superhjalte_autism_asperger_barn_elev_tjej
SPSM

”Superhjältarna behöver lyhörda rektorer”

Skolan kan inte stå ensam vad gäller ”superhjältar” – eller barn inom autismspektrumtillstånd. Det menar specialpedagogen Ulrika Brodin vars forskning visar att det behövs samverkan och lyhörda rektorer.

ulrika_brodin
Ulrika Brodin

Ulrika Brodin är specialpedagog på Stureskolan i Boden och har forskat om Autismspektrumtillstånd och skolnärvaro på Umeå universitet. 

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med begränsningar inom social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga.

Spektrat omfattar bland annat autism, Aspergers syndrom och desintegrativ störning i barndomen. 

Specialpedagogiska skolmyndigheten startade i hösten 2014 konferensserien ”När skolan inte räcker till” tillsammans med Sveriges kommuner och landsting samt Skolinspektionen.

Den riktar sig bland annat till skolledare och skolnämnder i Sveriges fem nordligaste län och syftar till att öka kunskapen om hur man kan främja skolnärvaro och förebygga hemmasittande.

Nyligen hölls den avslutande konferensen på Kristinaskolan i Härnösand och den gästades bland annat av Ulrika Brodin som är specialpedagog på Stureskolan i Boden. Hon presenterar sin masteruppsats i specialpedagogik, Umeå universitet, som handlar om att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd.

– Jag brukar kalla dem för superhjältar när jag förklarar för elever och barn, eftersom de har superhörsel, supersyn och superkänsel. Super av alla sinnen!

– Men de har svårigheter med att sortera och filtrera alla intryck vilket kan skapa problem för dem. De har också begränsningar inom social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga.

Det kan därför vara tufft för ”superhjältarna” att vistas i stora klasser, vilket ofta leder till hög skolfrånvaro. Enligt en studie från Autism- och aspergerförbundet har 60 procent av dessa barn mer än fyra veckors skolfrånvaro per läsår.

– Skolan förmår inte att ge det stöd eleverna är i behov av och har svårigheter med att anpassa sig till eleverna samtidigt som det saknas mycket kunskap om autismspektrumtillstånd, säger Ulrika Brodin.

Hon har i sitt examensarbete undersökt fem projekt som arbetar med skolfrånvaro och autismspektrumtillstånd. Fokus har legat på hur de arbetat med att främja skolnärvaro för eleverna.

– De behöver särskild tydliggörande pedagogik, anpassning, struktur och rutiner. Och inte minst lyhörda pedagoger och rektorer.

Men skolan kan inte stå ensam, enligt Ulrika Brodins studie.

– Elever, föräldrar, skolan, BUP, Barn- och ungdomshabiliteringen, socialförvaltningen med mera. Det måste finnas en samverkan mellan alla instanser för att samla olika viktiga kompetenser och få en helhetsbild runt eleverna, säger hon.

Ett system med närvarotrappa har visat sig vara framgångsrikt.

– Det är en typ av handlingsplan som berättar hur man ska gå tillväga. Det innebär olika steg, bland annat hur man sköter kontakten med elever och föräldrar. Man kartlägger behov och vilken orsak som ligger bakom frånvaron. Utifrån kartläggningen kan de olika samverkansparterna arbeta för att ge eleverna möjlighet att vistas i skolan.

Behoven kan se olika ut.

– Eleverna är inte sin diagnos, utan de är enskilda individer med individuella behov. Vi måste tänka utifrån vad den enskilda eleven har för möjligheter och beredskap för att klara av skolan, säger Ulrika Brodin.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm