Stor kartläggning: Det får lärare att stanna i yrket

En negativ bild av läraryrket och den kommande lärarbristen fick forskarlaget att vända fokus. Deras studie visar vad som får lärare att stanna i yrket.
– Tyngdpunkten måste läggas på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare, säger doktoranden Jeffrey Casely-Hayford.

Beroende på i huvudsak stora pensionsavgångar, men även befolkningsökning och examinationsnivå, står Sverige inför en lärarbrist. Att många behöriga lärare väljer att lämna yrket bidrar också. I sin senaste prognos från i fjol spår Skolverket att det kommer saknas 12 000 behöriga lärare och förskollärare år 2035.

– Det finns många studier som fokuserar på varför lärare väljer att lämna yrket och forskningslitteraturen har identifierat en mängd olika faktorer som ligger bakom det. Men vi vill påverka dialogen positivt, och syftet med det här projektet är därför att försöka öka förståelsen för hur vi kan värna om lärare och hur vi kan få lärare att stanna kvar i skolan, säger Jeffrey Casely-Hayford.

Studien, den första delstudien av fyra, utgör hans doktorandprojekt vid Karolinska Institutet. Den baseras på befintligt tvärsnittsdata insamlad åren 2004–2011 och omfattar 5 903 grundskollärare i 25 olika kommuner. Majoriteten av deltagarna hade mer än fem år i yrket, och en hög andel hade varit yrkesverksamma i minst tio år. Lärarna fick svara på frågor om sin arbetsmiljö, arbetshälsa och karriärbeslut.

– Även om siffrorna är lite äldre är det ganska unikt eftersom materialet är så stort och med bra spridning på orter i Sverige, säger projektledaren och docenten Lydia Kwak.

Kan motverka läraromsättningen

Studien visar att den självskattade arbetshälsan utgör den enskilt tyngsta faktorn i viljan att fortsätta som lärare.

– De som skattade sin arbetshälsa som god var mest villiga att stanna kvar inom yrket. Det här visar hur viktig en hälsofrämjande arbetsmiljö är och hur det i sin tur kan vara ett sätt att motverka läraromsättningen, säger Jeffrey Casely-Hayford.

Han framhåller också andra studier som pekat på olika arbetsmiljö-aspekter så som ökad autonomi, ökad delaktighet i beslutsfattande på skolan, bättre samarbete med avlastande yrkesroller, samt skolklimat och skolkultur.

– Vi anser att det är oerhört viktigt att man strävar efter en hälsofrämjande arbetsmiljö. Den delen hänger ihop med tidigare studier som visar att arbetsmiljön främst påverkar lärares arbetshälsa vilket i sin tur påverkar deras karriärbeslut.

I delstudie nummer två, som pågår och består av nya data, undersöker man kvarvaron av lärare i skolor som befinner sig i socialt utsatta områden, där läraromsättningen är högst.

– Rapporter från Skolinspektionen har visat att dessa skolor har svårt att rekrytera och behålla behöriga lärare vilket har konsekvenser för en likvärdig skola. Skolorna kompenserar för det genom att tillsätta en hög andel obehöriga lärare, som inte är en homogen grupp, men som i sin tur leder till en ökad belastning på skolornas behöriga lärare.

Stabil lärargrupp över tid

Forskarlaget har identifierat en skola i ett sådant område och intervjuat lärare som har jobbat kvar under en längre tid.

– Enligt litteraturen och statistiken ska den skolan ha en hög läraromsättning. Men det som är intressant är att man har haft en stabil lärargrupp över tid, många har alltså valt att jobba kvar trots bortstötande kontextuella faktorer. Det är viktigt att påpeka att det inte är elevunderlaget som stöter bort lärarna i dessa skolor utan forskningen har visat att det främst är resursbrister och sämre arbetsmiljö som gör det svårt för lärare att jobba kvar, säger han och tillägger:

– Det är också intressant hur skolan haft en stabil personalgrupp genom åren samtidigt som omsättningen på skolledningsnivå varit hög. Ofta är det tvärtom.

Hur förklarade lärarna det?

– Resultaten är preliminära och vi är inte klara med analysen. Men vad vi kan se är hur viktigt det är att ha en stark samarbetskultur. Det har en stor påverkan på lärarnas trivsel med sin arbetssituation och på skolan. Det är en skyddande faktor som kan motverka lärares arbetsbelastning och deras dagliga utmaningar.

Respekt och samarbete

Han beskriver hur lärarna som jobbat en längre tid byggt upp ett socialt kapital, både på skolan och i området.

– Det bidrar till en trygghet i deras professionella kompetens, de känner sig respekterade. Samarbetet med kollegorna omnämns också.

Hur stor roll generellt spelar lönenivå och hur många behöriga kollegor du har?

– Vi har inte specifikt tittat på det. Vi vet att lön är en viktig faktor men i detta projekt fokuserar vi på de arbetsmiljöfaktorer som går att påverka genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vilka reflektioner har ni gjort under arbetet och är det något som förvånat er?

– Den onyanserade dialogen vi generellt har kring lärarbristen. Att man till stor del inte framhäver de friskfaktorer som redan finns i skolvärlden. Det är många som tenderar att glömma bort att lärare drar sig till yrket för att de vill undervisa, de älskar sitt ämne, de vill vara lärare och på så sätt bidra till samhället.

En rapport från SCB 2017 visade att många lärare väljer att lämna yrket efter en period men också att många kan tänka sig att återvända till yrket om arbetsmiljö och lön förbättras.

– Det förvånar mig hur lite man valt att framhäva och stärka de positiva aspekter som faktiskt finns inom yrket.

Kan förbättra kvarvaron

Lydia Kwak fyller i:

– Vissa saker som lön och en hög andel vikarier kan vara svåra att förändra. Men vi kan fokusera på de små aspekter i arbetsmiljön som kan förbättra lärares arbetssituation och trivsel. Det kan vara saker som att de får utrymme att stötta varandra och bidra till en god och hållbar arbetsmiljö vilket i sin tur kan förbättra kvarvaron.

Jeffrey Casely-Hayford exemplifierar med lärares arbetsbelastning, ett stort och svårhanterligt problem i läraryrket.

– Det vi ser i första studien är att det finns aspekter i arbetsmiljön som kan kompensera för det och motverka effekten som belastningarna har på lärares arbetshälsa, vilket bidrar till att de kan bibehålla sin motivation och vilja att stanna kvar. Jag talar om faktorer som autonomi, stark samarbetskultur, trygg skolmiljö och att lärarna får utrymme att utöva sin kompetens.

Hur kan lärarbristen motverkas?

– Hittills så fokuserar de flesta lösningar på att erbjuda fler utbildningsplatser och rekrytera fler lärare genom att göra det enklare att bli lärare. Det behövs såklart, men forskningen har visat att det är många som efter sin utbildning väljer bort att bli lärare, och av de som fortsätter inom läraryrket så är det många som slutar inom de första fem åren.

– Vi anser att det är mer hållbart om tyngdpunkten läggs på att förbättra kvarvaron genom att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare. Det är också något som framhävs av Skolverkets lärarprognos, att lärarutbildningen är avgörande för lärarförsörjningen men att det inte räcker.

Enkätsvar från 19 skolor

I projektets två avslutande delar kommer forskarna med hjälp av befintligt data som inkluderar ca 500 lärare att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbetshälsa och lärares vilja att stanna kvar.

– Eftersom data baseras på enkätsvar från 19 skolor under två års tid kommer vi att kunna undersöka sambanden på skolnivå och individnivå, samt variationer mellan skolor.