Strängare regler för religiösa friskolor

I september gick Liberalernas partiledare Jan Björklund ut och krävde ett förbud mot religiösa friskolor. Nu vill regeringen göra bestämmelserna strängare och granskningen spetsigare. Idag får undervisningen inte innehålla religiösa inslag, medan utbildningen som helhet får – om deltagandet är frivilligt.

­ – Idag är det svårt att granska att det frivilliga fungerar i praktiken och hur en granskning ska genomföras hur barn ska kunna anmäla att det inte är frivilligt, utan att det påverkar resten av skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Men för regeringen är det också en fråga om likvärdighet, som enligt Pisa brister i de svenska skolorna.

– Vi vill att elever med olika bakgrund och olika erfarenhet ska mötas på alla skolor, säger Gustav Fridolin.

Enligt Skolinspektionen har det kommit in totalt 17 anmälningar som berör konfessionella inslag eller närliggande frågeställningar i undervisningen mellan 2010 och 2016.

Men Gustav Fridolin menar att behovet är stort.

– Det handlar om barns rätt att bilda sin egen uppfattning. Det finns all anledning att titta på skarpare verktyg när det gäller granskning av utbildningen, säger han.

Lärarnas Riksförbund vill att hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag, och är glada för förslaget. Även om det inte är ett problem på alla skolor som har en religiös grund.

– Jag tror att det är problem på några få skolor, som inte lever upp till det skolan ska, judiska, muslimska och kristna, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Tanken är att regeringen nu ska låta en utredning granska regelverket utifrån

Europakonventionen, för att se om det går att skärpa lagstiftningen ytterligare.

Moderaterna är positiva till förslaget, eftersom de inte vill se ett totalt förbud mot nyetableringar av skolor med en religiös grund.

– Men det måste vara möjligt att säkerställa frivilligheten och utanför undervisningen, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.