Annons
Johannes Masud hade jobbat som lärare i åtta år när han 2017 sökte tjänsten som stormentor. Foto: Magnus Glans

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Publicerad 10 december 2019

Fakta

Eneskolan:

  • Eneskolan är en F–9-skola i Järna i Södertälje kommun.
  • Skolan har 515 elever. 
  • 92 procent av lärarna är legitimerade. 
  • 2017 gjordes organisationen om och elevhälsan omstrukturerades. Som ett led i det arbetet frikopplades mentorskapet från lärarrollen och tre nya tjänster, så kallade stormentorer, inrättades.

Fakta

Stormentorerna har 100 elever var:

  • En stormentor ansvarar för elevhälsoarbetet, likabehandlingsarbete och närvarohantering. 
  • Av de tre mentorerna på Eneskolan är två legitimerade lärare och en är beteendevetare med lång bakgrund inom skolan. De har hand om varsin årskurs, cirka 100 elever var. 
  • Varje vecka hålls det mentorstid med varje klass inom årskursen, men traditionella utvecklingssamtal har Eneskolan slutat med. Utvecklingssamtal erbjuds i stället som ”speed dating” i matsalen där elever och vårdnadshavare i förväg kan boka träff med ämneslärarna. 
  • För elever med problem i många ämnen tas ett större grepp där mentorn sammankallar elev, vårdnadshavare och berörda lärare till ett enskilt möte.

Fakta

Framgångsfaktorer:

Sedan Eneskolan införde en ny organisation med heltidsmentorer 2017 har...

... skolket minskat och man har gått från tio till noll hemma­sittande elever.

... andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat.

... stressen bland lärarna gått ner.

Skolket var utbrett, konflikterna många och förtroendet från vårdnadshavarna lågt. Eneskolan i Järna behövde en omstart och lösningen blev tre nya mentorstjänster. I dag kan lärarna ägna sig åt kärnuppdraget utan att känna stress över att inte räcka till.
– Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, säger stormentorn Johannes Masud.

Det är en av årets kyligare höstdagar. Vinden leker i luften och träden släpper sina löv över skolgården. Inne på Eneskolan råder lugn och ro. Eleverna har lektioner och då är det tomt i korridorerna. 

För bara några år sedan såg det annorlunda ut. Skolmiljön upplevdes som stökig och otrygg. Fler elever behövde extra stöd och lärarna blev alltmer pressade av olika administrationsuppgifter. 

– När jag började som biträdande rektor 2016 hängde elever i korridorerna i stället för att gå på sina lektioner. Vi hade omkring tio hemmasittare utan fungerande insatser, säger Ida Brånn, som i dag är rektor på Eneskolan. 

För att få rätsida på problemen inleddes ett kvalitetsarbete och snabbt konstaterades brister i likvärdigheten gällande elevhälsan och mentorsfunktionen. 

– Där föddes tanken på en ny, processinriktad organisation, där lärarna helt skulle få ägna sig åt ämnesundervisning medan elevhälsoarbete och likabehandlingsarbete delvis skulle läggas på en annan instans, berättar Ida Brånn.

Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig.

Lösningen blev en omorganisering där mentorsskapet frikopplades från lärarrollen. En ny arbetsbeskrivning lades till, en ”stormentor” med ansvar för en hel årskurs. Och på några år har man lyckats vända den negativa utvecklingen.

– I dag har vi inga elever som sitter hemma. Många elever behöver speciallösningar men de insatser vi gör verkar faktiskt fungera, säger Ida Brånn. 

Johannes Masud är en av tre stormentorer på Eneskolan. I kollegiets arbetsrum har han placerat sig närmast dörren så eleverna kan se när han är inne. 

– Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig. Oftast har de små ärenden, men en del vill bara heja eller ta lite frukost. Och så finns det de som plötsligt visar sig oftare än vanligt, som liksom stryker förbi och väntar på att man ska se dem. Som mentor gäller det att förstå när det är dags att kolla läget. 

Johannes är i grunden legitimerad SO-lärare och hade jobbat i åtta år när han sökte tjänsten som stormentor. För honom är detta en sorts karriärsteg. 

– Jag tror att många lärare längtar efter att göra något annat ett tag. Man kan tröttna på att undervisa men ändå vilja jobba kvar i skolan. Då är det här ett bra alternativ, säger Johannes.

Som stormentor har han ansvar för hela årskurs åtta. Lärarna fick två timmars extra undervisningstid när skolan började med stormentorer men i stället slipper de kringarbetet som ofta sträckte sig utanför ramtiden.

– Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu. Många elever väljer fortfarande att vända sig till en lärare om de behöver hjälp eller stöd och så måste det få vara. Men läraren slipper driva ärendet vidare. Där tar jag över och ansvarar för uppföljning och kontakt med vårdnadshavare. Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, för man har faktiskt tagit bort arbetsuppgifter, säger Johannes.

Eneskolan i Järna. Foto: Karin Lindahl

Varje morgon gör stormentorerna en närvarokoll. Om en elev inte är på plats och inte är sjukanmäld ringer de hem före klockan nio. Den som försovit sig blir mött i dörren och följd till rätt klassrum, allt för att eleven ska missa så lite som möjligt. Varje månad görs dessutom en avstämning för att få fram en större bild.

– Har en elev mer än 10 procent frånvaro under en månad dyker hen upp i vår avstämning. Vi vill tidigt upptäcka mönster där elever har upprepad sjukfrånvaro. För det är ofta så skolket börjar, säger Johannes.

Han berättar om Kerstin (som egentligen heter något annat) som hade över 50 procent frånvaro. Var hon sen en morgon blev hela hennes dag förstörd. Lösningen var daglig kontakt mellan stormentor, elev och vårdnadshavare och med särskilda anpassningar på plats fungerar det nu bättre för Kerstin i skolan. 

Johannes tror att det är tack vare stormentorsystemet som Kerstin överhuvudtaget fångades upp. 

– Det här är en smart elev som är duktig på att få allt att verka bra. I ett annat sammanhang hade hon lätt glidit igenom och inte uppnått den potential hon har i dag. Hon hade säkert nått målen men inga varningsklockor hade ringt, säger han.

Eneskolans rektor Ida Brånn. Magnus Glans

I korridorerna är det påfallande tomt när Skolvärlden är på plats denna tisdagsförmiddag men framåt lunchtid börjar eleverna synas och höras igen. I matsalen är det uppdukat för mexikansk vecka. Elever kommer fram och byter några ord med Johannes. 

Eija Sandberg och Emilie Hanna går i åttan och nian på Eneskolan. De är överens om att stormentorssystemet är bra. Framför allt uppskattar de att ha en vuxen i skolan som inte sätter betyg på dem. 

– Stormentorn är lite mer som en vän, förklarar Emilie. Vi har ett bond liksom, hon bryr sig om en på riktigt och har för det mesta tid att hjälpa en. Har man en lärare som mentor känns det som man stör om man knackar på under en lektion. 

Men det kan bli jobbigt när många vill ha hjälp samtidigt, tycker eleverna. Varje stormentor har ansvar för omkring 100 elever. 

– Två mentorer per årskurs hade varit det optimala, säger Eija.

Lärarna Ulrika Länn, Sofia Weidenblad och Jenny Larsson upp­skattar systemet med stor­mentorer, men kan också se nack­delar med det. Foto: Magnus Glans

Ulrika Länn undervisar i svenska och tyska och hade jobbat på Eneskolan i tolv år när systemet med stormentorer infördes hösten 2017. Hon var till en början kritisk:

– Jag ville inte bli av med mentorsuppdraget, jag tycker att det är en sådan viktig del av att vara lärare. Men jag har ändrat åsikt och ser nu att fördelarna överväger. 

Kollegorna Jenny Larsson och Sofia Weidenblad säger att de inte kan tänka sig att gå tillbaka till det gamla. De uppskattar att helhjärtat kunna ägna sig åt undervisning. 

Visst hade de farhågor om att relationen till eleverna skulle försämras men så har det inte blivit. 

– Jag har precis lika bra relation till mina elever i dag, säger Sofia. Som mentor för 15 elever kände jag mig däremot ganska ensam. Deras problem var upp till bara mig att lösa. Nu är vi ett helt arbetslag som kan hjälpas åt att hitta lösningar till våra 100 elever.

Och likvärdigheten tycker de har stärkts.

– Kvaliteten i mentorsrollen skiljde sig mycket åt innan. Vilken mentor en elev hade påverkade vilka insatser som gjordes och hur snabbt hjälp sattes in. Med en mentor per årskurs blir rutinerna mer likvärdiga, säger svenskläraren Sofia Weidenblad. 

Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu.

Men lärarna ser även potentiella nackdelar:

– Vi måste verkligen påminna oss om att se alla elever. Med bara 15 mentorselever kom det naturligt att man pratade med alla. Nu finns det en risk att vi missar de elever som inte flaggar så tydligt, säger Jenny Larsson och Ulrika Länn fyller i:

– Med 100 elever på en mentor kan det bli så att bara de med störst problem får hjälp. Men de flesta elever behöver ju stöd för att utvecklas.

Nya tjänster som ska avlasta lärare har införts på flera skolor i landet de senaste åren, som till exempel läraradministratör och skolkoordinator. Tidigare i höstas meddelade regeringen att man anslår mer pengar till lärar­assistenter och i lärarbristens spår är det svårt att inte se satsningen som ett sätt att få in fler vuxna i skolan. Men Ida Brånn tror inte att assistenter är lösningen på skolans kris:

– Vi är i dag färre som jobbar här än vad vi var problemåret 2016–2017. Vi är färre vuxna, men levererar bättre kvalitet och bättre resultat, bland annat genom att ha en hög andel behöriga lärare. Så fler vuxna betyder inte nödvändigtvis att verksamheten blir bättre. Det viktiga är att styrning, organisation och ansvarsfördelning fungerar, säger hon. 

Johannes Masud. Foto: Magnus Glans

Johannes Masud tror dock att modellen med stormentorer kan höja attraktiviteten i läraryrket. 

– Genom att lyfta bort mentorskapet från lärarnas axlar kanske de som är på väg bort väljer att stanna i yrket och fler kan lockas att utbilda sig, säger han.  

Och läraren Ulrika Länn vill se andra typer av satsningar: 

– De delar av vårt jobb vi som lärare behöver avlastning med kan inte göras av vem som helst. Det behöver vara en mentor eller någon annan med lärarkompetens. I stället för assistenter ser jag hellre satsningar på tvålärarsystem, som stärker lärarna och ger eleverna trygghet, säger hon innan hon kilar tillbaka till sitt klassrum där en kollega väntar med en grupp elever.

I korridoren är det tyst igen. Lunchrasten är över och undervisningen har tagit vid.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Annons
Annons

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

Annons

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

ny facklig organisering

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

Fackligt

Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.

Per Kornhall: ”Lärare har mycket att vinna”

Fackligt

Skolexperten Per Kornhall om ny eventuell facklig organisering för lärare. ”Lärare har mycket att vinna på det”, skriver han.

Sex- och samlevnadsundervisning

”Att med undervisning ta avstånd från övergrepp är inte att döma unga”

Slutreplik

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

”Icke-dömande samtal innebär inte att man förhärligar porr”

Replik

Öppna samtal och kunskap är förutsättningen för att unga ska få de verktyg de behöver, skriver RFSU i en replik.

Kommentera

”Förmedla kunskaper och värden – inte barns upplevelser av pornografi”

Debatt

Skolans undervisning ska ta ställning mot fenomen som existerar i vårt samhälle, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

RFSU tipsar: Så pratar du med eleverna om porr

Sexualkunskap

Utgå från elevernas erfarenheter och låt dig inte skrämmas av propaganda, råder Kalle Röcklinger.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Coronaviruset

Lärare isoleras från skola – vistades i samma område som coronasmittad

Corona

”Det är en bra försiktighetsåtgärd”, säger Frida Hagelin, biträdande huvudskyddsombud för LR i Kungsbacka.

Debatt

”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Debatt

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Kommentera
Debatt

”Trygghet är en förutsättning för att lära sig”

Debatt

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

Kommentera

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

Det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt till trender, skriver Sara Bruun.

Regeringens förslag: Vill göra stora förändringar i komvux

Politik

Regeringen vill att komvux ändras om för att stärka integrationen.

Debatt

”Kan inte alla skolor få vara bra skolor?”

Debatt

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debatt

Malmö stad: ”Grundskolepedagoger ska inte ersätta behöriga lärare”

Debatt

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

Kommentera

”Det är dags att förstatliga skolan”

Debatt

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Kommentera
Lärarbrist

Skolverkets larm: Lärare kan tvingas vänta över ett år på legitimation

Lärarbrist

Skolverket sågar regeringens förslag att flytta delar av myndigheten till Härnösand, med längre väntetiden för lärarlegitimation som följd.

Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons