rapportpress

Stora brister i läsinlärning i år 1–3

Elever får inte tillräckligt stöd för att lära sig läsa. Det menar Lärarnas Riksförbund som i dag släpper en rapport om läsinlärning på lågstadiet. För stora klasser, för få speciallärare och lärare som saknar formell utbildning i läs- och skrivinlärning är orsaker som lyfts fram.– Staten måste ta sitt ansvar och rätta till det som tidigare har blivit fel, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 

Svenska grundskoleelevers läsförmåga blir allt sämre. Det har flera internationella undersökningar de senaste åren visat. Nu har Lärarnas Riksförbund undersökt hur lärare som undervisar i de lägre årskurserna ser på läs- och skrivundervisningens förutsättningar.

Resultatet visar att 38 procent av lärarna anser att de elever som har behov av särskilt stöd har dåliga möjligheter att få det. Och 43 procent anser att tillgången till specialpedagoger och speciallärare är dålig eller mycket dålig.

– Läsförmågan är otroligt viktigt för elevernas fortsatta studier, men även för livet i stort och det har stor betydelse att man lär sig att läsa tidigt. Speciallärarutbildningen togs bort för ett antal år sedan och Lärarnas Riksförbund har hela tiden hävdat att det var fel. Den återinfördes tack och lov 2008, och nu har regeringen aviserat att det ska skapas ytterligare platser på speciallärarutbildningen. Det är positivt, men det räcker inte. Vi menar att man måste satsa ännu mer på speciallärarutbildningen, vilket också undersökningen visar, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Mest anmärkningsvärt är att var fjärde lärare som har deltagit i undersökningen anser att de inte har tillräcklig utbildning i läs- och skrivinlärning, trots genomgången lärarutbildning.

– Många av dem som undervisar i svenska på lågstadiet har inte fått med sig utbildning i svenska från lärarutbildningen. I den äldre lärarutbildningen, från 2001 och fram till 2011, var inte det obligatoriskt, säger Bo Jansson. Lärarutbildningen är en statlig angelägenhet, därför måste det också vara staten som ska ta ansvar för att de här lärarna får kompetensutveckling inom läs- och skrivinlärning. Det är självklart att den som ska lära barn att läsa och skriva ska ha utbildning för det. Regeringen har tagit en del av ansvaret genom den nya lärarutbildningen, men vi menar att de också måste ta ansvar för att rätta till det som varit fel tidigare. 

Undersökningen visar också att drygt 80 procent av de tillfrågade lärarna vill ha fasta timplaner i svenska för varje stadium. I dag anger den nationella timplanen bara ett minsta antal timmar per ämne för hela grundskolan.

Rapporten ”Läs- och skrivinlärning på lågstadiet. En undersökning om förutsättningarna för läs- och skrivundervisningen i grundskolans årskurser 1-3” bygger på svar från 800 lärare som undervisar i svenska i årskurs 1–3.

Kommentera