Stor skillnad i stöd till utsatta skolor

Pilevallskolan i Trelleborg och Husbygårdsskolan i Stockholm har liknande utmaningar: Knappt några elever med högutbildade föräldrar, många olika språkgrupper i skolan och ett stort antal nyanlända. Men medan Husbygårdsskolan får 105 000 kronor per elev och år från kommunen, får Pilevallskolan bara 45 000, enligt siffror som Lärarnas Riksförbund (LR) tagit fram.

– Hur bra skola du får ska inte bero på vilken kommun du bor i, säger Marita Svensson, som undervisar i matematik, svenska, svenska som andraspråk och SO på Pilevallskolan där hon jobbat i snart 37 år. Hon är dessutom huvudskyddsombud för LR i Trelleborg.

Det finns fler faktorer som leder till den stora skillnaden mellan kommunerna. Vissa har resursfördelningssystem som viktar mer pengar till de skolor som behöver det mest, andra har det inte, trots att det ingår i varje kommuns uppdrag att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar. De kommuner som viktar pengar avsätter i sin tur olika stor del av totalen, och olika kommuner har olika mycket pengar att röra sig med till att börja med.

– Det finns väl en viss extra tilldelning till de skolor som behöver, men den borde kanske vara lite större. Det behövs framför allt möjlighet att ge mer undervisning i svenska som andraspråk i mindre grupper, eftersom det är grunden till att lyckas i alla andra ämnen, säger Marita Svensson.

En av poängerna som LR vill göra med undersökningen är att det inte spelar någon roll för lärare och elever varför de får sämre förutsättningar än andra, det är ett problem oavsett. Ett problem som förbundet vill lösa genom att låta staten ta över finansieringen.

– Det behövs ett större, gemensamt, nationellt ansvar för resurstilldelningen i skolan, så att pengarna verkligen når fram till de skolor och elever som behöver dem mest. Nu behöver vi se förändringar. Vi har väntat länge nog, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.