Studiebesök påverkar på olika sätt
När elever gör studiebesök verkar de i högre grad relatera till egna livserfarenheter och se sin egen roll än de gör när de är i klassrummet. Det visare en licentiatavhandling vid Karlstad universitet.
Studiebesök upplevs ofta som bra av lärare och uppskattas ofta även av eleverna. Men studiebesöket betydelse för lärandet är inte är så utforskat.
Nu har Therese Halvarsson Britton, religionskunskapslärare och lektor vid Globala gymnasiet i Stockholm, skrivit en licentiatavhandling där hon undersökt utmaningar och möjligheter med studiebesök ur ett religionsdidaktiskt perspektiv.
Med hjälp av loggböcker, intervjuer och deltagande på lektioner har hon kategoriserat elevernas tal om islam före, under och efter ett studiebesök i en moské.
Eleverna kunde delas in i tre grupper, som påverkades på olika sätt av studiebesöket. De elever som från början hade en positiv bild av islam förstärktes i sin inställning genom besöket. Den grupp som talade mer kritiskt om slam, utifrån egna erfarenheter, var kritiska även efter studiebesöket. Den tredje gruppen utmärktes av elever som direkt efter studiebesöket talade mer positivt om islam, men som efter en tid gick tillbaka till en mer kritisk hållning.
Under studiebesöket blev det också tydligt att en artighetsnorm hindrade eleverna från att ställa kritiska frågor. Samtidigt gjorde normen att tjejerna kunde ta mer plats än de brukade i klassrummet.
En slutsats som Therese Halvarsson Britton drar är att eleverna verkar relatera till egna livserfarenheter i högre grad under ett studiebesök och också ser sin egen roll tydligare.
– Jag tror det behövs fortsatt forskning om studiebesök som form för lärande, särskilt med tanke på undervisning i religionskunskap. Jag skulle gärna vilja att utifrån samma teoretiska perspektiv jämföra med ett studiebesök i en kristen kyrka, kommenterar Therese Halvarson Britton i ett pressmeddelande.
Här hittar du avhandlingen.