng autism i utbildningen till specialpedagog och -lärare men det är otillräckligt. Tydligare krav på samverkan med aktörer som kan autism för att skolan bättre ska bemöta och undervisa elever med funktionsnedsättningen. Tydlighet om vad som är tillräcklig bemanning inom elevhälsan och med rätt kompetenser utifrån skolans behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

​​​​​​​– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Elever med autism kan om de ha tur ha en elevhälsa med rätt kompetens men andra kan hamna på en skola utan kunskaper. Det kan orsaka att elever på en skola utan den nödvändiga autismkompetensen inte kan nå kunskapsmålen eller i värsta fall inte ens klarar av att vistas i skolan.

– Elevhälsan på skolorna är inte tillgänglig i tillräckligt hög grad vare sig för elever eller lärare. Lagändringarna om extra anpassningar och särskilt stöd till elever har inte fungerat i praktiken. Ofta hamnar det på lärarna att göra extra anpassningar i klassrummet när de skulle behöva särskilt stöd.

– Stora brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och brist på speciallärare. Brist på helhetssyn och universella lösningar i hela skolmiljön vilket är avgörande för elever med autism. Skolans och elevhälsans arbete är inte jämställt. Flickor får generellt sämre stöd än pojkar. Elevhälsan är inte alltid del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Elevhälsans sammansättning och tillräcklig bemanning bör spegla skolans elevunderlag vilket skapar förutsättningar att göra ett bra jobb. På vissa skolor kan det behövas socionomer. I vårt fall ser vi ett behov av att anställa arbetsterapeuter som komplement till specialpedagoger och speciallärare men också logopeder och fysioterapeuter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons