Annons
Riksdagspartiernas representanter tog ställning i skolfrågor i Almedalen. Foto: Jonas Fond

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Publicerad 3 juli 2017

Fakta

Debattörerna

Medverkande gjorde Camilla Waltersson Grönvall, Utbildningspolitisk talesperson, Moderaterna, Ulrika Carlsson, Utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet, Christer Nylander, Utbildningspolitisk talesperson, Liberalerna, Lena Hallengren, Utbildningspolitisk talesperson, Socialdemokraterna, Larry Söder, Riksdagsledamot Kristdemokraterna, Stefan Jakobsson, Utbildningspolitisk talesperson, Sverigedemokraterna, Gustav Fridolin, Språkrör, Miljöpartiet, och Åsa Fahlén, Ordförande, Lärarnas Riksförbund.

Relaterat

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Lärarnas Riksförbund arrangerade på måndagen en stor skolpolitisk debatt i Visby under politikerveckan i Almedalen. Skolpolitiska representanter från samtliga riksdagspartier medverkade, med undantag för Vänsterpartiet.

Skolvärlden sammanfattar debatten med partiföreträdarnas inägg i fyra frågor som debatterades.

Bör staten ta över huvudansvaret för skolan?

Lena Hallengren (S)
– Skolledare och professionen är de som faktiskt gör det dagliga arbetet, och ju närmare man har till en beslutsfattare, som kan se till att man fattar beslut som gör att man underlättar, desto bättre.

Gustav Fridolin (MP)
– Skolkommissionens förslag innebär att vi äntligen har förslag på bordet om en tydligare styrning. Fyra saker ska staten garantera: likvärdigheten i resurser till skolan, staten ska vara huvudansvarig för ett gemensamt accepterat professionsprogram, det tredje är att staten aldrig ska lämna en skola som ger svaga resultat, och sist ska staten sätta vissa regler för vilka som får bedriva skola. Det största misstaget under 90-talet var att dra tillbaka den statliga garantin för en jämlik skola.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Vi fokuserar alldeles för mycket på allting som är negativt, men vi har så många skolor som fungerar bra. De måste vi låta fortsätta få fungera utan att vi ska in. Det är en ganska stor reform vi pratar om som kostar många miljarder.

Christer Nylander (L)
– Liberalerna vill ha ett statligt huvudmannaskap. Vi tycker att kommunaliseringen var ett misslyckande och en viktig anledning till att skolans resultat har tappat och läraryrkets status har sjunkit.

Ulrica Carlsson (C)
– Vi har inte alls samma åsikt som Liberalerna när det gäller förstatligandet av skolan. Jag kan tycka att de styrdokument som finns på plats i dag de är ganska bra. Kan man se över finansieringen och göra några justeringar där så kan man lyckas bättre när det gäller likvärdigheten.

Larry Söder (KD)
– Ja. Kommunen kan ta ansvar för lokaler och skolskjutsar och sådant som de är bra på, staten kan stå för finansieringen.

Stefan Jacobsson (SD)
– Ja. Det är en kommunal budgetregulator vi håller på med idag. Börja med ett statligt huvudmannaskap för skolhälsovården.

 

Ska vi ha ett obligatoriskt skolval?

Lena Hallengren (S)
– När för många elever söker samma skola, vilka elever ska då få gå på den skolan? Hur OFTA ska man välja skola? Det samtalet behöver vi ha. Det är ett problem om man väljer en skola, förväntar sig något, och sedan får man inte det och då tar man sitt pick och pack och drar.

Gustav Fridolin (MP)
– Jag ser et som en del av en helhet. Man kan inte införa aktivt skolval om det inte är så att de som väljer har möjlighet att gå på den skolan som de väljer. Det måste på något vis bygga på att man har ett rättvist val. De urvalsmekanismer vi har i dag är inte rättvisa.

Christer Nylander (L)
– Men Gustav, det finns ingen rättvisa här i världen. Ska man någon form av rättvisa i systemet så måste det vara så att varje elev får möta den resurs som den eleven behöver för att lyckas i skolan. Det är det som är rättvisa. Det måste vara ett självklart karriärval för lärare och skolledare att välja att jobba på de skolor där eleverna behöver dem mest.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Ja. De stora skillnaderna finns mellan olika klassrum i samma skola – inte mellan olika skolor, kommuner eller huvudmän.

Ulrica Carlsson (C)
– Det finns ett antal kommuner som har genomfört det (aktivt skolval) och där man tagit sig an de här utmaningarna som ni pekar på och andra svårigheter. Om vi ska prata om egna barn är jag oerhört glad för att det fanns en skolvalsmöjlighet när de var i skolåldern.

Larry Söder (KD)
-

Stefan Jacobsson (SD)
– Nej. Av det enkla skälet att jag har tre barn och jag vill inte köra dem till tre olika skolor.

 

Hur ska vi höja läraryrkets attraktivitet?

Lena Hallengren (S)
– Hela läraryrket är ett konstnärligt yrke, man står liksom på scen varenda lektion och ska entusiasmera och motivera elever. Och då är lön inte oviktigt, men jag tror att arbetsmiljö och ledarskap är ännu viktigare.

Gustav Fridolin (MP)
– Vi måste höja värderingen både av lärarna och av lärande. Jag tror verkligen att ett av stegen vi har framför oss är att bygga en bildningskultur där hela vuxenvärlden konsekvent visar hur viktigt det är lära. Men jag måste säga: Lön och arbetsmiljö. Det avgör alltid ett yrkes attraktivitet.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
­– Lönen är inte oviktig. Men jag tror att många lärare är beredda att skriva under på att när man känner meningsfullheten, och inte är frustrerad över att man inte hinner göra det man är där för – det är då man talar om för sina barn och alla sina vänner att de ska bli lärare, för att det är det mest fantastiska som finns.

Ulrica Carlsson (C)
– Jag tror på professionsutvecklingsprogrammen. Jag tror man måste titta ytterligare på skolledarens roll, att man arbetar med att leda den pedagogiska utvecklingen. Sen att läraren får mer tid för varje elev. Frågan är hur man löser det.

Christer Nylander (L)
– Själva grundtanken att läraryrket ska vara ett fritt akademiskt skapande yrke, den statusen måste läraryrket få igen. Men kultur och värderingar äter upp system och strukturer. Vi får inga bra resultat om inte kunskap och studier värderas högt, oavsett vilka system vi bygger.

Larry Söder (KD)
– Man måste fundera på varför man blir lärare. Man blir ju det för att man vill hjälpa de elever som behöver det mest. Man sitter ju knappast och drömmer om att få skriva långa administrativa haranger till kommunala skolpolitiker, utan vi måste se till att man får göra det man faktiskt ska göra.

Stefan Jacobsson (SD)
– För det första tror jag att det är viktigt att skolledare får vara skolledare istället för ekonomichefer. Att man satsar på arbetsmiljön och låter lärare vara lärare.

 

Om du blir utbildningsminister efter nästa val, vad är det första du gör då?

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Sett ifrån skolkommissionens förslag ser jag professionsprogrammen som mest angelägna att snabbt få på plats. I övrigt hade det varit en samlad kompott av elevhälsa, undervisningstid och lärarutbildningen.

Ulrica Carlsson (C)
– Professionsprogram tror jag är viktiga, men det första jag skulle göra är satsningar kopplade till skolledarrollen. För att stärka den och stärka ledarskapet i skolan.

Christer Nylander (L)
– Någon form av professionsprogram tror jag hade varit bra att få på plats snabbt, som handlar både om karriärvägar och fortbildning och vidareutbildning. Det är det viktigt att ett sådant här professionsprogram inte är fast utan att det kan utvecklas utifrån de förutsättningar och krav som finns.

Larry Söder (KD)
– Jag tycker nog att det viktigaste är att få alla att se lite annorlunda på skolan. Jag tror faktiskt att hemmen, familjerna, måste ha någon form av kontrakt med skolan att hjälpa till.

Stefan Jacobsson (SD)
– Jag börjar med att bjuda in alla partier och låsa in oss i ett rum, och så lägger vi allting i tre högar: Ja, redan överens-högen, aldrig i helvete-högen och kanske-högen, och så sorterar vi den högen. Sen går vi ut med en långsiktighet som gäller för all framtid. Om vi hade lämnat allting här och nu och inte gjort ett smack så hade det blivit bättre, för det är lärarna och rektorerna som kan det här, inte vi politiker.

Lena Hallengren (S)
– Jag tänker inte upprepa professionsprogrammen, så jag säger att obligatorisk övningsskola vore bra både för skolan, utbildningen och studenterna.

Gustav Fridolin (MP)
– Jämte annat som nämnts här så säger jag fler speciallärare och mer specialpedagogisk kompetens.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons