Annons
Eva Dekany-Ström är danslärare på Kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Publicerad 22 februari 2017

Fakta

Bäst och sämst

Ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun

Så gjordes undersökningen

Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Källa: Skolverket

Relaterat

På en del skolor och i vissa kommuner är de flesta lärare legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i. 
I andra ytterst få, visar Skolvärldens granskning.

Det svenska skolväsendet blir allt mindre likvärdigt. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag större i Sverige än i många jämförbara länder. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Enligt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har elevernas familjebakgrund fått en allt större betydelse för skolresultaten. 

– Tittar man på lärarresursen finns det en hel del som pekar på att vi i dag har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

En genomgång av Skolverkets statistik över den svenska lärarkåren visar på omfattande brister och stora geografiska skillnader när det gäller lärarnas behörighet (ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun).

• Det är mycket ovanligt att samtliga lärare på en skola är legitimerade och behöriga i de ämnen som de undervisar i.

• Läsåret 2015/2016 var det enbart i två kommuner som samtliga högstadielärare i engelska var behöriga – Skellefteå och Svedala. I Emmaboda och Bjuv var mindre än en tredjedel behöriga.

• I fem kommuner var samtliga matematiklärare legitimerade. I två – Åmål och Vingåker – en tredjedel.

• I tre kommuner var samtliga lärare i svenska behöriga (Åtvidaberg, Hörby och Trelleborg). I elva kommuner saknade mer än hälften av svensklärarna rätt behörighet.

• Andelen behöriga lärare var högre i kommunala skolor än i friskolor. 

– Man har tidigare inte brytt sig om huruvida lärarna har varit behöriga i det ämne som de undervisat i eller inte, vilket bidragit till de sjunkande skolresultaten. Nu är det en annan syn som gäller, säger Åsa Fahlén.

– Lärarbristen beror delvis på just detta, att det i dag ställs krav på att lärarna ska vara behöriga i de ämnen och de årskurser de undervisar i. Men det är samtidigt den enda rimliga hållningen. Alla elever har rätt till behöriga lärare.

På en del skolor är bara 30–40 procent av lärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i.

– Det är fruktansvärt. Är det ens möjligt att det är behöriga lärare som sätter betygen när man är nere på 30–40 procents behörighet? Jag tror inte det och är helt övertygad om att det fuskas på många håll.

Hur ska man komma till rätta med lärarbristen?

– På kort sikt är det svårt. Men fungerande introduktionsår med mindre undervisning skulle kunna få fler nya lärare att stanna kvar i yrket och högre löner skulle kunna locka tillbaka lärare som lämnat. På längre sikt handlar det om att göra yrket mer attraktivt genom högre löner, bättre arbetsvillkor och en renodling av lärarrollen, att vi helt enkelt får arbeta med det som vi är utbildade för och inte tvingas hålla på med en massa annat.

Hur lockas de främsta lärarna till de mest utsatta skolorna och kommunerna?

– Genom en kombination av högre lön och bra organisation. Många lärare tycker att det är stimulerande att arbeta med elever med stora behov. Men de vill inte, vid sidan om lärarjobbet, även fungera som ställföreträdande mamma, kurator, vaktmästare och polis.

* * *

Läsåret 2015/2016 var 38 procent av Ronnebys högstadielärare i engelska legitimerade och behöriga, 41,7 procent i matematik och 38,5 procent i svenska, enligt Skolverkets statistik.

Lennarth Förberg (M), ordförande i utbildningsnämnden i Ronneby kommun, ifrågasätter Skolverkets uppgifter.

– Våra rektorer uppger att behörigheten var 70 procent. Det här läsåret har den dock sjunkit till 63 procent. Andelen behöriga lärare minskar, vilket inte alls är bra. Rekryteringsläget blir allt svårare.

Varför det?

– Vi har ganska långt till de lärosäten som utbildar lärare, vilket är en nackdel ur rekryteringssynpunkt. Men den främsta orsaken är att det utbildas alldeles för få lärare. Det måste utbildas fler. Det finns ingen annan långsiktig lösning.

På kortare sikt?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter. De ska i första hand göra det som enbart lärare kan göra. Jag tror att upp mot 20 procent av det som lärarna gör i dag kan andra utföra. Men då krävs det att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Det behövs bland annat lärarsekreterare, lärarassistenter och speciella mentorer, säger Lennarth Förberg.

Mentorer är socialpedagoger som sköter kontakter med föräldrarna.

Det sistnämnda är redan verklighet på en högstadieskola i Södertälje. 

– Vi har en mentor för sjuan, en för åttan och en för nian. Mentorerna är socialpedagoger och sköter alla kontakter med elevernas föräldrar om sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen, säger Monica Sonde som är verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Södertälje.

– Vi gör en mängd olika insatser för att behålla och rekrytera behöriga lärare. Vi jobbar bland annat med en tvålärarmodell, det vill säga att det ska vara två lärare i varje klass, varav minst en ska vara behörig i det ämnet som undervisningen gäller. 

