Annons
I coronatider har Pelle Sjödins undervisning i Hässleholm fått ske på distans. Foto: Andreas Hillergren/Erik Nylund

Stor lärarenkät: ”Varje skola borde ha en egen IT-tekniker”

Publicerad 8 april 2020

Skolans digitala infrastruktur har satts ordentligt på prov under coronapandemin. Samtidigt är många lärare kritiska till senare års digitaliseringssatsningar, visar en ny undersökning.
– I princip varje skola skulle behöva en egen IT-tekniker eller IKT-pedagog för att detta ska fungera, säger läraren Pelle Sjödin i Hässleholm.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skola, en gymnasieskola med cirka 1 000 elever belägen i de centrala delarna av stan. Han är även biträdande kommunombud för LR.

Under de senaste veckorna har han undervisat sina elever på distans.

– Det har gått bra. Även om inte eleverna har varit här, har jag gått till skolan som vanligt. Jag har digitalt försett dem med material, uppgifter och frågor som de har fått besvara, säger Pelle Sjödin.

– Däremot tror jag att det kan bli svårt med betygssättningen om detta drar ut för länge på tiden. För att kunna sätta rättssäkra betyg behöver vi få tillbaka eleverna till skolan.

Det känns som om vi håller på med torrsim.

Hur har elever med dålig internetuppkoppling klarat sig?

– Skolan har utgått ifrån att alla elever har tillgång till bra uppkoppling. De som inte har det, har fått sätta sig på något bibliotek, i en annan lokal eller så har de fått hjälp av skolan. Vad jag vet har det hittills inte varit några problem.

– Emellanåt har det dock gått trögt att komma in på vår lärplattform. Till det ska läggas att arbetsbelastningen varit extra stor på många lärare. Det har bland annat ställts stora krav på tekniskt kunnande. Många lektionsplaneringar har fått göras om.

Pelle Sjödin säger att han efter några veckors distansundervisning alltmer saknar att träffa eleverna i verkliga livet.

– Lusten till jobbet minskar. Det känns som om vi håller på med torrsim.

Pelle Sjödin är lokalombud för LR på Hässleholms tekniska skol. I coronatider har hans undervisning fått ske på distans.

Coronapandemin har utan tvekan satt den svenska skolans digitalisering i blixtbelysning. Utan digitala verktyg hade mycket undervisning överhuvudtaget inte kunnat genomföras.

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Undersökningen, som genomfördes några veckor innan coranapandemin slog till mot Sverige, ger en bild av hur lärarna uppfattar situationen under ”normala” omständigheter, inte i kristid:

  • Många lärare är kritiska till hur digitaliseringen genomförs på deras egen skola och menar att den inte är genomtänkt.
  • En stor del tycker inte att digitala lösningar har förbättrat arbetet med dokumentation eller administration.
  • Mer än var fjärde anser att skolans trådlösa nätverk fungerar dåligt.
  • Fyra av tio uppger att it-supporten fungerar mycket eller ganska dåligt.
  • Drygt hälften av de svarande betecknar stödet från skolledningen när det gäller digitala lösningar som mycket eller ganska dåligt.

Deltagarna i enkätundersökningen besvarade också några frågor om hur de upplevt digitaliseringens möjligheter under den senaste veckans undervisning (före coronaepidemin).

  • Ungefär hälften uppgav att de digitala verktygen förbättrade undervisningen och ungefär en lika stor andel att de enbart underlättade sådant som de annars hade löst på annat sätt (exempelvis powerpoint istället för att skriva på whiteboard).
  • Drygt fyra av tio ansåg att de digitala lösningarna möjliggjorde nya undervisningsmoment som annars inte hade kunnat genomföras.
  • Du hittar all statistik i slutet av artikeln.

* * *

För att komplettera bilden av hur digitaliseringen inom skolan fungerar, har Skolvärlden intervjuat fackligt aktiva lärare runt om i Sverige. Även de ger en tu-delad bild. Å ena sidan är det många som menar att digital teknik förbättrar undervisningen, underlättar kontakten med elever och föräldrar och effektiviserar administrationen. Om den används rätt och fungerar som den ska, vill säga.

Å andra sidan finns det många som är kritiska.

– Ett stort problem är allt tekniskt strul och att olika system inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Samma uppgift kan till exempel behöva läggas in flera gånger. Framför allt de administrativa systemen är inte anpassade till vår vardag, säger en lärare.

En annan berättar om hur det både på huvudmannanivå och ute på enskilda skolor pratas mycket om digitalisering.

– Men ett av grundproblemen är att det är ett ord som till viss del saknar innehåll. Framför allt på kommunnivå känns det som att de säger "ni kan väl jobba mer med digitalisering", men de har ingen riktig plan vart de vill nå. 

– Många anser att kommunerna driver på "digitaliseringen" för att spara pengar. Färre lärare ska kunna sköta fler elever. 

Monica Fors.Monica Fors, LR:s kommunombud i Trollhättan och lärare i matematik på Paradisskolan i samma stad, liknar de senaste årens digitalisering i hennes kommun som en ”berg-och-dalbane-resa”.

– Numera tycker jag dock att det mesta är ganska bra, även om tekniken inte alltid hänger med. Det kan till exempel vara nätverk som strular eller datorer som går sönder, men då fungerar ofta stadens IT-support bra. Jag tycker att vi snabbt får hjälp. Men det skulle även behövas någon lokalt som kan hjälpa oss när det kör ihop sig. Det är inte lärarnas jobb.

– Tyvärr har den lärplattform som vi använder oss av inte alltid kapacitet att hantera det tryck som kan uppstå. Dessutom behöver den utvecklas och förbättras.

Monica Fors berättar att skolorna i kommunen har kommit olika långt i sin digitalisering.

– Dessutom har olika lärare olika behov av att arbeta med digitala hjälpmedel. Och olika kunnande. Det krävs kontinuerlig utbildning av lärarna för att digitaliseringen verkligen ska fungera. Med jämna mellanrum byts datorerna ut, det tillkommer nya program och nya funktioner.

– Jag tycker att det ibland finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa allt när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det är IT ytterligare ett hjälpmedel som lärarna kan använda, men det behövs också penna och papper.

* * *

I östersund, Knappt 60 mil norr om Trollhättan, är Claes Hoglert LR:s kommunombud och matematiklärare på Parkskolans högstadium.

Även han har en delad bild av skolans digitalisering.

Claes Hoglert.– Den fungerar si och så. Vi har prövat oss fram. Först delades det ut Ipads till eleverna. Men de var för bra att spela pingis med, vilket ledde till fruktansvärt dyra reparationskostnader. Då valdes andra lösningar. 

– Genom åren har vi haft ganska mycket tekniska problem, till exempel nätverk som inte har fungerat som det ska eller som bara lagt av. Det har dock blivit bättre. Men delar man ut flera hundra datorer på en skola kan man tycka att det borde vara självklart att samtidigt anställa en it-tekniker, men det har man inte gjort. I stället ska exempelvis datorer som går sönder lämnas in till kommunens datacenter, vilket innebär att det kan ta någon månad innan de kommer tillbaka.

Hur fungerar det?

– Som lärare måste du alltid ha en dubbel planering av dina lektioner, en digital och en analog. Du kan inte gå till en lektion och tro att du kan köra den helt digitalt även om du skulle vilja det. Det är alltid någon elev som har glömt sin dator eller så är datorer sönder. Det är ganska frustrerande.

Claes Hoglert menar att många lärare borde vara betydligt tuffare när det gäller att ställa krav på fungerande support och liknande.

– Lärare är ett släkte som ofta löser saker och ting. Trixar och fixar. Men vi ställer till det för oss själva när vi gör så. Då syns inte problemen, samtidigt som vi inte får betalt för allt extra arbete som utförs.

Ska inte skolan använda sig av digitala verktyg?

– Jo, absolut. Det finns mycket som är bra med digitaliseringen och som förbättrar undervisningen. Men det finns bland många en tro på att den är lösningen på allting. Det är den inte.

– Datorerna inbjuder dessutom elever som inte är så motiverade att syssla med annat än vad de ska göra på lektionerna, säger Claes Hoglert som menar att kvaliteten på de digitala läromedlen varierar kraftigt. 

– Det finns de som är riktigt bra, men även de som är betydligt sämre.

Niklas Haggren.Det är en uppfattning som delas av Niklas Haggren, LR:s kommunombud i Härnösand, och matematik- och NO-lärare på Brunne och Hälledals skolor.

– Det har framförts mycket kritik från både lärare, elever och föräldrar när det gäller kvaliteten på de digitala läromedlen. Jag tror att många beställare har sett dem som en möjlighet att spara pengar och glömt bort att, som vi gör med allt annat i skolan, granska dem ur ett pedagogiskt perspektiv.

Flera lärare som Skolvärlden varit i kontakt med är även kritiska till en del av de lärplattformar som används inom skolan.

– Många av dem är långt ifrån färdigutvecklade utan är i praktiken en ren försöksverksamhet. I till exempel den plattform som vi använder oss av har vi hittat mycket buggar som vi har fått be leverantören lösa, säger Niklas Haggren.

– Vi befinner oss dessutom i en djungel av IT-system som inte pratar med varandra, vilket tar mycket tid. Till det ska läggas att vi som personal har alldeles för många informationskanaler som vi som måste hantera.

Har digitaliseringen underlättat lärarnas administration?

– Svaret beror nog på vem du frågar. En lärplattform till exempel, ger många möjligheter till kommunikation mellan lärare och föräldrar vilket har ökat kraven på just kommunikation. Mer och mer av det vi som lärare gör ska vara synligt för föräldrarna, till exempel vår detaljplanering. Allt detta ökar vår arbetsbelastning samtidigt som jag är tveksam till att vi den här vägen verkligen når de föräldrar som vi behöver nå.

Enligt Niklas Haggren kräver en fungerande digitalisering att lärare vidareutbildas.

– Och det måste det satsas pengar på. Människor har olika lätt för och intresse för att sätta sig in i systemen. En del tycker att de inte riktigt hänger med i teknikutvecklingen. Till det ska läggas att det för många är oklart vilken nivå de ska ligga på och vilka krav som det är rimligt att ställa på dem.

– Vi kommer att arbeta allt mer digitalt i skolan, vilket inte är något fel. Jag hoppas dock på ett mer pedagogiskt och didaktiskt synsätt på vad som ska göras digitalt. För att IKT-tekniken ska vara ett stöd och hjälpa oss att nå fram krävs det eftertanke. När hjälper tekniken oss och när gör den det inte?

Enligt den nuvarande planen ska de nationella proven vara digitala 2023. Senast då måste alltså alla skolor ha såväl nödvändig teknik som kompetens, annars kommer proven inte gå att genomföra på ett rättssäkert sätt.

Niklas Haggren, som tidigare arbetade på det nationella Pisa-centret i Härnösand, är frågande till om det kommer att gå.

– Det var en jätteapparat att digitalisera Pisa-proven. Jag är tveksam om de svenska kommunerna ekonomiskt verkligen klarar att se till att alla skolor når upp till den tekniska standard som behövs.

Mikael Svensson, SKR.Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges kommuner och regioner (SKR), håller med om att en digitalisering av de nationella proven kräver omfattande investeringar.

– Staten har beslutat att proven ska ske digitalt, men inte skickat med den peng som man hade behövt göra för att processen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolhuvudmännen lämnas lite ensamma.

–  Kommunernas ekonomiska situation är dessutom utmanande och kommer att vara så under många år framöver. Ska vi få till en utveckling när det gäller digitaliseringen måste en statlig finansiering följa med.

Som användare är man uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Samtidigt som riksdagen har antagit målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, är många av IT-systemen i den offentliga sektorn föråldrade, det gäller inte minst i kommunsektorn.

– Vi har en digital infrastruktur och ett digitalt arv som är kraftigt eftersatt och som begränsar utvecklingstakten, säger docent Johan Magnusson vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet.

Gäller det även skolorna?

– Ja, åtminstone de kommunala skolorna är beroende av den underliggande kommunala digitala infrastrukturen, säger Johan Magnusson.

– Till det ska läggas att marknaden för lärplattformar och liknande lösningar kännetecknas av att det inte är tillräckligt hög konkurrens mellan aktörerna plus att majoriteten av plattformarna är stängda. Det gör att man som användare är uppbunden till ett speciellt bolag och vad det gör.

Johan Magnusson.Johan Magnusson säger att problemen förvärras av att beställarkompetensen på många håll är alldeles för låg.

– När du kopplar ihop de två – för svag konkurrens mellan bolagen och för låg kompetens hos många beställare – får du en toxisk cocktail av system som inte borde få finnas och beställare som inte borde ha rätt att beställa. Förutom ett enormt resursslöseri leder det till en omfattande ojämlikhet. Elever i vissa kommuner får vissa förutsättningar, medan andra elever i andra kommuner får helt andra.

Vad borde man göra?

– Det borde finnas en tydligare central styrning av digitaliseringen. Att det inte är så, vilket egentligen är ganska underligt med tanke på vilka enorma skalekonomiska fördelar det finns med IT, är en konsekvens av det kommunala självstyret. Frågan om skolplattformar och digitala standarder var inte något som Axel Oxenstierna tänkte på, även om han var före sin tid.

Enligt Johan Magnusson går det inte att modernisera den kommunala digitala infrastrukturen på ett rimligt sätt utan långtgående samordning.

– Kommunerna behöver gå samman när det gäller försörjning av dessa kritiska system, öka samutnyttjandet och hitta en gemensam och central lösning som är byggd för att kunna utvecklas och är öppen mot innovation. Det är egentligen helt absurt att vi har 290 kommuner med olika uppsättningar av system.

– Dessutom har vi en marknad som inte fungerar eftersom det finns leverantörer som i princip har monopol genom inlåsningseffekter. Deras sötebrödsdagar borde vara över.

* * *

Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp.

Pelle Sjödin på Hässleholms tekniska skola berättar att digitaliseringen hittills har fungerat ganska bra på hans skola.

– Det beror mycket på att vi sedan ett antal år tillbaka har en IKT-pedagog anställd på skolan som arbetar heltid med detta. Är det exempelvis något som inte fungerar som det ska eller har jag en fråga om hur vissa program fungerar eller kan användas, är det bara för mig att ta kontakt med honom.

– Vår situation är som natt och dag jämfört med hur den är på exempelvis kommunens grundskolor där man saknar ett sådant här stöd. Där kan det bli riktigt problematiskt när något inte fungerar som det ska.

Får de ingen hjälp?

– Antingen får läraren själv försöka ordna problemet, fråga en kollega om hjälp eller ta kontakt med kommunens centrala IT-avdelning per mejl eller telefon. Det kan dock ta tid innan någon därifrån kommer ut.

– Till det ska läggas att vi lärare är olika i vår digitala entusiasm och kompetens. Med en IKT-pedagog ute på i princip varje skola kan lärarna få individuell hjälp utifrån den nivå de befinner sig på. Det är en fullträff. 

I början på året skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till ett representativt urval av förbundets medlemmar som arbetar som högstadie- och gymnasielärare. Av 1 805 tillfrågade valde 926 att delta, det vill säga 51 procent.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons