Elever med lägre betyg lyckas bättre på yrkesprogram

Elever med låga slutbetyg från grundskolan lyckas betydligt bättre om de väljer yrkesprogram i stället för högskoleförberedande program på gymnasiet.
– Vi insåg att det skulle bli en skillnad när vi gjorde studien men den var större än förväntat, säger Christina Sandström på Skolverkets analysenhet.

Studien, den första jämförande i sitt slag, baseras på drygt 88 000 elever som slutade nionde klass 2017. Samtliga var gymnasiebehöriga och började under hösten samma år på ett nationellt program.

42 procent av eleverna med betyg mellan F och E som gick ett yrkesprogram klarade gymnasieexamen tre år senare, medan motsvarande siffra för eleverna på högskoleförberedande program var 22 procent.

Skillnader även bland elever med högre betyg

Skillnaderna finns kvar även bland elever med något högre betyg. I gruppen med betyg mellan E och D som gick ett högskoleförberedande program klarade 49 procent en gymnasieexamen, jämfört med 74 procent på yrkesprogrammen.

– Det tyder på att det generellt är enklare att klara ett yrkesprogram oberoende av betygsnivå på grundskolan. Vi har dock inte analyserat i detalj vad skillnaderna beror på. Men bland de allra högsta meritvärdena från grundskolan är det nästan inga elever som går gymnasieskolans yrkesprogram, säger Christina Sandström.

Skulle du säga att steget mellan grundskola och gymnasium är för stort?

– Det är inte meningen att det ska vara för stort utan meningen att det ska bli svårare allt eftersom, liksom i grundskolan. Man kan inte säga att det är för svårt, men om man väljer något som kanske är på gränsen till vad man klarar av så måste man antingen anstränga sig extra mycket eller få väldigt bra hjälp i skolan. Helst både och. En examen kräver mycket, både av gymnasieskolan och eleverna.

Oförtjänt dåligt rykte

Ser du något positivt i att fler som valt yrkesförberedande program klarar en gymnasieexamen?

– Resultatet i sig är det eftersom yrkesprogrammen har oförtjänt dåligt rykte. I vår studie framgår att den som har ett sämre betyg ändå klarar en examen och då har man goda chanser att få jobb. Det råder också stor brist på personal i många av dessa yrken, exempelvis inom bygg och vård, säger hon och tillägger:

– I Sverige har man också möjligheten att läsa på KomVux. Man måste inte tänka att man ska stanna inom samma yrke hela livet om man längre fram skulle vilja läsa in högskolebehörighet.

Bör elever med svaga betyg avrådas från att söka till högskoleförberedande program?

– Avråda är ett väldigt starkt ord. Självklart skulle vi inte säga det för det finns alltid möjlighet om man anstränger sig själv som elev, och får ett väldigt bra stöd från skolan. Men man ska vara medveten om vad man ger sig in på. Det är där skolans studie- och yrkesvägledning är så viktig.

– Att 15-åriga elever som ska planera sin framtid vet vad de ger sig in på och känner till att vissa program kommer att kräva mycket. Då behövs ett ordentligt, medvetet val.

Motivation spelar roll

Vilka ämnen på de högskoleförberedande programmen kan bli för svåra?

– Där ingår exempelvis kursen svenska 3 som är en ganska krävande kurs där du skriver vetenskapligt. Den måste man ha för att få sin examen. Matematiken är också ett ämne där det är viktigt att grunden läggs tidigt. Det är svårt att hinna ikapp om man en gång har haft problem i ämnet.

Christina Sandström bedömer också att motivationen kan spela en tung roll, det vill säga att den som går ett yrkesprogram lättare ser ”ljuset i tunneln”.

– Vi har inte mätt det men jag kan tänka mig det. Ett yrkesprogram blir så tydligt inriktat mot ett yrke och då är det kanske lättare att hålla motivationen uppe under tre år på gymnasiet jämfört med ett högskoleförberedande program. Den märkbara nyttan med det kommer inte förrän efter ytterligare tre-fyra år på ett universitet.

Försent med lovskola

Vidare menar Skolverket i sin rapport att den så kallade lovskolan är en åtgärd som är för sen att sätta in mellan årskurs 9 och gymnasiet. Av eleverna som gick ut med F i matematik, engelska, svenska, eller svenska som andraspråk, och som sedan läste upp betyget i lovskolan, klarade 30–48 procent att ta gymnasieexamen tre år senare.

– Steget blir för stort om man börjar med det under sommaren mellan årskurs nio och gymnasiet. Man hjälper eleverna över tröskeln så att de faktiskt kommer in på sitt program, men man kanske ändå får lite av en falsk trygghet. Att du kanske ändå inte har de djupa kunskaper du borde ha haft även om du kommer in på gymnasiet.

Av studien framgår också en skillnad mellan kommunala och fristående skolor. Elever från kommunala skolor har en något högre examensfrekvens.

– Det är en mindre skillnad, till en liten nackdel för elever som gått i fristående grundskolor. Vi vet från tidigare att det generellt brukar vara sämre lärarbehörighet på fristående skolor. I viss mån kan man tänka sig rena glädjebetyg men skillnaderna är små. Det finns naturligtvis variationer inom kommunala skolor också, säger Christina Sandström.