Läsåret 2015/2016 var behörigheten bland Södertäljes högstadielärare i matematik, svenska och engelska drygt 50 procent (kommunala och friskolor), enligt Skolverkets statistik.

– Den tar inte hänsyn till att vi i stor utsträckning har en tvålärarmodell. I en sådan konstellation kan en av lärarna vara behörig i ämnet och för årskursen medan den andra läraren inte har exakt den behörighet som krävs. I svenska, engelska och matematik får mellan 70–100 procent av eleverna undervisning av minst en lärare med rätt behörighet, säger Monica Sonde.

– Vi arbetar också med att utveckla ledarskapet och prövar en modell med rektorer och enhetschefer på skolorna. Det administrativa och ekonomiska ansvaret har enhetschefen, medan rektorn är den pedagogiska ledaren. Med den modellen får lärarnas ett helt annat stöd i sitt uppdrag.

Är det svårare att rekrytera lärare till vissa skolor?

– Nej. Det var så för några år sedan, men efter att vi har styrt fler förstelärartjänster till skolor med större utmaningar är det inte så längre.

Eva Dekany-Ström, LR:s kommunombud i Södertälje och danslärare på Kulturskolan, säger att det i Södertälje råder stor samsyn mellan arbetsgivare och fack om hur man ska locka till sig fler behöriga lärare till kommunen.

– Det räcker inte att bara höja lönerna. Det handlar lika mycket om lärarnas arbetsförhållanden och arbetsbelastning, om bra skolledningar och bra kollegor. Tvålärarsystemet till exempel, är en bra satsning som lockat lärare till Södertälje. 

– Men båda lärarna i teamet ska vara legitimerade och behöriga. Den ene ska inte fungera som assistent till den andre. Det är också viktigt att renodla lärarrollen. Vi ska inte också vara kuratorer, vaktmästare eller rastvakter.

* * *

I det gamla brukssamhället Åtvidaberg är en stor del av högstadielärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i, enligt Skolverkets statistik.

Läsåret 2015/2016 var 90,9 procent av lärarna i engelska behöriga, 91,7 procent i matematik och 100 procent i svenska.

– På fasta tjänster har vi bra behörighet. Men det blir allt svårare att få tag på behöriga lärare, både till vikariat och fasta tjänster, säger Christina Holmén Hägerdal som är LR:s kommunombud i Åtvidaberg och högstadielärare i svenska, tyska och engelska på Alléskolan.

Vi har färre undervisningstimmar än de i Linköping.

Hon säger att närheten till universitetsstaden Linköping och lärarutbildningen där är en förklaring till den höga lärarbehörigheten.

– Vi kan inte bara rekrytera lärare bland dem som bor i Åtvidaberg, utan måste vilja få folk att pendla hit. Vi har till exempel en person som arbetar med lärarstudenterna och försöker få dem intresserade av att arbeta här.

– Tidigare låg vi något högre i lön än i Linköping, men det gör vi inte längre. 

Vad är det då som lockar behöriga lärare?

– Jag tror att många trivs och blir kvar av den anledningen. Det är en ganska lugn miljö, rent och snyggt. Det är bra stämning mellan elever, lärare och övriga personal.

– Vi var ganska tidiga med att ta in datorer i undervisningen, vilket gjorde oss extra attraktiva bland en del lärare. Dessutom har vi färre undervisningstimmar än kollegorna i Linköping.

* * *

En annan kommun med förhållandevis hög andel behöriga lärare är Umeå.

– Men det beror inte på att kommunen är eller har varit speciellt bra arbetsgivare. Orsaken är i stället universitetet och att staden i sig är attraktiv att bo och arbeta i, säger Hans-Erik Carlborg som är LR:s kommunombud i Umeå och lärare i religionskunskap och svenska på gymnasiet Midgårdsskolan.

– Tidigare fanns det ett överflöd av behöriga lärare. Så är det inte längre. I höstas fick skolorna för första gången någonsin leta efter behörig personal. Mycket talar för att det kommer att bli ännu tuffare framöver. Prognoserna tyder på ett nyrekryteringsbehov under de kommande åren som är dubbelt så stort som de lärare som väntas examineras från universitetet.

Vad bör kommunen göra?

– Till att börja med bör man försöka behålla de lärare man har och se till att de håller sig friska. Kombinationen låg lön och hög arbetsbelastning är ingen bra början.

Renodla lärarrollen?

– Det är bra om man tar bort alla extra arbetsuppgifter och ger oss möjligheter att fokusera på läraruppdraget. Baksidan är att vi riskerar att få ännu mer undervisningstid trots att den redan har ökat. Jag undervisar i dag 20–30 procent mer än vad jag gjorde på 1990-talet, säger Hans-Erik Carlborg.

* Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärar-legitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Annons
Annons
Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons