Annons
”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver ämneslärarstudenten Ida Caesar.

”SVA-ämnet räddar elever och svensklärare”

Publicerad 16 mars 2020

Debatt. ”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

Samtidigt som svensklärare redan har hög arbetsbelastning behöver allt fler elever, många nyanlända, särskild hjälp med sin svenska. Flerspråkiga elever utan svenska som modersmål och med bristande svenskkunskaper går ofta i samma klass som högpresterande förstaspråkstalare och allas behov ska tillgodoses av den undervisande svenskläraren.

Idén om det är inte ny. Redan 2004 ville Myndigheten för skolutveckling lägga ned ämnet svenska som andraspråk (SVA) och istället introducera ett utvidgat svenskämne där svenskläraren anpassar sin undervisning, och i förlängningen sig själv, efter alla elevers olika behov.

Vad som glöms bort är att när en elev skriver ”jag har glömt vad heter han” eller ”Igår jag köpte en ny dator” är det normluckefel som avviker helt från det svenska språksystemet och förstaspråkstalares språkkänsla. För att korrigeras behöver eleven hjälp från en lärare som inte bara är kunnig, utbildad och behörig i andraspråksinlärning utan som också får lov att prioritera andraspråksmetodik i klassrummet.

Förenklat kan SVA-ämnets existens försvaras med begreppsparet bas och utbyggnad. Basen står för den språkliga bas som förstaspråkselever har med sig sedan tidiga skolåldern (morfologi, syntax, samtalsstruktur, semantisk känsla, m.m.) medan utbyggnaden av basen innefattar skolspråk såsom läs- och skrivförmåga och ämnesspecifikt språk. I ämnet svenska är förstaspråkslärarnas behov av utbyggnad normgivande medan språkbasen tas mer för given.

Sålunda är en behörig svensklärare inte per automatik kunnig i andraspråksinlärning eller hur språkbasen bäst lärs ut till andraspråksinlärare. Den kunniga SVA-läraren kan justera sin undervisning så att den sammanfaller med vad våra elever med svenska som andraspråk behöver för input för att komma vidare i sin inlärning.

När lärare saknar expertis eller tid för att ändamålsenligt justera sin undervisning faller ansvaret för inlärningen istället på eleven själv vilket har visats vara mindre effektivt än explicit och lärarledd undervisning. Särskilt i grammatik har SVA-elevers utveckling visats vara särskilt beroende av kvaliteten på den input som eleverna får snarare än kvantiteten.

Det fäller en skugga över den direktintegrering som sker i ett utvidgat svenskämne där kvantiteten språk, särskilt språk från andra elever, felaktigt påstås gynna SVA-eleverna i alla lägen.

Ändå är det ett återkommande argument att andraspråksinlärare måste ”inkluderas” i SVE eftersom SVA är exkluderande till sin natur. Ironiskt nog blir inkluderingen exkluderande när eleverna inte får den hjälp de behöver och istället riskerar att falla mellan stolarna. När lärare inte har möjlighet att tillgodose både förstaspråks- och andraspråksinlärares behov så återstår det att ge eleverna icke godkända betyg.

Vi borde skona lärare i svenska från för hög arbetsbelastning och orimliga krav. Genom att främja flerspråkiga elevers inkludering i klassrummen för SVA istället för SVE kan vi ge dem den uppmärksamhet de behöver och har rätt till. Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever.

Ida Caesar, ämneslärarstudent i Lund

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons