bravkod_maria_falk2

Ludvig Hallberg och Maria Falk praktiserar lästräningen. Foto: Kalle Assbring

| Foto: Kalle Assbring
Inlärning

Studie: Snabbare inlärning med ”Bravkod”

Bravkod är ingen revolutionerande ny metod för lästräning. 
– Det här är en uppfräschning av en gammal beprövad lästräningsteknik från förr, säger specialläraren Ronny Karlsson som varit med och tagit fram metoden.

En studie i avkodning

Ronny Karlsson har i samarbete med professor Martin Ingvar på Karolinska Institutet gjort en egen studie där de bland annat följt 43 elever under åren 2007–2015 från åk 2–9. När dessa elever började årskurs 2, testades de med standardiserade avkodningstest. 65 procent nådde upp till gränsvärdet för läshastighet (stanine 4) medan 35 procent inte nådde gränsvärdet och erbjöds lästräning inom ramen för ordinarie specialundervisning. 

Efter i genomsnitt 8,5 veckors avkodningsträning med Bravkod förbättrades elevernas läsförståelse. Samtliga elever som fått avkodningsträning i åk 2 lyckades nå nivån godkänd på läsförståelsen på nationella provet i år 3. Studien visar bland annat följande: 

  • Med tidig intervention lyfts ”interventionsläsarna” till att bli ”normalläsare” och även behålla den positionen över tid. 
  • Tydligt minskad skillnad mellan grupperna även lång tid efter interventionsslutet.
  • Snabba effekter på läsförståelsen.

Bravkod, en förkortning av bra avkodning, är ett träningsmaterial för elever som behöver träna upp sin förmåga att avkoda sin läsning. 2010 tog Ronny Karlsson tillsammans med pedagogen och författaren Bodil Jönsson fram materialet som är tänkt att börja användas på lågstadiet.

Materialet består av ett häfte med stigande svårighetsgrad, från enbokstavslistor till sammansatta ord. Metoden går ut på att läraren sitter ensam med eleven under ett tjugominuters träningspass minst två gånger i veckan.

– Jag ser det som att de har en personlig tränare som coachar dem, säger Ronny Karlsson.

Ronny Karlsson har en bakgrund som klasslärare i trettio år och som speciallärare de senaste tio åren. Han har märkt att läsförmågan hos elever dalat under hans tid som lärare. Det finns inga enkla svar varför, utan många orsaker, tror Ronny Karlsson.

– Förr tragglade alla läslistor, det gör man inte i dag. Sedan har man på tagit bort möjligheten för lärare att jobba en till en med eleven. Föräldrar har slutat att läsa för sina barn. Många nya tekniska prylar konkurrerar med läsningen. Det är en mängd olika orsaker. Den här insatsen är bara en pusselbit av många för att öka läsförmågan, fast det verkar vara en väldigt viktig bit, säger Ronny Karlsson.

SBU-rapporten från 2014 pekade på vikten att barn med lässvårigheter får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt – allt för att förbättra läsförmågan och möjligheten att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad, så kallad fonologisk medvetenhet.

Ronny Karlsson.
Ronny Karlsson.

Docent Ulrika Wolff vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet forskar om dyslexi och om läs- och skriv-svårigheter för elever. Hon har inte specifik kunskap om Bravkod-metoden och vill inte yttra sig om den. Hon menar att intensiv lästräning rent generellt ger en ordentlig skjuts i barns läsutveckling.

– Olika program kan vara utformade på olika sätt. Övningarna ska ha koppling mellan fonem och grafem. Man har kunnat se att intensitet och systematisk träning är viktigt, att man inte bara tränar korrekthet utan också hastighet. Eleven måste hela tiden vara medveten om vad och varför man tränar. Det gäller att hitta en trygghet, säger Ulrika Wolff och fortsätter:

– Det som också är viktigt är att det är strukturerat material som följer eleven ett steg i taget. Egentligen handlar det om att förbereda en språkmedvetenhet redan under förskoletiden. Så fort man märker av problem ska man inte vänta utan se till att sätta in extra åtgärder, säger Ulrika Wolff som just nu håller på med en stor studie där hon följer fyraåringars språkliga och icke-språkliga kognitiva utveckling, och senare i skolåldern deras läsutveckling.

Ronny Karlsson ligger tillsammans med professor Martin Ingvar på Karolinska Institutet bakom en större studie som följt över fyrahundra elevers läsresultat över längre tid. Studien visar att även de barn som har mindre uttalade svårigheter med läsningen och som normalt inte får specialundervisning lyfts av att vara med.

– Genom att satsa på denna grupp tidigt sparar skolan mycket resurser senare under deras skoltid, säger Ronny Karlsson och pekar på läget i Finland där, i jämförelse med Sverige, en betydligt större andel elever tidigt får någon form av specialundervisning.

Ronny Karlsson åker runt i landet och utbildar lärare i Bravkod så mycket som hans vanliga lärarjobb tillåter. Han ser sig som något av en missionär, säger han själv.

– Jag är övertygad om att läsningen är en väldigt viktig bit för att få elever inkluderade i både klassen och samhället. Läsningen är grunden till allt. Jag tror faktiskt inte att det är så märkvärdigt att vända trenden med försämrade läsresultat i Sverige. Bravkod är ingen ”quick fix” men ett steg i rätt riktning, säger Ronny Karlsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm