Svårt jobba vidare som lärare

När en lärare gjort sig skyldig till vissa grövre brott, sexualbrott eller barnpornografibrott, eller till brott som läraren begått i eller i samband med sin yrkesutövning, ska domstolen underrätta Skolinspektionen om fallet. Skolinspektionen beslutar sedan om det ska gå vidare till Lärarnas Ansvarnämnd (LAN), som avgör om läraren får behålla sin legitimation.

– Vi gör en bedömning i varje enskilt fall, men med största sannolikhet kommer fallet tas upp till LAN eftersom det är elever inblandade. LAN och lagstiftningen runt legitimationen är ganska ny och därför är det viktigt att LAN får pröva den här typen av brottmålsdomar, det behövs praxis, säger Sofia Wirlee, jurist på Skolinspektionen. 

Det är inte givet att en lärare som dömts för ringa misshandel också förlorar sin legitimation. Nämnden har även möjlighet att meddela en varning. Anna Bergqvist, jurist på Skolverket, säger att en prövning alltid ska göras och man måste se på brottsligheten i det enskilda fallet. Finns det förmildrande eller försvårande omständigheter, vad har gärningsmannen haft för motiv? Har brottet riktat sig mot elever eller barn? 

– Man måste göra en avvägning mellan å ena sidan intresset av att hindra personer som dömts för brott att verka som lärare och å andra sidan att den som dömts och avtjänat sitt straff ska ha en möjlighet att komma tillbaka in i samhället och att arbeta inom sitt kompetensområde. En avgörande omständighet är om brottet kan antas påverka lärarens förmåga att vid en senare tidpunkt verka som lärare, säger hon.

Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck är ofta ute och pratar med lärare om vad man rent juridiskt får och inte får göra i olika situationer. Det är ett ämne som det finns ett mycket stort behov att tala om, säger hon. Hon får också höra lärare berätta om saker de gjort som i lagens ögon inte är okej men som aldrig blivit anmält.

– Tyvärr händer det saker. Vad det beror på kan vi bara spekulera i, det är ett tufft klimat i skolorna, ibland handlar det om nödvärnssituationer. Men helt klart finns det ett mörkertal här. Jag kan tycka att man borde diskutera de här frågorna ännu mer, i arbetslagen till exempel.

Kristina Rollbäck säger att det måste finnas bra rutiner på skolan och att läraren måste kunna få hjälp när en situation – som den Anna stod inför – uppstår.

– Du får aldrig slå någon, det är grundprincipen. Man har rätt att stoppa en pågående farlig situation, man måste kanske få ut en elev ur klassrummet och en lärare har möjlighet och rätt att ta tag i en elev för att dämpa situationen. Om två, stora femtonåriga grabbar ligger och slåss på golvet måste man ju stoppa det. Men man får aldrig, aldrig, aldrig gå över gränsen.

Anna beskriver en mycket stökig klassrumsituation som hon, enligt egen utsago, inte redde ut. Borde inte någon satt ner foten för länge sedan?

– Jo och det är arbetsgivaren roll. Men till syvende och sist så är det hon personligen som har agerat på ett sätt som både tingsrätt och hovrätt funnit är att gå över gränsen. Där har man alltid ett personligt ansvar.

Kan en lärare som dömds av misshandel av en elev fortsätta jobba som lärare?

– Det ser mörkt ut får man nog konstatera. I princip är det upp till arbetsgivaren att avgöra om de har fortsatt förtroende för personen ifråga. Men det vi vet av erfarenhet är att om arbetsgivaren skulle välja att avskeda läraren, då finns det inte mycket att göra, arbetsdomstolen har nolltolerans när det gäller våld mot elever. Vår medlem kommer troligen inte får rätt mot AD.

Men en ny arbetsgivare har rätt att anställa, om de tycker att det är okej?

– Ja, men det kan sprida sig via kollegor vad som hänt. Och får föräldrarna sedan nys om det så går föräldradrevet. Har man möjlighet att flytta till annan ort kanske det är lättare. Livet måste ju gå vidare på något sätt.