Annons
Lärarstudenterna Julius Tyrling, Edvin Jensen och Julia Lundström ska snart kliva in i läraryrket. Foto: Julia Sjöberg

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Publicerad 15 augusti 2018

Fakta

Därför pluggar de till lärare

Edvin Jensen, 24, studerar till gymnasielärare i ämnena matematik och fysik vid Linköpings universitet. Har även en post som ledamot i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

  • ”Jag insåg det när jag jobbade på en korvfabrik i Norge. Jag tjänade jättebra med det var ett så himla tråkigt jobb. Jag hade varit fotbollstränare innan så jag kände att någon typ av ledarroll vore skitkul och sedan brinner jag för matematiken som ämne, säger han.”

Julius Tyrling, 31, studerar till ämneslärare i historia och svenska på gymnasienivå på Campus Helsingborg. Har även en post som FS-adjungerad (sitter med i vuxen-LR:s förbundsstyrelse som studentrepresentant) och ledamot i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

  • ”Jag halkade in på ett bananskal. Jag var truckförare från början i kombination med att jag hoppade in som vikarie som elevassistent på en träningsskola. Då kände jag att det var kul och att det kändes bra, säger han.”

Julia Lundström, 26, har just nu ett uppehåll i sina studier då hon är föräldraledig. Har tidigare läst ämneslärarprogrammet med inriktning historia och samhällskunskap vid Linköpings universitet. Planerar att läsa klart sina studier vid Göteborgs universitet. Har även en post som vice ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

  • ”Jag har alltid vetat att jag vill arbeta med barn och undervisning. Innan jobbade jag som danslärare i flera år och tyckte redan då att det var jättekul med undervisningsbiten och att jobba med ungdomar. Sedan är jag väldigt intresserad av mina ämnen historia och samhällskunskap. Det var självklart att bli lärare då, säger hon.”

Relaterat

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade lärarstudenterna Julius Tyrling, Edvin Jensen och Julia Lundström för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

Vad har varit det bästa med lärarutbildningen hittills? 

Julia: Jag har verkligen fått jättebra ämneskunskaper från min tid på Linköpings universitet, det är jag väldigt nöjd med. Bra föreläsningar och bra professorer. 

Edvin: Jag håller med, ämnesstudierna har varit jättebra. Men även min senaste VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har varit alldeles strålande. Jag hade en bra handledare och fick vara på en bra skola och lärde känna bra lärare där. Den VFU:n var grym. 

Julius: Jag är bredd att hålla med de andra, ämnesstudierna har varit top notch än så länge!

Julia: Sedan är det ju också väldigt kul att ha träffat så många andra lärarstudenter under utbildningen. Man får verkligen träffa olika personer, för det finns ingen typisk lärarstudent. En härlig blandning. 

Edvin: Det är verkligen en väldigt trevlig stämning mellan oss lärarstudenter. Vi har kul tillsammans och hjälper varandra. 

Ämnesstudierna har varit top notch än så länge!

Vad tycker ni måste bli bättre med utbildningen generellt?

Julia: Den lärarledda tiden. Det skiljer sig extremt mycket runt om i landet. 

Julius: Det gick ju sådär med VFU:n i Skåne där jag läser (Campus Helsingborg). Det var många elever som inte fick VFU-platser. 

Edvin: Det skulle behövas mycket mer VFU för lärarstudenter, men också tydligare riktlinjer kring vad en VFU går ut på, och där det står tydligt vad en handledare faktiskt ska ge oss. Vi måste också få våra placeringar i god tid, ofta får man reda på det bara några dagar innan man ska ut på praktik. 

Julius: Då vill ju även gärna läraren vara förberedd på att ta emot lärarstudenten så att inte hela planeringen redan är klar och bestämd. Då blir det svårt att peta in tid till handledning. 

Att ha en bra VFU är det som gör att du antingen vill arbeta som lärare eller inte. Så viktigt är det.

Vad är nästa steg tror ni mot en bättre VFU? 

Julia: Vi tror på att det behövs tydligare riktlinjer, det är superviktigt. Det måste finnas förhållningsregler för hur det ska fungera, och kan man inte ge det får man inte ge någon VFU över huvud taget. Att ha en bra VFU är det som gör att du antingen vill arbeta som lärare eller inte. Så viktigt är det.

Edvin: Det är ju trots allt vår enda kontakt med yrket, faktiskt.

Vad tror ni behövs för att höja statusen för yrket, och att få fler att vilja utbilda sig till lärare? 

Julius: Jag tror väldigt mycket har att göra med att det har skrivits mycket de senaste 15 åren att lärarna bränner ut sig. Det lockar inte, det är ingen svår uträkning. Det går att lösa genom att reglera arbetstiden så att du har utrymme att vara lärare. Du ska inte lägga mycket av din tid på administration. 

Julia: Låt lärare vara lärare. Vi utbildar oss för att undervisa, då är det undervisning vi ska göra. 

Edvin: Bland annat behövs det ordentliga elevhälsoteam på skolorna. Väldigt mycket sådant hamnar på lärare och det tar väldigt mycket tid. Personligen tror jag väldigt mycket på tvålärarsystem som en lösning, framförallt på grundskolan. Det är en helt annan situation att tillsammans kunna se och hjälpa alla elever. Men lärarassistenter är inte en lösning på allt. 

Julius, Edvin och Julia diskuterar hur de förbereder sig inför framtiden som lärare.

Julia: Det behövs ju fler lärare så att man kan ha färre undervisningstimmar. Så att du inte har så många klasser att undervisa. Jag förstår inte hur vissa lärare hinner med allt i dag. 

Edvin: Jag träffar många ingenjörer som funderat på att bli lärare, men som tycker att det är för dålig status och för dålig lön. Men då försöker jag kontra med att säga att det är ett himla roligt jobb ändå.

Julia: Jag tror en annan stor anledning är hur man pratar om yrket. Jag vet inte hur många personer jag har träffat som sagt ”åh fy fan, vad jobbigt, hur ska du orka det?” när jag berättat att jag pluggar till lärare. Då blir man själv lite osäker. Smutskastandet av yrket måste sluta innan fler hoppar av lärarutbildningen. Sedan snackas det ju mycket skit i dag om lärarstudenter, om att ”vi inte kommer in på några andra utbildningar” med mera, det känns jättetråkigt. 

Vad blir det viktigaste när du söker ditt första lärarjobb?

Julia: För mig är det nog att jag får en bra övergripande känsla under anställningsintervjun. Det vill säga att man får en bra känsla för rektorn, skolan och lärarkollegor. Men arbetstid är det jag är rädd för när jag tänker på det, det är jag mest nervös över. Absolut inte lönen. 

Edvin: Jag håller med. Arbetstid och arbetsmiljö är det som är mest viktigt men också att se till att man har bra kollegor i lärarlaget. 

Julius: Jag tycker kollegorna är viktigast. Det har jag känt av när jag arbetat som assistent och under min VFU. Det är kollegorna som gör att man fortsätter. Att ta kontakt med fackliga ombud är ett utmärkt sätt att få en uppfattning om hur det fungerar på skolan man funderar att arbeta på. 

Edvin: Jag har suttit i personalrum där det har varit så himla dålig stämning, där vill man inte hamna. 

Julia: Ja, jag har också varit på skolor där de andra lärarna inte hälsar på en. Då blir man ju ledsen. Medan på andra skolor kan lärare vara så himla välkomnande och man känner direkt att de har ett schysst gäng – där vill jag jobba. 

Jag kan önska att lärarutbildningen mer var som en yrkesutbildning, där man vågar prata om hantverket lärare. 

Det är inte många terminer kvar till att ni undervisar i klassrummet. Känner ni er redo för arbetslivet?

Julia: Klart att man tvekar på sig själv ibland. Men man kommer väl aldrig känna sig redo förrän man faktiskt får börja jobba. Vissa saker får man ju inte testa, så sådana saker är ju svåra att vara redo för. Jag har aldrig fått lära mig hur man gör en årsplanering till exempel.

Edvin: Eller sätta betyg. Vi har knappt rättat några prov. Det är synd.

Julius: Jag och mina studiekompisar har haft en jättebra studiehandledare som har kunnat lugna oss när vi har känt yrkesångest. Man ska inte vara orolig, det är okej att inte känna sig helt redo. Det finns lärare som jobbat i över tio år och inte känner sig helt redo. Det kommer under resans gång. 

Edvin: Jag kan önska att lärarutbildningen mer var som en yrkesutbildning, där man vågar prata om hantverket lärare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons