Annons
I coronatider har Pelle Sjödins undervisning i Hässleholm fått ske på distans. Foto: Andreas Hillergren/Erik Nylund

Stor lärarenkät: ”Varje skola borde ha en egen IT-tekniker”

Publicerad 8 april 2020

Skolans digitala infrastruktur har satts ordentligt på prov under coronapandemin. Samtidigt är många lärare kritiska till senare års digitaliseringssatsningar, visar en ny undersökning.
– I princip varje skola skulle behöva en egen IT-tekniker eller IKT-pedagog för att detta ska fungera, säger läraren Pelle Sjödin i Hässleholm.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skola, en gymnasieskola med cirka 1 000 elever belägen i de centrala delarna av stan. Han är även biträdande kommunombud för LR.

Under de senaste veckorna har han undervisat sina elever på distans.

– Det har gått bra. Även om inte eleverna har varit här, har jag gått till skolan som vanligt. Jag har digitalt försett dem med material, uppgifter och frågor som de har fått besvara, säger Pelle Sjödin.

– Däremot tror jag att det kan bli svårt med betygssättningen om detta drar ut för länge på tiden. För att kunna sätta rättssäkra betyg behöver vi få tillbaka eleverna till skolan.

Det känns som om vi håller på med torrsim.

Hur har elever med dålig internetuppkoppling klarat sig?

– Skolan har utgått ifrån att alla elever har tillgång till bra uppkoppling. De som inte har det, har fått sätta sig på något bibliotek, i en annan lokal eller så har de fått hjälp av skolan. Vad jag vet har det hittills inte varit några problem.

– Emellanåt har det dock gått trögt att komma in på vår lärplattform. Till det ska läggas att arbetsbelastningen varit extra stor på många lärare. Det har bland annat ställts stora krav på tekniskt kunnande. Många lektionsplaneringar har fått göras om.

Pelle Sjödin säger att han efter några veckors distansundervisning alltmer saknar att träffa eleverna i verkliga livet.

– Lusten till jobbet minskar. Det känns som om vi håller på med torrsim.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skol. I coronatider har hans undervisning fått ske på distans.

Coronapandemin har utan tvekan satt den svenska skolans digitalisering i blixtbelysning. Utan digitala verktyg hade mycket undervisning överhuvudtaget inte kunnat genomföras.

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Undersökningen, som genomfördes några veckor innan coranapandemin slog till mot Sverige, ger en bild av hur lärarna uppfattar situationen under ”normala” omständigheter, inte i kristid:

  • Många lärare är kritiska till hur digitaliseringen genomförs på deras egen skola och menar att den inte är genomtänkt.
  • En stor del tycker inte att digitala lösningar har förbättrat arbetet med dokumentation eller administration.
  • Mer än var fjärde anser att skolans trådlösa nätverk fungerar dåligt.
  • Fyra av tio uppger att it-supporten fungerar mycket eller ganska dåligt.
  • Drygt hälften av de svarande betecknar stödet från skolledningen när det gäller digitala lösningar som mycket eller ganska dåligt.

Deltagarna i enkätundersökningen besvarade också några frågor om hur de upplevt digitaliseringens möjligheter under den senaste veckans undervisning (före coronaepidemin).

  • Ungefär hälften uppgav att de digitala verktygen förbättrade undervisningen och ungefär en lika stor andel att de enbart underlättade sådant som de annars hade löst på annat sätt (exempelvis powerpoint istället för att skriva på whiteboard).
  • Drygt fyra av tio ansåg att de digitala lösningarna möjliggjorde nya undervisningsmoment som annars inte hade kunnat genomföras.
  • Du hittar all statistik i slutet av artikeln.

* * *

För att komplettera bilden av hur digitaliseringen inom skolan fungerar, har Skolvärlden intervjuat fackligt aktiva lärare runt om i Sverige. Även de ger en tu-delad bild. Å ena sidan är det många som menar att digital teknik förbättrar undervisningen, underlättar kontakten med elever och föräldrar och effektiviserar administrationen. Om den används rätt och fungerar som den ska, vill säga.

Å andra sidan finns det många som är kritiska.

– Ett stort problem är allt tekniskt strul och att olika system inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Samma uppgift kan till exempel behöva läggas in flera gånger. Framför allt de administrativa systemen är inte anpassade till vår vardag, säger en lärare.

En annan berättar om hur det både på huvudmannanivå och ute på enskilda skolor pratas mycket om digitalisering.

– Men ett av grundproblemen är att det är ett ord som till viss del saknar innehåll. Framför allt på kommunnivå känns det som att de säger "ni kan väl jobba mer med digitalisering", men de har ingen riktig plan vart de vill nå. 

– Många anser att kommunerna driver på "digitaliseringen" för att spara pengar. Färre lärare ska kunna sköta fler elever. 

Monica Fors.Monica Fors, LR:s kommunombud i Trollhättan och lärare i matematik på Paradisskolan i samma stad, liknar de senaste årens digitalisering i hennes kommun som en ”berg-och-dalbane-resa”.

– Numera tycker jag dock att det mesta är ganska bra, även om tekniken inte alltid hänger med. Det kan till exempel vara nätverk som strular eller datorer som går sönder, men då fungerar ofta stadens IT-support bra. Jag tycker att vi snabbt får hjälp. Men det skulle även behövas någon lokalt som kan hjälpa oss när det kör ihop sig. Det är inte lärarnas jobb.

– Tyvärr har den lärplattform som vi använder oss av inte alltid kapacitet att hantera det tryck som kan uppstå. Dessutom behöver den utvecklas och förbättras.

Monica Fors berättar att skolorna i kommunen har kommit olika långt i sin digitalisering.

– Dessutom har olika lärare olika behov av att arbeta med digitala hjälpmedel. Och olika kunnande. Det krävs kontinuerlig utbildning av lärarna för att digitaliseringen verkligen ska fungera. Med jämna mellanrum byts datorerna ut, det tillkommer nya program och nya funktioner.

– Jag tycker att det ibland finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa allt när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det är IT ytterligare ett hjälpmedel som lärarna kan använda, men det behövs också penna och papper.

* * *

I östersund, Knappt 60 mil norr om Trollhättan, är Claes Hoglert LR:s kommunombud och matematiklärare på Parkskolans högstadium.

Även han har en delad bild av skolans digitalisering.

Claes Hoglert.– Den fungerar si och så. Vi har prövat oss fram. Först delades det ut Ipads till eleverna. Men de var för bra att spela pingis med, vilket ledde till fruktansvärt dyra reparationskostnader. Då valdes andra lösningar. 

– Genom åren har vi haft ganska mycket tekniska problem, till exempel nätverk som inte har fungerat som det ska eller som bara lagt av. Det har dock blivit bättre. Men delar man ut flera hundra datorer på en skola kan man tycka att det borde vara självklart att samtidigt anställa en it-tekniker, men det har man inte gjort. I stället ska exempelvis datorer som går sönder lämnas in till kommunens datacenter, vilket innebär att det kan ta någon månad innan de kommer tillbaka.

Hur fungerar det?

– Som lärare måste du alltid ha en dubbel planering av dina lektioner, en digital och en analog. Du kan inte gå till en lektion och tro att du kan köra den helt digitalt även om du skulle vilja det. Det är alltid någon elev som har glömt sin dator eller så är datorer sönder. Det är ganska frustrerande.

Claes Hoglert menar att många lärare borde vara betydligt tuffare när det gäller att ställa krav på fungerande support och liknande.

– Lärare är ett släkte som ofta löser saker och ting. Trixar och fixar. Men vi ställer till det för oss själva när vi gör så. Då syns inte problemen, samtidigt som vi inte får betalt för allt extra arbete som utförs.

Ska inte skolan använda sig av digitala verktyg?

– Jo, absolut. Det finns mycket som är bra med digitaliseringen och som förbättrar undervisningen. Men det finns bland många en tro på att den är lösningen på allting. Det är den inte.

– Datorerna inbjuder dessutom elever som inte är så motiverade att syssla med annat än vad de ska göra på lektionerna, säger Claes Hoglert som menar att kvaliteten på de digitala läromedlen varierar kraftigt. 

– Det finns de som är riktigt bra, men även de som är betydligt sämre.

Niklas Haggren.Det är en uppfattning som delas av Niklas Haggren, LR:s kommunombud i Härnösand, och matematik- och NO-lärare på Brunne och Hälledals skolor.

– Det har framförts mycket kritik från både lärare, elever och föräldrar när det gäller kvaliteten på de digitala läromedlen. Jag tror att många beställare har sett dem som en möjlighet att spara pengar och glömt bort att, som vi gör med allt annat i skolan, granska dem ur ett pedagogiskt perspektiv.

Flera lärare som Skolvärlden varit i kontakt med är även kritiska till en del av de lärplattformar som används inom skolan.

– Många av dem är långt ifrån färdigutvecklade utan är i praktiken en ren försöksverksamhet. I till exempel den plattform som vi använder oss av har vi hittat mycket buggar som vi har fått be leverantören lösa, säger Niklas Haggren.

– Vi befinner oss dessutom i en djungel av IT-system som inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Till det ska läggas att vi som personal har alldeles för många informationskanaler som vi som måste hantera.

Har digitaliseringen underlättat lärarnas administration?

– Svaret beror nog på vem du frågar. En lärplattform till exempel, ger många möjligheter till kommunikation mellan lärare och föräldrar vilket har ökat kraven på just kommunikation. Mer och mer av det vi som lärare gör ska vara synligt för föräldrarna, till exempel vår detaljplanering. Allt detta ökar vår arbetsbelastning samtidigt som jag är tveksam till att vi den här vägen verkligen når de föräldrar som vi behöver nå.

Enligt Niklas Haggren kräver en fungerande digitalisering att lärare vidareutbildas.

– Och det måste det satsas pengar på. Människor har olika lätt för och intresse för att sätta sig in i systemen. En del tycker att de inte riktigt hänger med i teknikutvecklingen. Till det ska läggas att det för många är oklart vilken nivå de ska ligga på och vilka krav som det är rimligt att ställa på dem.

– Vi kommer att arbeta allt mer digitalt i skolan, vilket inte är något fel. Jag hoppas dock på ett mer pedagogiskt och didaktiskt synsätt på vad som ska göras digitalt. För att IKT-tekniken ska vara ett stöd och hjälpa oss att nå fram krävs det eftertanke. När hjälper tekniken oss och när gör den det inte?

Enligt den nuvarande planen ska de nationella proven vara digitala 2023. Senast då måste alltså alla skolor ha såväl nödvändig teknik som kompetens, annars kommer proven inte gå att genomföra på ett rättssäkert sätt.

Niklas Haggren, som tidigare arbetade på det nationella Pisa-centret i Härnösand, är frågande till om det kommer att gå.

– Det var en jätteapparat att digitalisera Pisa-proven. Jag är tveksam om de svenska kommunerna ekonomiskt verkligen klarar att se till att alla skolor når upp till den tekniska standard som behövs.

Mikael Svensson, SKR.Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges kommuner och regioner (SKR), håller med om att en digitalisering av de nationella proven kräver omfattande investeringar.

– Staten har beslutat att proven ska ske digitalt, men inte skickat med den peng som man hade behövt göra för att processen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolhuvudmännen lämnas lite ensamma.

–  Kommunernas ekonomiska situation är dessutom utmanande och kommer att vara så under många år framöver. Ska vi få till en utveckling när det gäller digitaliseringen måste en statlig finansiering följa med.

Som användare är man uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Samtidigt som riksdagen har antagit målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, är många av IT-systemen i den offentliga sektorn föråldrade, det gäller inte minst i kommunsektorn.

– Vi har en digital infrastruktur och ett digitalt arv som är kraftigt eftersatt och som begränsar utvecklingstakten, säger docent Johan Magnusson vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet.

Gäller det även skolorna?

– Ja, åtminstone de kommunala skolorna är beroende av den underliggande kommunala digitala infrastrukturen, säger Johan Magnusson.

– Till det ska läggas att marknaden för lärplattformar och liknande lösningar kännetecknas av att det inte är tillräckligt hög konkurrens mellan aktörerna plus att majoriteten av plattformarna är stängda. Det gör att man som användare är uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Johan Magnusson.Johan Magnusson säger att problemen förvärras av att beställarkompetensen på många håll är alldeles för låg.

– När du kopplar ihop de två – för svag konkurrens mellan bolagen och för låg kompetens hos många beställare – får du en toxisk cocktail av system som inte borde få finnas och beställare som inte borde ha rätt att beställa. Förutom ett enormt resursslöseri leder det till en omfattande ojämlikhet. Elever i vissa kommuner får vissa förutsättningar, medan andra elever i andra kommuner får helt andra.

Vad borde man göra?

– Det borde finnas en tydligare central styrning av digitaliseringen. Att det inte är så, vilket egentligen är ganska underligt med tanke på vilka enorma skalekonomiska fördelar det finns med IT, är en konsekvens av det kommunala självstyret. Frågan om skolplattformar och digitala standarder var inte något som Axel Oxenstierna tänkte på, även om han var före sin tid.

Enligt Johan Magnusson går det inte att modernisera den kommunala digitala infrastrukturen på ett rimligt sätt utan långtgående samordning.

– Kommunerna behöver gå samman när det gäller försörjning av dessa kritiska system, öka samutnyttjandet och hitta en gemensam och central lösning som är byggd för att kunna utvecklas och är öppen mot innovation. Det är egentligen helt absurt att vi har 290 kommuner med olika uppsättningar av system.

– Dessutom har vi en marknad som inte fungerar eftersom det finns leverantörer som i princip har monopol genom inlåsningseffekter. Deras sötebrödsdagar borde vara över.

* * *

Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp.

Pelle Sjödin på Hässleholms tekniska skola berättar att digitaliseringen hittills har fungerat ganska bra på hans skola.

– Det beror mycket på att vi sedan ett antal år tillbaka har en IKT-pedagog anställd på skolan som arbetar heltid med detta. Är det exempelvis något som inte fungerar som det ska eller har jag en fråga om hur vissa program fungerar eller kan användas, är det bara för mig att ta kontakt med honom.

– Vår situation är som natt och dag jämfört med hur den är på exempelvis kommunens grundskolor där man saknar ett sådant här stöd. Där kan det bli riktigt problematiskt när något inte fungerar som det ska.

Får de ingen hjälp?

– Antingen får läraren själv försöka ordna problemet, fråga en kollega om hjälp eller ta kontakt med kommunens centrala IT-avdelning per mejl eller telefon. Det kan dock ta tid innan någon därifrån kommer ut.

– Till det ska läggas att vi lärare är olika i vår digitala entusiasm och kompetens. Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp utifrån den nivå de befinner sig på. Det är en fullträff. 

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Annons
Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons