Annons

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Sara Svanlund, 2:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Stärk och öronmärk resurser till elevhälsan. Tydligare styrning från staten. Garanterad lägstanivå av resurser inom skolornas elevhälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet gör elevhälsan ojämlik.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Högre personaltäthet, bättre arbetsmiljö och rimligare arbetsbörda skapar bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Bättre möjligheter till kompetensutveckling. Inom glesbygden är det en utmaning att bygga en organisation som skapar attraktiva tjänster.

* * *

Susann Magnusson, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor

Vad har du för förhoppningar på utredningen?

– Mer elevhälsopersonal där behoven är störst. Miniminivå som specificerar antal elever för en heltidstjänst. I dag uttrycker skollagen det för luddigt. Bättre möjligheter för fler sjuksköterskor att specialistutbildas och mer kunskap hos skol-personal om psykisk ohälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Många barn skickas runt mellan olika vårdinstanser, den första linjens psykiska vård är otillräcklig, och har svårt att rekrytera. Gäller även BUP. I glesbygd har unga svårt att nå en ungdomsmottagning. Dåliga kunskaper om psykisk hälsa.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Skolor måste kunna erbjuda heltidstjänster och skolsköterskor ska i mindre omfattning behöva arbeta på  flera skolor. Högre löner samt goda möjligheter till kompetensutveckling och handledning.

* * *

Ebba Kock, ordförande för Sveriges Elevkårer

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– En tydlig definition av ”tillgänglig elevhälsa” enligt skollagen. Ett tydliggörande av hur rektorn ska styra elevhälsan samt hur elevhälsan och den övriga skol-organisationen ska samverka. Enklare och snabbare process för att utreda och tillgodose elevers rätt till särskilt stöd. 

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Dålig tillgänglighet till skolsköterska, kurator och psykolog. Bristen på personal gör att det främjande och förebyggande arbetet nedprioriteras. Det är särskilt allvarligt eftersom den psykiska ohälsan hos unga ökar.  Styrningen av arbetet är dålig. Ofta styrs den från den övriga skolan i stället för att elev-hälso-personalen samverkar med lärare och annan skolpersonal.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Styrningen från skolhuvudman och rektor viktig för att jobben som lärare och i elevhälsan ska vara attraktiva. Det måste finnas tid och resurser för att göra ett bra jobb. Viktigt att elevhälsan är prioriterad och inte en verksamhet som man bara satsar på när det finns tid och pengar.

* * *

Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den säkerställer elevhälsans bemanning så att den har möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med tidiga insatser. Att den lyfter betydelsen av team-arbete mellan skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog, logoped och arbetsterapeut och en stor utbildningssatsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att den fasta bemanningen av elevhälsopersonal på skolan är för låg, och att det gör att den inte träffar eleverna tillräckligt. Kunskapen om neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar brister.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Tydligare kvalitetsmål. Högre bemanning vilket gör det möjligt att arbeta långsiktigt och inte bara lösa det mest akuta. Huvudmännen måste bli bättre på tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och förstå vikten av att arbeta med universell utformning av skolorna.

* * *

Josef Milerad, ordförande för Svenska skolläkarföreningen, docent och universitetslektor

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den leder till en bättre helhetssyn inom skolan och elevhälsan, så att det tas större hänsyn till medicinska och psykologiska faktorer som spelar stor roll för att eleven ska trivas och ha goda förutsättningar att lära.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att elevhälsan inte i tillräckligt hög omfattning är kunskapsstyrd och baserar åtgärder och kontroller utifrån vad som bevisligen gagnar elevernas hälsa, välbefinnande och lärande. Allt för ofta utgår åtgärder från rektorernas eller skolchefernas subjektiva åsikter. Det blir ojämlikt och ineffektivt.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Större möjligheter att arbeta och utveckla verksamheten utifrån sin yrkesprofession utan att bli detaljstyrd av chefer som saknar rätt kunskaper. Oerhört viktigt att ge professionen fria händer att lösa problem och möjligheter att göra skillnad utifrån sin yrkeskompetens.

* * *

Josefine Johansson, professionsstrateg, Akademikerfacket SSR

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Jag har ingen information om att skolor skulle ha svårt att rekrytera och behålla kuratorer. Att se över löneläget är en sak eftersom skolkuratorer har fått stå tillbaka när många kommuner har svårt att rekrytera till socialtjänsten. Att underlätta nätverk mellan skolkuratorer är viktigt i både storstad och glesbyggd eftersom kuratorn ofta är ensam i sin profession på skolan. 

* * *

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Skärpning av lagstiftningen så att huvudmännen avsätter tillräckliga resurser för elevhälsa. Att skollagens formulering om krav på ”specialpedagogisk kompetens” ändras till krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Att elevhälsan får en tydligare inriktning mot stöd i den pedagogiska verksamheten och inte domineras av ett medicinskt perspektiv.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Elevhälsan brister i likvärdighet och jämlikhet. Förutsättningar för att arbeta systematiskt, förebyggande och hälsofrämjande saknas ofta. Samarbetet mellan lärare och elevhälsopersonal kan fungera dåligt på många skolor. I praktiken arbetar elevhälsan mest med problem som redan uppstått. Ofta är tillgången till elevhälsa på skolor otillräcklig. Vanligt att det saknas psykologkompetens, och när det finns arbetar den inte med förebyggande utan mer med akuta åtgärder.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Regering och riksdag  bör se till att de särskilda satsningar för att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger som beslutats får genomslag, till exempel genom att förbättra förutsättningar för studiefinansiering och bättre möjligheter att kombinera studier med arbete.

* * *

Elinor Schad, vice ordförande för Psykologförbundet och fil dr i pedagogisk psykologi

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att det blir obligatoriskt för skolor att ha en skolpsykolog på plats, och att den max ansvarar för 500 elever. Hårdare styrning  från staten för att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet inom elevhälsan. Det måste bli tydligare vad skolans ska ha elevhälsan till och att den ska utgå från både elevernas och lärarnas behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Terminologin inom elevhälsan är för medicinsk vilket skapar förvirring och otydlighet. Skolan och elevhälsan behöver ett nytt gemensamt språkbruk som anknyter till läroplanen. Istället för att som idag tala så mycket om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande kan det till exempel istället formuleras som ”skolutveckling utifrån läroplanen” och ”vardagsarbete utifrån skolans behov”. Exempel på skolutveckling utifrån läroplanen är arbete med fokus på ”värden och normer”, ”kunskaper”, eller ”elevernas ansvar och inflytande”.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Erbjuda goda möjligheter till specialistutbildning, för skolpsykologer inom pedagogisk psykologi. Tydliga lednings- och kvalitetssystem för att ge rätt förutsättningar. Bra elevhälsochefer från en av yrkesgrupperna i elevhälsan.

* * *

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Alla skolor ska kunna erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa enligt uppdraget i skollagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav. Att man fortsätter på Skolkommissonens betänkande som är en bra start mot en mer likvärdig skola/elevhälsa. Ett nytt nationellt resursfördelningssystem i enlighet med Skolkommissionens förslag. Staten måste tillsammans med landets huvudmän arbeta fram en strategi för kompetensförsörjning inom skolan/elevhälsan. En nationell plan för hur elevhälsan bättre ska kunna samverka med primärvården.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Bristen på likvärdighet. Många huvudmän/skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser.  Idag är det nästan omöjligt att till exempel rekrytera en skolläkare.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Bättre möjligheter till utbildning för elevhälsans kompetenser.

* * *

Jennie Gustafsson, ordförande för SVEA

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– På kort sikt en öronmärkning av mer pengar till elevhälsan. Långsiktigt behövs en utredning som ser över en statlig finansiering och att man reformerar skolpengen för att utgå mer från faktiska behov än dagens per-capita-system. Det sätts en minimum nivå av elevhälsoteamets personalstyrka. Maxtak för antal elever per skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Den ökade psykiska ohälsan är en stor utmaning. Vården är överlag inte anpassad efter behov, elevhälsan är inget undantag. Skolan är generellt en plats där man accepterar och normaliserar kränkningar och trakasserier på ett sätt som inte görs på andra arbetsplatser. Det är dessutom den fysiska plats där det sker flest fall av sexuella trakasserier och kränkningar. Det här är en stor utmaning för elevhälsan, som idag inte klarar att arbeta främjande för en trygg arbetsmiljö. Här har givetvis hela skolans personal ett ansvar att ta eleverna på allvar och aldrig acceptera någon form av kränkning och trakasseri.

– Ett problem är att elevhälsan fysiska plats många gånger är felplacerad, eller att tiderna när man kan gå dit är väldigt begränsade.

– Vi upplever att många elever gärna vill vända sig till elevhälsan, men gör det inte för att de inte har tid med en. Elevhälsa har idag inte de resurser som krävs för att arbeta främjande, utan måste lägga ner de resurser de har på akuta fall.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Det måste ges mer pengar till elevhälsan, men det är också viktigt att finansieringen är långsiktig så att man vet att det går att anställa ny personal.

– De måste också inse att en god elevhälsa är mycket viktigt för hela skolan. Elever måste må bra för att lyckas, så det är jätteviktigt att eleverna mår bra. Både för skolresultaten, men också för att rädda en ungdomsgeneration där den psykiska ohälsan breder ut sig. Det är också viktigt med en bra elevhälsa så att lärarna kan vara lärare, och inte outbildade psykologer. De måste också se skolan som en arbetsplats också för eleverna, och ta samma ansvar för deras arbetsmiljö som för arbetstagare på skolan.

– Det är viktigt att personalstyrkan i elevhälsan är tillräckligt stor för att kunna matcha elevernas behov, annars blir arbetsmiljön för personalen ohållbar.

* * *

Agneta Söder, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

​​​​​​​– Mer krav på kunskap om autism i skolan. Till exempel behövs det speciallärare med inriktning mot autism. Idag ingår det 15 poäng autism i utbildningen till specialpedagog och -lärare men det är otillräckligt. Tydligare krav på samverkan med aktörer som kan autism för att skolan bättre ska bemöta och undervisa elever med funktionsnedsättningen. Tydlighet om vad som är tillräcklig bemanning inom elevhälsan och med rätt kompetenser utifrån skolans behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

​​​​​​​– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Elever med autism kan om de ha tur ha en elevhälsa med rätt kompetens men andra kan hamna på en skola utan kunskaper. Det kan orsaka att elever på en skola utan den nödvändiga autismkompetensen inte kan nå kunskapsmålen eller i värsta fall inte ens klarar av att vistas i skolan.

– Elevhälsan på skolorna är inte tillgänglig i tillräckligt hög grad vare sig för elever eller lärare. Lagändringarna om extra anpassningar och särskilt stöd till elever har inte fungerat i praktiken. Ofta hamnar det på lärarna att göra extra anpassningar i klassrummet när de skulle behöva särskilt stöd.

– Stora brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och brist på speciallärare. Brist på helhetssyn och universella lösningar i hela skolmiljön vilket är avgörande för elever med autism. Skolans och elevhälsans arbete är inte jämställt. Flickor får generellt sämre stöd än pojkar. Elevhälsan är inte alltid del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Elevhälsans sammansättning och tillräcklig bemanning bör spegla skolans elevunderlag vilket skapar förutsättningar att göra ett bra jobb. På vissa skolor kan det behövas socionomer. I vårt fall ser vi ett behov av att anställa arbetsterapeuter som komplement till specialpedagoger och speciallärare men också logopeder och fysioterapeuter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons
Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Annons

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Sedan staten gick in och tog över Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Men går det att vända en skola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan en månad in i processen.

Annons
Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Annons
Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons