Annons
I coronatider har Pelle Sjödins undervisning i Hässleholm fått ske på distans. Foto: Andreas Hillergren/Erik Nylund

Stor lärarenkät: ”Varje skola borde ha en egen IT-tekniker”

Publicerad 8 april 2020

Skolans digitala infrastruktur har satts ordentligt på prov under coronapandemin. Samtidigt är många lärare kritiska till senare års digitaliseringssatsningar, visar en ny undersökning.
– I princip varje skola skulle behöva en egen IT-tekniker eller IKT-pedagog för att detta ska fungera, säger läraren Pelle Sjödin i Hässleholm.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skola, en gymnasieskola med cirka 1 000 elever belägen i de centrala delarna av stan. Han är även biträdande kommunombud för LR.

Under de senaste veckorna har han undervisat sina elever på distans.

– Det har gått bra. Även om inte eleverna har varit här, har jag gått till skolan som vanligt. Jag har digitalt försett dem med material, uppgifter och frågor som de har fått besvara, säger Pelle Sjödin.

– Däremot tror jag att det kan bli svårt med betygssättningen om detta drar ut för länge på tiden. För att kunna sätta rättssäkra betyg behöver vi få tillbaka eleverna till skolan.

Det känns som om vi håller på med torrsim.

Hur har elever med dålig internetuppkoppling klarat sig?

– Skolan har utgått ifrån att alla elever har tillgång till bra uppkoppling. De som inte har det, har fått sätta sig på något bibliotek, i en annan lokal eller så har de fått hjälp av skolan. Vad jag vet har det hittills inte varit några problem.

– Emellanåt har det dock gått trögt att komma in på vår lärplattform. Till det ska läggas att arbetsbelastningen varit extra stor på många lärare. Det har bland annat ställts stora krav på tekniskt kunnande. Många lektionsplaneringar har fått göras om.

Pelle Sjödin säger att han efter några veckors distansundervisning alltmer saknar att träffa eleverna i verkliga livet.

– Lusten till jobbet minskar. Det känns som om vi håller på med torrsim.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skol. I coronatider har hans undervisning fått ske på distans.

Coronapandemin har utan tvekan satt den svenska skolans digitalisering i blixtbelysning. Utan digitala verktyg hade mycket undervisning överhuvudtaget inte kunnat genomföras.

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Undersökningen, som genomfördes några veckor innan coranapandemin slog till mot Sverige, ger en bild av hur lärarna uppfattar situationen under ”normala” omständigheter, inte i kristid:

  • Många lärare är kritiska till hur digitaliseringen genomförs på deras egen skola och menar att den inte är genomtänkt.
  • En stor del tycker inte att digitala lösningar har förbättrat arbetet med dokumentation eller administration.
  • Mer än var fjärde anser att skolans trådlösa nätverk fungerar dåligt.
  • Fyra av tio uppger att it-supporten fungerar mycket eller ganska dåligt.
  • Drygt hälften av de svarande betecknar stödet från skolledningen när det gäller digitala lösningar som mycket eller ganska dåligt.

Deltagarna i enkätundersökningen besvarade också några frågor om hur de upplevt digitaliseringens möjligheter under den senaste veckans undervisning (före coronaepidemin).

  • Ungefär hälften uppgav att de digitala verktygen förbättrade undervisningen och ungefär en lika stor andel att de enbart underlättade sådant som de annars hade löst på annat sätt (exempelvis powerpoint istället för att skriva på whiteboard).
  • Drygt fyra av tio ansåg att de digitala lösningarna möjliggjorde nya undervisningsmoment som annars inte hade kunnat genomföras.
  • Du hittar all statistik i slutet av artikeln.

* * *

För att komplettera bilden av hur digitaliseringen inom skolan fungerar, har Skolvärlden intervjuat fackligt aktiva lärare runt om i Sverige. Även de ger en tu-delad bild. Å ena sidan är det många som menar att digital teknik förbättrar undervisningen, underlättar kontakten med elever och föräldrar och effektiviserar administrationen. Om den används rätt och fungerar som den ska, vill säga.

Å andra sidan finns det många som är kritiska.

– Ett stort problem är allt tekniskt strul och att olika system inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Samma uppgift kan till exempel behöva läggas in flera gånger. Framför allt de administrativa systemen är inte anpassade till vår vardag, säger en lärare.

En annan berättar om hur det både på huvudmannanivå och ute på enskilda skolor pratas mycket om digitalisering.

– Men ett av grundproblemen är att det är ett ord som till viss del saknar innehåll. Framför allt på kommunnivå känns det som att de säger "ni kan väl jobba mer med digitalisering", men de har ingen riktig plan vart de vill nå. 

– Många anser att kommunerna driver på "digitaliseringen" för att spara pengar. Färre lärare ska kunna sköta fler elever. 

Monica Fors.Monica Fors, LR:s kommunombud i Trollhättan och lärare i matematik på Paradisskolan i samma stad, liknar de senaste årens digitalisering i hennes kommun som en ”berg-och-dalbane-resa”.

– Numera tycker jag dock att det mesta är ganska bra, även om tekniken inte alltid hänger med. Det kan till exempel vara nätverk som strular eller datorer som går sönder, men då fungerar ofta stadens IT-support bra. Jag tycker att vi snabbt får hjälp. Men det skulle även behövas någon lokalt som kan hjälpa oss när det kör ihop sig. Det är inte lärarnas jobb.

– Tyvärr har den lärplattform som vi använder oss av inte alltid kapacitet att hantera det tryck som kan uppstå. Dessutom behöver den utvecklas och förbättras.

Monica Fors berättar att skolorna i kommunen har kommit olika långt i sin digitalisering.

– Dessutom har olika lärare olika behov av att arbeta med digitala hjälpmedel. Och olika kunnande. Det krävs kontinuerlig utbildning av lärarna för att digitaliseringen verkligen ska fungera. Med jämna mellanrum byts datorerna ut, det tillkommer nya program och nya funktioner.

– Jag tycker att det ibland finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa allt när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det är IT ytterligare ett hjälpmedel som lärarna kan använda, men det behövs också penna och papper.

* * *

I östersund, Knappt 60 mil norr om Trollhättan, är Claes Hoglert LR:s kommunombud och matematiklärare på Parkskolans högstadium.

Även han har en delad bild av skolans digitalisering.

Claes Hoglert.– Den fungerar si och så. Vi har prövat oss fram. Först delades det ut Ipads till eleverna. Men de var för bra att spela pingis med, vilket ledde till fruktansvärt dyra reparationskostnader. Då valdes andra lösningar. 

– Genom åren har vi haft ganska mycket tekniska problem, till exempel nätverk som inte har fungerat som det ska eller som bara lagt av. Det har dock blivit bättre. Men delar man ut flera hundra datorer på en skola kan man tycka att det borde vara självklart att samtidigt anställa en it-tekniker, men det har man inte gjort. I stället ska exempelvis datorer som går sönder lämnas in till kommunens datacenter, vilket innebär att det kan ta någon månad innan de kommer tillbaka.

Hur fungerar det?

– Som lärare måste du alltid ha en dubbel planering av dina lektioner, en digital och en analog. Du kan inte gå till en lektion och tro att du kan köra den helt digitalt även om du skulle vilja det. Det är alltid någon elev som har glömt sin dator eller så är datorer sönder. Det är ganska frustrerande.

Claes Hoglert menar att många lärare borde vara betydligt tuffare när det gäller att ställa krav på fungerande support och liknande.

– Lärare är ett släkte som ofta löser saker och ting. Trixar och fixar. Men vi ställer till det för oss själva när vi gör så. Då syns inte problemen, samtidigt som vi inte får betalt för allt extra arbete som utförs.

Ska inte skolan använda sig av digitala verktyg?

– Jo, absolut. Det finns mycket som är bra med digitaliseringen och som förbättrar undervisningen. Men det finns bland många en tro på att den är lösningen på allting. Det är den inte.

– Datorerna inbjuder dessutom elever som inte är så motiverade att syssla med annat än vad de ska göra på lektionerna, säger Claes Hoglert som menar att kvaliteten på de digitala läromedlen varierar kraftigt. 

– Det finns de som är riktigt bra, men även de som är betydligt sämre.

Niklas Haggren.Det är en uppfattning som delas av Niklas Haggren, LR:s kommunombud i Härnösand, och matematik- och NO-lärare på Brunne och Hälledals skolor.

– Det har framförts mycket kritik från både lärare, elever och föräldrar när det gäller kvaliteten på de digitala läromedlen. Jag tror att många beställare har sett dem som en möjlighet att spara pengar och glömt bort att, som vi gör med allt annat i skolan, granska dem ur ett pedagogiskt perspektiv.

Flera lärare som Skolvärlden varit i kontakt med är även kritiska till en del av de lärplattformar som används inom skolan.

– Många av dem är långt ifrån färdigutvecklade utan är i praktiken en ren försöksverksamhet. I till exempel den plattform som vi använder oss av har vi hittat mycket buggar som vi har fått be leverantören lösa, säger Niklas Haggren.

– Vi befinner oss dessutom i en djungel av IT-system som inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Till det ska läggas att vi som personal har alldeles för många informationskanaler som vi som måste hantera.

Har digitaliseringen underlättat lärarnas administration?

– Svaret beror nog på vem du frågar. En lärplattform till exempel, ger många möjligheter till kommunikation mellan lärare och föräldrar vilket har ökat kraven på just kommunikation. Mer och mer av det vi som lärare gör ska vara synligt för föräldrarna, till exempel vår detaljplanering. Allt detta ökar vår arbetsbelastning samtidigt som jag är tveksam till att vi den här vägen verkligen når de föräldrar som vi behöver nå.

Enligt Niklas Haggren kräver en fungerande digitalisering att lärare vidareutbildas.

– Och det måste det satsas pengar på. Människor har olika lätt för och intresse för att sätta sig in i systemen. En del tycker att de inte riktigt hänger med i teknikutvecklingen. Till det ska läggas att det för många är oklart vilken nivå de ska ligga på och vilka krav som det är rimligt att ställa på dem.

– Vi kommer att arbeta allt mer digitalt i skolan, vilket inte är något fel. Jag hoppas dock på ett mer pedagogiskt och didaktiskt synsätt på vad som ska göras digitalt. För att IKT-tekniken ska vara ett stöd och hjälpa oss att nå fram krävs det eftertanke. När hjälper tekniken oss och när gör den det inte?

Enligt den nuvarande planen ska de nationella proven vara digitala 2023. Senast då måste alltså alla skolor ha såväl nödvändig teknik som kompetens, annars kommer proven inte gå att genomföra på ett rättssäkert sätt.

Niklas Haggren, som tidigare arbetade på det nationella Pisa-centret i Härnösand, är frågande till om det kommer att gå.

– Det var en jätteapparat att digitalisera Pisa-proven. Jag är tveksam om de svenska kommunerna ekonomiskt verkligen klarar att se till att alla skolor når upp till den tekniska standard som behövs.

Mikael Svensson, SKR.Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges kommuner och regioner (SKR), håller med om att en digitalisering av de nationella proven kräver omfattande investeringar.

– Staten har beslutat att proven ska ske digitalt, men inte skickat med den peng som man hade behövt göra för att processen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolhuvudmännen lämnas lite ensamma.

–  Kommunernas ekonomiska situation är dessutom utmanande och kommer att vara så under många år framöver. Ska vi få till en utveckling när det gäller digitaliseringen måste en statlig finansiering följa med.

Som användare är man uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Samtidigt som riksdagen har antagit målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, är många av IT-systemen i den offentliga sektorn föråldrade, det gäller inte minst i kommunsektorn.

– Vi har en digital infrastruktur och ett digitalt arv som är kraftigt eftersatt och som begränsar utvecklingstakten, säger docent Johan Magnusson vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet.

Gäller det även skolorna?

– Ja, åtminstone de kommunala skolorna är beroende av den underliggande kommunala digitala infrastrukturen, säger Johan Magnusson.

– Till det ska läggas att marknaden för lärplattformar och liknande lösningar kännetecknas av att det inte är tillräckligt hög konkurrens mellan aktörerna plus att majoriteten av plattformarna är stängda. Det gör att man som användare är uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Johan Magnusson.Johan Magnusson säger att problemen förvärras av att beställarkompetensen på många håll är alldeles för låg.

– När du kopplar ihop de två – för svag konkurrens mellan bolagen och för låg kompetens hos många beställare – får du en toxisk cocktail av system som inte borde få finnas och beställare som inte borde ha rätt att beställa. Förutom ett enormt resursslöseri leder det till en omfattande ojämlikhet. Elever i vissa kommuner får vissa förutsättningar, medan andra elever i andra kommuner får helt andra.

Vad borde man göra?

– Det borde finnas en tydligare central styrning av digitaliseringen. Att det inte är så, vilket egentligen är ganska underligt med tanke på vilka enorma skalekonomiska fördelar det finns med IT, är en konsekvens av det kommunala självstyret. Frågan om skolplattformar och digitala standarder var inte något som Axel Oxenstierna tänkte på, även om han var före sin tid.

Enligt Johan Magnusson går det inte att modernisera den kommunala digitala infrastrukturen på ett rimligt sätt utan långtgående samordning.

– Kommunerna behöver gå samman när det gäller försörjning av dessa kritiska system, öka samutnyttjandet och hitta en gemensam och central lösning som är byggd för att kunna utvecklas och är öppen mot innovation. Det är egentligen helt absurt att vi har 290 kommuner med olika uppsättningar av system.

– Dessutom har vi en marknad som inte fungerar eftersom det finns leverantörer som i princip har monopol genom inlåsningseffekter. Deras sötebrödsdagar borde vara över.

* * *

Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp.

Pelle Sjödin på Hässleholms tekniska skola berättar att digitaliseringen hittills har fungerat ganska bra på hans skola.

– Det beror mycket på att vi sedan ett antal år tillbaka har en IKT-pedagog anställd på skolan som arbetar heltid med detta. Är det exempelvis något som inte fungerar som det ska eller har jag en fråga om hur vissa program fungerar eller kan användas, är det bara för mig att ta kontakt med honom.

– Vår situation är som natt och dag jämfört med hur den är på exempelvis kommunens grundskolor där man saknar ett sådant här stöd. Där kan det bli riktigt problematiskt när något inte fungerar som det ska.

Får de ingen hjälp?

– Antingen får läraren själv försöka ordna problemet, fråga en kollega om hjälp eller ta kontakt med kommunens centrala IT-avdelning per mejl eller telefon. Det kan dock ta tid innan någon därifrån kommer ut.

– Till det ska läggas att vi lärare är olika i vår digitala entusiasm och kompetens. Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp utifrån den nivå de befinner sig på. Det är en fullträff. 

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Annons
Annons

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Annons
NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya timplaner

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debatt

”Helt fel att ställa in vårens nationella prov”

Debatt

Ett dråpslag för likvärdigheten, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

14 stunder: Du vet att du är lärare när...

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Skolåret – här är läsarnas favoriter 2020

Lista

Lärarlöner och ledarskap – här är läsarnas favoriter från 2020.

Minns du allt det där andra som också hände i skolans värld 2020?

Årskrönika

Skolvärldens Barometer-redaktör Emil Hedman summerar viktiga – och några mindre viktiga – coronafria händelser från 2020.

10 lärare tipsar: Här är våra favoritappar

Digialt

Nio appar som lärare använder i sin undervisning.

förstatligande av skolan

Per Kornhall: Det här kan vara precis vad skolan behöver

Skolsystemet

Så kommenterar Per Kornhall utredningen om ett statligt huvudmannaskap.

Utredning tillsätts om att förstatliga skolan

Skolsystemet

Här är direktiven kring det omtalade uppdraget. 

Åsa Fahlén om utredningen: ”En riktigt fin julklapp”

Skolsystemet

År efter kommunaliseringen – regeringen tillsätter utredning om att förstatliga skolan.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Sophie: Därför är jag lärare

Läraryrket

Sophie Jarl i Nynäshamn om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ricardo: Därför är jag lärare

Läraryrket

Ricardo Pousette om varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Motstånd mot stängning av kommunala skolor

Förslag

Meningarna går isär när det gäller förslaget att illa skötta kommunala skolor ska kunna stängas.

Granskning: Motivation minskar med distansundervisning

Corona

Lärarstöd och försämrad kommunikation har påverkat lärandet, enligt Skolinspektionen. 

Karin Boberg: Tack, 2020 – jag vill minnas godbitarna som ändå gavs

Blogg

Karin Boberg ser tillbaka på corona-året 2020 – här är hennes stunder att minnas.

”Vill du klicka mer och mer – ladda skolplattformen ner”

Dikt

Bildläraren Johanna Gard skrev en dikt om skolplattformen, dokumentation och dess följder.

Kommentera

Ordlistan – en julsaga för den som vill lära sig det nya skolspråket

Debatt

”Utmaning”, ”lösningsfokuserad” och ”förberedelsetid” – en julsaga om två ombud på kurs.

Kommentera
Avtalsrörelsen

Åsa Fahlén inför HÖK21: ”Vi är mycket skarpare”

Avtalsrörelsen

Efter kritiken mot HÖK18 vässar lärarfacken sina krav inför de nya avtalsförhandlingarna.

Facken: Det här ska nya läraravtalet innehålla

Avtalsrörelsen

HÖK18 är uppsagt, nu ska lärarnas nya avtal förhandlas fram. Skolvärlden listar lärarfackens yrkanden.

Coronaviruset

Nya restriktioner för gymnasiet efter jullovet

Corona

Fjärr- och distansundervisning ska bedrivas fram till den 24 januari.

Öppet brev till Anna Ekström: ”Sluta diskriminera eleverna på språkintroduktion”

Debatt

”Det är obehagligt och ovärdigt”, skriver läraren Malin Hedin.

Kommentera

Facklig kritik: Lärare beordras att arbeta inom äldreomsorgen

Corona

"Istället för att dränera en hårt ansatt skola på lärare borde kommunen vända sig till de som arbetar inom näringslivet."

LR uppmanar: Prioritera lärare vid vaccination

Corona

Svårt att hålla distans i klassrummet – fackförbundet vill att lärare prioriteras när doserna av corona-vaccin fördelas. 

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

Hennes råd om undervisning på distans sprids över hela landet

Digitalt

Sara Bruuns råd på hur man lyckas ställa om till distansarbete. 

Facket grep in – då vände kommunen om lärarnas distansarbete

Corona

Efter lärarfackets agerande har Helsingborgs kommun tagit tillbaka beslutet att gymnasielärare ska undervisa i skolorna.

Arbetsmiljö

Matildas kamp mot skolans kalla klassrum gav resultat

Fackligt

Ifrågasatte om kommunen hade bedömt risker och konsekvenser av kallare lokaler.

Hur kallt får det vara på jobbet – experten svarar

Arbetsmiljö

Lärarnas Riksförbunds ombudsman Reine Södergren reder ut vad som gäller.

Nationella prov

Per Kornhall: Inställda nationella prov kan göra lärare modiga att ta oväntade beslut

Nationella prov

Så kommenterar Per Kornhall beslutet att ställa in de nationella proven i vår.

Läraren: ”Jag hade gärna genomfört de nationella proven”

Bedömning

Läraren Nicklas Mörk befarar stegrande betygsinflation efter beslutet att ställa in vårens nationella prov.

Skolverket ställer in nationella prov

Corona

Pandemin sätter stopp för proven – LR: kommer inte påverka betygen.

Friskolor

Gymnasieläraren: Därför fungerar inte skolmarknaden

Debatt

”För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst”.

Kommentera

”Se upp i backen – den ideologiska snöbollen om vinstdrivna skolor börjar bli stor”

Debatt

”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

Kommentera

Ny modell: ”Ger barn rätt hjälp så tidigt som möjligt”

Hälsoarbete

 Falu kommun inför en ny modell inspirerad från Skottland i skolans hälsoarbete.

BETYG OCH BEDÖMNING

Per Måhl: ”Ska eleverna själva besluta om stöd?”

Debatt

”I Skolverkets tolkning innebär det att det är eleven själv som fattar beslut om sin fortsatta skolgång”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Kommentera
Debatt

V: ”Därför vill vi återinföra skolpliktsavdraget”

Debatt

”Kommer leda till en rättvisare fördelning av skolpengen mellan kommunala skolor och friskolor”.

Kommentera

”Det finns mycket att lära på ett bibliotek”

Debatt

"För att kunna orientera sig i denna föränderliga verklighet, måste vi kunna ställa de rätta frågorna", skriver skolbibliotekarien Richard Ohlsson.

Kommentera

Panelen: Så tycker lärare i tre aktuella frågor

Panelen

Samarbete mellan speciallärare och lärare, aktuella skolfrågor och corona – fyra speciallärare/pedagoger svarar på tre heta frågor.

timss 2019

Kornhall: Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation

Analys

”Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var”, skriver Per Kornhall.

LR om Timss-resultatet: ”Ris och ros”

Timss

”Det mest allvarliga är att likvärdigheten fortsätter försämras.”

Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Timss 2019

Resultaten i Timss är i stort oförändrade sedan 2015. Den lilla förbättring som syns är bland redan högpresterande elever.

Forskaren: ”Tolka resultaten med försiktighet”

Timss 2019

Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av kunskapsrapportens resultat, poängterar Samuel Sollerman.

Blogg

Sara Bruun: Hypen runt bildstöd liknar masshysteri

Blogg

”När jag ser lärare som frågar efter bildstöd i form av widigitsymboler till skönlitterära böcker blir jag mörkrädd.”

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Malmös svar på dystra siffrorna: Vi prioriterar arbetsmiljöfrågan

Replik

”I Malmö prioriterar vi arbetsmiljöfrågan och arbetar partsgemensamt inom ramen för HÖK18”, skriver grundskoledirektör Anders Malmquist.

Kommentera

”Våra medlemmar gav oss ett tydligt svar”

Slutreplik

Så svarar Johan Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, på grundskoledirektörens replik.

Kommentera
Debatt

”Skolan har haft nog av stora reformer”

Debatt

"Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi", skriver KD:s Gudrun Brunegård och Pia Steensland.

Kommentera

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

"Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons