Annons

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Sara Svanlund, 2:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Stärk och öronmärk resurser till elevhälsan. Tydligare styrning från staten. Garanterad lägstanivå av resurser inom skolornas elevhälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet gör elevhälsan ojämlik.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Högre personaltäthet, bättre arbetsmiljö och rimligare arbetsbörda skapar bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Bättre möjligheter till kompetensutveckling. Inom glesbygden är det en utmaning att bygga en organisation som skapar attraktiva tjänster.

* * *

Susann Magnusson, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor

Vad har du för förhoppningar på utredningen?

– Mer elevhälsopersonal där behoven är störst. Miniminivå som specificerar antal elever för en heltidstjänst. I dag uttrycker skollagen det för luddigt. Bättre möjligheter för fler sjuksköterskor att specialistutbildas och mer kunskap hos skol-personal om psykisk ohälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Många barn skickas runt mellan olika vårdinstanser, den första linjens psykiska vård är otillräcklig, och har svårt att rekrytera. Gäller även BUP. I glesbygd har unga svårt att nå en ungdomsmottagning. Dåliga kunskaper om psykisk hälsa.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Skolor måste kunna erbjuda heltidstjänster och skolsköterskor ska i mindre omfattning behöva arbeta på  flera skolor. Högre löner samt goda möjligheter till kompetensutveckling och handledning.

* * *

Ebba Kock, ordförande för Sveriges Elevkårer

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– En tydlig definition av ”tillgänglig elevhälsa” enligt skollagen. Ett tydliggörande av hur rektorn ska styra elevhälsan samt hur elevhälsan och den övriga skol-organisationen ska samverka. Enklare och snabbare process för att utreda och tillgodose elevers rätt till särskilt stöd. 

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Dålig tillgänglighet till skolsköterska, kurator och psykolog. Bristen på personal gör att det främjande och förebyggande arbetet nedprioriteras. Det är särskilt allvarligt eftersom den psykiska ohälsan hos unga ökar.  Styrningen av arbetet är dålig. Ofta styrs den från den övriga skolan i stället för att elev-hälso-personalen samverkar med lärare och annan skolpersonal.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Styrningen från skolhuvudman och rektor viktig för att jobben som lärare och i elevhälsan ska vara attraktiva. Det måste finnas tid och resurser för att göra ett bra jobb. Viktigt att elevhälsan är prioriterad och inte en verksamhet som man bara satsar på när det finns tid och pengar.

* * *

Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den säkerställer elevhälsans bemanning så att den har möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med tidiga insatser. Att den lyfter betydelsen av team-arbete mellan skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog, logoped och arbetsterapeut och en stor utbildningssatsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att den fasta bemanningen av elevhälsopersonal på skolan är för låg, och att det gör att den inte träffar eleverna tillräckligt. Kunskapen om neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar brister.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Tydligare kvalitetsmål. Högre bemanning vilket gör det möjligt att arbeta långsiktigt och inte bara lösa det mest akuta. Huvudmännen måste bli bättre på tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och förstå vikten av att arbeta med universell utformning av skolorna.

* * *

Josef Milerad, ordförande för Svenska skolläkarföreningen, docent och universitetslektor

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den leder till en bättre helhetssyn inom skolan och elevhälsan, så att det tas större hänsyn till medicinska och psykologiska faktorer som spelar stor roll för att eleven ska trivas och ha goda förutsättningar att lära.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att elevhälsan inte i tillräckligt hög omfattning är kunskapsstyrd och baserar åtgärder och kontroller utifrån vad som bevisligen gagnar elevernas hälsa, välbefinnande och lärande. Allt för ofta utgår åtgärder från rektorernas eller skolchefernas subjektiva åsikter. Det blir ojämlikt och ineffektivt.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Större möjligheter att arbeta och utveckla verksamheten utifrån sin yrkesprofession utan att bli detaljstyrd av chefer som saknar rätt kunskaper. Oerhört viktigt att ge professionen fria händer att lösa problem och möjligheter att göra skillnad utifrån sin yrkeskompetens.

* * *

Josefine Johansson, professionsstrateg, Akademikerfacket SSR

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Jag har ingen information om att skolor skulle ha svårt att rekrytera och behålla kuratorer. Att se över löneläget är en sak eftersom skolkuratorer har fått stå tillbaka när många kommuner har svårt att rekrytera till socialtjänsten. Att underlätta nätverk mellan skolkuratorer är viktigt i både storstad och glesbyggd eftersom kuratorn ofta är ensam i sin profession på skolan. 

* * *

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Skärpning av lagstiftningen så att huvudmännen avsätter tillräckliga resurser för elevhälsa. Att skollagens formulering om krav på ”specialpedagogisk kompetens” ändras till krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Att elevhälsan får en tydligare inriktning mot stöd i den pedagogiska verksamheten och inte domineras av ett medicinskt perspektiv.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Elevhälsan brister i likvärdighet och jämlikhet. Förutsättningar för att arbeta systematiskt, förebyggande och hälsofrämjande saknas ofta. Samarbetet mellan lärare och elevhälsopersonal kan fungera dåligt på många skolor. I praktiken arbetar elevhälsan mest med problem som redan uppstått. Ofta är tillgången till elevhälsa på skolor otillräcklig. Vanligt att det saknas psykologkompetens, och när det finns arbetar den inte med förebyggande utan mer med akuta åtgärder.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Regering och riksdag  bör se till att de särskilda satsningar för att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger som beslutats får genomslag, till exempel genom att förbättra förutsättningar för studiefinansiering och bättre möjligheter att kombinera studier med arbete.

* * *

Elinor Schad, vice ordförande för Psykologförbundet och fil dr i pedagogisk psykologi

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att det blir obligatoriskt för skolor att ha en skolpsykolog på plats, och att den max ansvarar för 500 elever. Hårdare styrning  från staten för att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet inom elevhälsan. Det måste bli tydligare vad skolans ska ha elevhälsan till och att den ska utgå från både elevernas och lärarnas behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Terminologin inom elevhälsan är för medicinsk vilket skapar förvirring och otydlighet. Skolan och elevhälsan behöver ett nytt gemensamt språkbruk som anknyter till läroplanen. Istället för att som idag tala så mycket om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande kan det till exempel istället formuleras som ”skolutveckling utifrån läroplanen” och ”vardagsarbete utifrån skolans behov”. Exempel på skolutveckling utifrån läroplanen är arbete med fokus på ”värden och normer”, ”kunskaper”, eller ”elevernas ansvar och inflytande”.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Erbjuda goda möjligheter till specialistutbildning, för skolpsykologer inom pedagogisk psykologi. Tydliga lednings- och kvalitetssystem för att ge rätt förutsättningar. Bra elevhälsochefer från en av yrkesgrupperna i elevhälsan.

* * *

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Alla skolor ska kunna erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa enligt uppdraget i skollagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav. Att man fortsätter på Skolkommissonens betänkande som är en bra start mot en mer likvärdig skola/elevhälsa. Ett nytt nationellt resursfördelningssystem i enlighet med Skolkommissionens förslag. Staten måste tillsammans med landets huvudmän arbeta fram en strategi för kompetensförsörjning inom skolan/elevhälsan. En nationell plan för hur elevhälsan bättre ska kunna samverka med primärvården.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Bristen på likvärdighet. Många huvudmän/skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser.  Idag är det nästan omöjligt att till exempel rekrytera en skolläkare.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Bättre möjligheter till utbildning för elevhälsans kompetenser.

* * *

Jennie Gustafsson, ordförande för SVEA

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– På kort sikt en öronmärkning av mer pengar till elevhälsan. Långsiktigt behövs en utredning som ser över en statlig finansiering och att man reformerar skolpengen för att utgå mer från faktiska behov än dagens per-capita-system. Det sätts en minimum nivå av elevhälsoteamets personalstyrka. Maxtak för antal elever per skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Den ökade psykiska ohälsan är en stor utmaning. Vården är överlag inte anpassad efter behov, elevhälsan är inget undantag. Skolan är generellt en plats där man accepterar och normaliserar kränkningar och trakasserier på ett sätt som inte görs på andra arbetsplatser. Det är dessutom den fysiska plats där det sker flest fall av sexuella trakasserier och kränkningar. Det här är en stor utmaning för elevhälsan, som idag inte klarar att arbeta främjande för en trygg arbetsmiljö. Här har givetvis hela skolans personal ett ansvar att ta eleverna på allvar och aldrig acceptera någon form av kränkning och trakasseri.

– Ett problem är att elevhälsan fysiska plats många gånger är felplacerad, eller att tiderna när man kan gå dit är väldigt begränsade.

– Vi upplever att många elever gärna vill vända sig till elevhälsan, men gör det inte för att de inte har tid med en. Elevhälsa har idag inte de resurser som krävs för att arbeta främjande, utan måste lägga ner de resurser de har på akuta fall.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Det måste ges mer pengar till elevhälsan, men det är också viktigt att finansieringen är långsiktig så att man vet att det går att anställa ny personal.

– De måste också inse att en god elevhälsa är mycket viktigt för hela skolan. Elever måste må bra för att lyckas, så det är jätteviktigt att eleverna mår bra. Både för skolresultaten, men också för att rädda en ungdomsgeneration där den psykiska ohälsan breder ut sig. Det är också viktigt med en bra elevhälsa så att lärarna kan vara lärare, och inte outbildade psykologer. De måste också se skolan som en arbetsplats också för eleverna, och ta samma ansvar för deras arbetsmiljö som för arbetstagare på skolan.

– Det är viktigt att personalstyrkan i elevhälsan är tillräckligt stor för att kunna matcha elevernas behov, annars blir arbetsmiljön för personalen ohållbar.

* * *

Agneta Söder, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

​​​​​​​– Mer krav på kunskap om autism i skolan. Till exempel behövs det speciallärare med inriktning mot autism. Idag ingår det 15 poäng autism i utbildningen till specialpedagog och -lärare men det är otillräckligt. Tydligare krav på samverkan med aktörer som kan autism för att skolan bättre ska bemöta och undervisa elever med funktionsnedsättningen. Tydlighet om vad som är tillräcklig bemanning inom elevhälsan och med rätt kompetenser utifrån skolans behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

​​​​​​​– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Elever med autism kan om de ha tur ha en elevhälsa med rätt kompetens men andra kan hamna på en skola utan kunskaper. Det kan orsaka att elever på en skola utan den nödvändiga autismkompetensen inte kan nå kunskapsmålen eller i värsta fall inte ens klarar av att vistas i skolan.

– Elevhälsan på skolorna är inte tillgänglig i tillräckligt hög grad vare sig för elever eller lärare. Lagändringarna om extra anpassningar och särskilt stöd till elever har inte fungerat i praktiken. Ofta hamnar det på lärarna att göra extra anpassningar i klassrummet när de skulle behöva särskilt stöd.

– Stora brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och brist på speciallärare. Brist på helhetssyn och universella lösningar i hela skolmiljön vilket är avgörande för elever med autism. Skolans och elevhälsans arbete är inte jämställt. Flickor får generellt sämre stöd än pojkar. Elevhälsan är inte alltid del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Elevhälsans sammansättning och tillräcklig bemanning bör spegla skolans elevunderlag vilket skapar förutsättningar att göra ett bra jobb. På vissa skolor kan det behövas socionomer. I vårt fall ser vi ett behov av att anställa arbetsterapeuter som komplement till specialpedagoger och speciallärare men också logopeder och fysioterapeuter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons
Annons

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons