Studie- och yrkesvägledning ger färre avhopp

Mindre studie- och yrkesvägledning i grundskolan ger högre risk för avhopp i gymnasiet – och mer vägledning ökar benägenheten att byta gymnasieprogram. Det är några slutsatser i en rapport från Lärarnas Riksförbund.

Fler valmöjligheter i gymnasiet gör att det blir allt svårare för eleverna att välja rätt. En tidigare studie av Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer kom fram till att en tredjedel av eleverna skulle ha valt ett annat gymnasieprogram om de fick välja igen. Det här ställer större krav på studie- och yrkesvägledningen.

Därför har Lärarnas Riksförbund studerat samtliga elevers gymnasieval i nian och deras benägenhet att göra studieavbrott och programbyten under de två första åren på gymnasiet under perioden 2004-2009. Resultatet har sedan relaterats till elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning i grundskolan.

Statistiken pekar på att det framför allt är elever med låga meritvärden i grundskolan byter program och gör studieavbrott i gymnasiet. Det visar sig också att flickor överlag har större benägenhet att göra studieavbrott än pojkar. Samtidigt har gruppen ”pojkar med föräldrar med högst grundskoleutbildning” störst andel studieavbrott.

När resultaten relateras till elevernas studie- och yrkesvägledartäthet i grundskolan visar det sig att elever på grundskolor med låg vägledningstäthet löper upp till 27 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan.

Elever som hade god tillgång på vägledare i grundskolan hade samtidigt mellan 8 till 15 procent högre benägenhet att byta gymnasieprogram. 

– Vi arbetar för att det ska finnas mer och tidigare vägledning för eleverna. Skolan bygger i mångt och mycket på att man ska välja och därför behöver man få hjälp med det. Det kanske även behövs fler vägledare så att de hinner ge eleverna den hjälp de behöver, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Förbundet vill även fastställa en lägstanivå för antalet timmar studie- och yrkesvägledning eleverna får under skoltiden och skärpa behörighetsreglerna för vägledarna. Kommunerna borde också förbättra sin uppföljning av vägledningen på skolorna.

Här kan du läsa hela rapporten ”Effekter av vägledning”.

Kommentera