Annons
I coronatider har Pelle Sjödins undervisning i Hässleholm fått ske på distans. Foto: Andreas Hillergren/Erik Nylund

Stor lärarenkät: ”Varje skola borde ha en egen IT-tekniker”

Publicerad 8 april 2020

Skolans digitala infrastruktur har satts ordentligt på prov under coronapandemin. Samtidigt är många lärare kritiska till senare års digitaliseringssatsningar, visar en ny undersökning.
– I princip varje skola skulle behöva en egen IT-tekniker eller IKT-pedagog för att detta ska fungera, säger läraren Pelle Sjödin i Hässleholm.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skola, en gymnasieskola med cirka 1 000 elever belägen i de centrala delarna av stan. Han är även biträdande kommunombud för LR.

Under de senaste veckorna har han undervisat sina elever på distans.

– Det har gått bra. Även om inte eleverna har varit här, har jag gått till skolan som vanligt. Jag har digitalt försett dem med material, uppgifter och frågor som de har fått besvara, säger Pelle Sjödin.

– Däremot tror jag att det kan bli svårt med betygssättningen om detta drar ut för länge på tiden. För att kunna sätta rättssäkra betyg behöver vi få tillbaka eleverna till skolan.

Det känns som om vi håller på med torrsim.

Hur har elever med dålig internetuppkoppling klarat sig?

– Skolan har utgått ifrån att alla elever har tillgång till bra uppkoppling. De som inte har det, har fått sätta sig på något bibliotek, i en annan lokal eller så har de fått hjälp av skolan. Vad jag vet har det hittills inte varit några problem.

– Emellanåt har det dock gått trögt att komma in på vår lärplattform. Till det ska läggas att arbetsbelastningen varit extra stor på många lärare. Det har bland annat ställts stora krav på tekniskt kunnande. Många lektionsplaneringar har fått göras om.

Pelle Sjödin säger att han efter några veckors distansundervisning alltmer saknar att träffa eleverna i verkliga livet.

– Lusten till jobbet minskar. Det känns som om vi håller på med torrsim.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skol. I coronatider har hans undervisning fått ske på distans.

Coronapandemin har utan tvekan satt den svenska skolans digitalisering i blixtbelysning. Utan digitala verktyg hade mycket undervisning överhuvudtaget inte kunnat genomföras.

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Undersökningen, som genomfördes några veckor innan coranapandemin slog till mot Sverige, ger en bild av hur lärarna uppfattar situationen under ”normala” omständigheter, inte i kristid:

  • Många lärare är kritiska till hur digitaliseringen genomförs på deras egen skola och menar att den inte är genomtänkt.
  • En stor del tycker inte att digitala lösningar har förbättrat arbetet med dokumentation eller administration.
  • Mer än var fjärde anser att skolans trådlösa nätverk fungerar dåligt.
  • Fyra av tio uppger att it-supporten fungerar mycket eller ganska dåligt.
  • Drygt hälften av de svarande betecknar stödet från skolledningen när det gäller digitala lösningar som mycket eller ganska dåligt.

Deltagarna i enkätundersökningen besvarade också några frågor om hur de upplevt digitaliseringens möjligheter under den senaste veckans undervisning (före coronaepidemin).

  • Ungefär hälften uppgav att de digitala verktygen förbättrade undervisningen och ungefär en lika stor andel att de enbart underlättade sådant som de annars hade löst på annat sätt (exempelvis powerpoint istället för att skriva på whiteboard).
  • Drygt fyra av tio ansåg att de digitala lösningarna möjliggjorde nya undervisningsmoment som annars inte hade kunnat genomföras.
  • Du hittar all statistik i slutet av artikeln.

* * *

För att komplettera bilden av hur digitaliseringen inom skolan fungerar, har Skolvärlden intervjuat fackligt aktiva lärare runt om i Sverige. Även de ger en tu-delad bild. Å ena sidan är det många som menar att digital teknik förbättrar undervisningen, underlättar kontakten med elever och föräldrar och effektiviserar administrationen. Om den används rätt och fungerar som den ska, vill säga.

Å andra sidan finns det många som är kritiska.

– Ett stort problem är allt tekniskt strul och att olika system inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Samma uppgift kan till exempel behöva läggas in flera gånger. Framför allt de administrativa systemen är inte anpassade till vår vardag, säger en lärare.

En annan berättar om hur det både på huvudmannanivå och ute på enskilda skolor pratas mycket om digitalisering.

– Men ett av grundproblemen är att det är ett ord som till viss del saknar innehåll. Framför allt på kommunnivå känns det som att de säger "ni kan väl jobba mer med digitalisering", men de har ingen riktig plan vart de vill nå. 

– Många anser att kommunerna driver på "digitaliseringen" för att spara pengar. Färre lärare ska kunna sköta fler elever. 

Monica Fors.Monica Fors, LR:s kommunombud i Trollhättan och lärare i matematik på Paradisskolan i samma stad, liknar de senaste årens digitalisering i hennes kommun som en ”berg-och-dalbane-resa”.

– Numera tycker jag dock att det mesta är ganska bra, även om tekniken inte alltid hänger med. Det kan till exempel vara nätverk som strular eller datorer som går sönder, men då fungerar ofta stadens IT-support bra. Jag tycker att vi snabbt får hjälp. Men det skulle även behövas någon lokalt som kan hjälpa oss när det kör ihop sig. Det är inte lärarnas jobb.

– Tyvärr har den lärplattform som vi använder oss av inte alltid kapacitet att hantera det tryck som kan uppstå. Dessutom behöver den utvecklas och förbättras.

Monica Fors berättar att skolorna i kommunen har kommit olika långt i sin digitalisering.

– Dessutom har olika lärare olika behov av att arbeta med digitala hjälpmedel. Och olika kunnande. Det krävs kontinuerlig utbildning av lärarna för att digitaliseringen verkligen ska fungera. Med jämna mellanrum byts datorerna ut, det tillkommer nya program och nya funktioner.

– Jag tycker att det ibland finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa allt när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det är IT ytterligare ett hjälpmedel som lärarna kan använda, men det behövs också penna och papper.

* * *

I östersund, Knappt 60 mil norr om Trollhättan, är Claes Hoglert LR:s kommunombud och matematiklärare på Parkskolans högstadium.

Även han har en delad bild av skolans digitalisering.

Claes Hoglert.– Den fungerar si och så. Vi har prövat oss fram. Först delades det ut Ipads till eleverna. Men de var för bra att spela pingis med, vilket ledde till fruktansvärt dyra reparationskostnader. Då valdes andra lösningar. 

– Genom åren har vi haft ganska mycket tekniska problem, till exempel nätverk som inte har fungerat som det ska eller som bara lagt av. Det har dock blivit bättre. Men delar man ut flera hundra datorer på en skola kan man tycka att det borde vara självklart att samtidigt anställa en it-tekniker, men det har man inte gjort. I stället ska exempelvis datorer som går sönder lämnas in till kommunens datacenter, vilket innebär att det kan ta någon månad innan de kommer tillbaka.

Hur fungerar det?

– Som lärare måste du alltid ha en dubbel planering av dina lektioner, en digital och en analog. Du kan inte gå till en lektion och tro att du kan köra den helt digitalt även om du skulle vilja det. Det är alltid någon elev som har glömt sin dator eller så är datorer sönder. Det är ganska frustrerande.

Claes Hoglert menar att många lärare borde vara betydligt tuffare när det gäller att ställa krav på fungerande support och liknande.

– Lärare är ett släkte som ofta löser saker och ting. Trixar och fixar. Men vi ställer till det för oss själva när vi gör så. Då syns inte problemen, samtidigt som vi inte får betalt för allt extra arbete som utförs.

Ska inte skolan använda sig av digitala verktyg?

– Jo, absolut. Det finns mycket som är bra med digitaliseringen och som förbättrar undervisningen. Men det finns bland många en tro på att den är lösningen på allting. Det är den inte.

– Datorerna inbjuder dessutom elever som inte är så motiverade att syssla med annat än vad de ska göra på lektionerna, säger Claes Hoglert som menar att kvaliteten på de digitala läromedlen varierar kraftigt. 

– Det finns de som är riktigt bra, men även de som är betydligt sämre.

Niklas Haggren.Det är en uppfattning som delas av Niklas Haggren, LR:s kommunombud i Härnösand, och matematik- och NO-lärare på Brunne och Hälledals skolor.

– Det har framförts mycket kritik från både lärare, elever och föräldrar när det gäller kvaliteten på de digitala läromedlen. Jag tror att många beställare har sett dem som en möjlighet att spara pengar och glömt bort att, som vi gör med allt annat i skolan, granska dem ur ett pedagogiskt perspektiv.

Flera lärare som Skolvärlden varit i kontakt med är även kritiska till en del av de lärplattformar som används inom skolan.

– Många av dem är långt ifrån färdigutvecklade utan är i praktiken en ren försöksverksamhet. I till exempel den plattform som vi använder oss av har vi hittat mycket buggar som vi har fått be leverantören lösa, säger Niklas Haggren.

– Vi befinner oss dessutom i en djungel av IT-system som inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Till det ska läggas att vi som personal har alldeles för många informationskanaler som vi som måste hantera.

Har digitaliseringen underlättat lärarnas administration?

– Svaret beror nog på vem du frågar. En lärplattform till exempel, ger många möjligheter till kommunikation mellan lärare och föräldrar vilket har ökat kraven på just kommunikation. Mer och mer av det vi som lärare gör ska vara synligt för föräldrarna, till exempel vår detaljplanering. Allt detta ökar vår arbetsbelastning samtidigt som jag är tveksam till att vi den här vägen verkligen når de föräldrar som vi behöver nå.

Enligt Niklas Haggren kräver en fungerande digitalisering att lärare vidareutbildas.

– Och det måste det satsas pengar på. Människor har olika lätt för och intresse för att sätta sig in i systemen. En del tycker att de inte riktigt hänger med i teknikutvecklingen. Till det ska läggas att det för många är oklart vilken nivå de ska ligga på och vilka krav som det är rimligt att ställa på dem.

– Vi kommer att arbeta allt mer digitalt i skolan, vilket inte är något fel. Jag hoppas dock på ett mer pedagogiskt och didaktiskt synsätt på vad som ska göras digitalt. För att IKT-tekniken ska vara ett stöd och hjälpa oss att nå fram krävs det eftertanke. När hjälper tekniken oss och när gör den det inte?

Enligt den nuvarande planen ska de nationella proven vara digitala 2023. Senast då måste alltså alla skolor ha såväl nödvändig teknik som kompetens, annars kommer proven inte gå att genomföra på ett rättssäkert sätt.

Niklas Haggren, som tidigare arbetade på det nationella Pisa-centret i Härnösand, är frågande till om det kommer att gå.

– Det var en jätteapparat att digitalisera Pisa-proven. Jag är tveksam om de svenska kommunerna ekonomiskt verkligen klarar att se till att alla skolor når upp till den tekniska standard som behövs.

Mikael Svensson, SKR.Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges kommuner och regioner (SKR), håller med om att en digitalisering av de nationella proven kräver omfattande investeringar.

– Staten har beslutat att proven ska ske digitalt, men inte skickat med den peng som man hade behövt göra för att processen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolhuvudmännen lämnas lite ensamma.

–  Kommunernas ekonomiska situation är dessutom utmanande och kommer att vara så under många år framöver. Ska vi få till en utveckling när det gäller digitaliseringen måste en statlig finansiering följa med.

Som användare är man uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Samtidigt som riksdagen har antagit målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, är många av IT-systemen i den offentliga sektorn föråldrade, det gäller inte minst i kommunsektorn.

– Vi har en digital infrastruktur och ett digitalt arv som är kraftigt eftersatt och som begränsar utvecklingstakten, säger docent Johan Magnusson vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet.

Gäller det även skolorna?

– Ja, åtminstone de kommunala skolorna är beroende av den underliggande kommunala digitala infrastrukturen, säger Johan Magnusson.

– Till det ska läggas att marknaden för lärplattformar och liknande lösningar kännetecknas av att det inte är tillräckligt hög konkurrens mellan aktörerna plus att majoriteten av plattformarna är stängda. Det gör att man som användare är uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Johan Magnusson.Johan Magnusson säger att problemen förvärras av att beställarkompetensen på många håll är alldeles för låg.

– När du kopplar ihop de två – för svag konkurrens mellan bolagen och för låg kompetens hos många beställare – får du en toxisk cocktail av system som inte borde få finnas och beställare som inte borde ha rätt att beställa. Förutom ett enormt resursslöseri leder det till en omfattande ojämlikhet. Elever i vissa kommuner får vissa förutsättningar, medan andra elever i andra kommuner får helt andra.

Vad borde man göra?

– Det borde finnas en tydligare central styrning av digitaliseringen. Att det inte är så, vilket egentligen är ganska underligt med tanke på vilka enorma skalekonomiska fördelar det finns med IT, är en konsekvens av det kommunala självstyret. Frågan om skolplattformar och digitala standarder var inte något som Axel Oxenstierna tänkte på, även om han var före sin tid.

Enligt Johan Magnusson går det inte att modernisera den kommunala digitala infrastrukturen på ett rimligt sätt utan långtgående samordning.

– Kommunerna behöver gå samman när det gäller försörjning av dessa kritiska system, öka samutnyttjandet och hitta en gemensam och central lösning som är byggd för att kunna utvecklas och är öppen mot innovation. Det är egentligen helt absurt att vi har 290 kommuner med olika uppsättningar av system.

– Dessutom har vi en marknad som inte fungerar eftersom det finns leverantörer som i princip har monopol genom inlåsningseffekter. Deras sötebrödsdagar borde vara över.

* * *

Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp.

Pelle Sjödin på Hässleholms tekniska skola berättar att digitaliseringen hittills har fungerat ganska bra på hans skola.

– Det beror mycket på att vi sedan ett antal år tillbaka har en IKT-pedagog anställd på skolan som arbetar heltid med detta. Är det exempelvis något som inte fungerar som det ska eller har jag en fråga om hur vissa program fungerar eller kan användas, är det bara för mig att ta kontakt med honom.

– Vår situation är som natt och dag jämfört med hur den är på exempelvis kommunens grundskolor där man saknar ett sådant här stöd. Där kan det bli riktigt problematiskt när något inte fungerar som det ska.

Får de ingen hjälp?

– Antingen får läraren själv försöka ordna problemet, fråga en kollega om hjälp eller ta kontakt med kommunens centrala IT-avdelning per mejl eller telefon. Det kan dock ta tid innan någon därifrån kommer ut.

– Till det ska läggas att vi lärare är olika i vår digitala entusiasm och kompetens. Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp utifrån den nivå de befinner sig på. Det är en fullträff. 

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons