Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Publicerad 25 september 2017

Fakta

Karlstadmodellens fem grundpelare:

  • Empowerment: ”Är att stärka individens självkänsla och identitet.”
  • Struktur: ”Genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar”
  • Kontinuitet: ”Arbetet sker hela tiden”
  • Tydliggörande: ”Genom bildstöd, tecken som stöd och skrift för att tydliggöra”
  • Steget före: ”Det är att arbeta i den proximala zonen vart individen är på väg i sin språkutveckling”

Relaterat

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

Marie Sundgren arbetar som specialpedagog på Glömstaskolan i Stockholm med elever i grundskolan som har språksvårigheter. För några år sedan fann hon ytterligare ett arbetssätt som har fått henne att lyckas med det många pedagoger drömmer om: att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. Framgångsreceptet stavas Karlstadmodellen.

Modellen har utvecklats sedan 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är ett sätt att arbeta med språkträning under tydlig struktur och går bland annat ut på att använda bildstöd, tecken som stöd till talet, och skrift men också förmågan att förstå innebörden i ord som beskriver föremål och händelser. Även hur språket är uppbyggt från det lilla till grammatiken.

– Rätten för alla att få lära, utveckla och använda språk är det centrala i Karlstadmodellen. Visionen är att främja ett gott liv för den enskilde med respekt, delaktighet och lika värde och ett mer humant samhälle för oss alla, säger Marie Sundgren till Skolvärlden.

Karlstadmodellen är inte begränsad till någon särskild ålder eller diagnos utan har tillämpats för barn och unga vuxna med eller utan en diagnos. Många personer har haft utvecklingsstörning eller perceptionsstörning i tillägg till sin språkstörning, men fler har också bara haft språkproblematik.

– Därför är det en utmärkt modell för att alla ska känna att de lyckas och duger, trots sina svårigheter. Språket är individens inträdesbiljett till deltagande i samhället men samtidigt är delaktighet en förutsättning för språkets uppkomst, utveckling och vidareutveckling. Språk och delaktighet är oskiljaktiga, säger hon.

Marie Sundgren är certifierad handledare i Karlstadmodellen sedan några år tillbaka efter att ha gått en treårig utbildning. Under åren fick hon bland annat lära sig hur viktigt det är att träningen ska ske som en del i det dagliga livet.

– Språket ska knytas till vardagen, vara anpassad till individen, familjen och det sociala. Metodik och material ska man välja utifrån förutsättningarna, kraven och behoven som är aktuella hos barnet. Det handlar om att inte bestämma i förväg vad eleverna ska lära sig. 

Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum.

Hur kan det se ut konkret när ni arbetar med en elev?

– Om barnet till exempel har svårigheter att läsa brukar jag alltid börja med att få hen att läsa bilden. I Karlstadmodellen läser man bilder precis som om det vore en bok. Man läser från vänster till höger och när man stöter på något så stannar man upp och frågar sig: ”vad är det här för någonting?”. Vet man då inte vad en skorsten är, då måste man direkt få hjälp med att veta mer om begreppet. Bilder säger oftast mer än vad vi tror. I vår läroplan är det så otroligt mycket stoff som man ska hinna med så om du sitter och inte har begrepp för saker – då blir det svårt att hänga med, säger hon och tillägger:

– Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum. Du måste få rätt stöd och rätt anpassningar. Har du en språkstörning så behöver du ha begrepp, och då tycker jag man kan använda de hjälpmedel som finns.

Vad har du sett för resultat genom åren genom att använda dig av modellen?

– Karlstadmodellen har gjort att barn som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det. Jag minns ett tillfälle när jag satte upp en strategi för en elev som skulle lösa uppgifterna med penna och papper. Eftersom konkret material inte fick användas så övade eleven i hur penna och papper kunde bli det konkreta, för att på så sätt få lyckas.

Inom modellen är det även väldigt viktigt att jobba tätt med elevernas föräldrar. Nätverket är en del av Karlstadmodellen och det är familjecentrerat, vilket innebär att det är föräldrarna som är de allra viktigaste och de som inbjuder till nätverk. Det är viktigt att samarbeta med familjen kring eleven för föräldrarna har en historia och en framtid tillsammans med individen, menar Marie Sundgren.

Som certifierad handledare leder man nätverk för viktiga vuxna runt eleven som har språkliga hinder. Då leder man nätverk med viktiga vuxna för de här barnen som har språkliga hinder. Man träffas ungefär var fjärde–sjunde vecka.

– Föräldrarna bestämmer vilka som ska vara med. Det kan vara alla möjliga som sitter där: föräldrar, anhöriga lärare, vänner, med flera. Det är viktigt att alla som är med i nätverket kring eleven är där av egen fri vilja och för att man vill vara delaktig i elevens språkutveckling, vilket ska leda till full autonomi.

Det är livsviktigt att arbeta i team.

I nätverket bestäms vad eleven behöver lära sig och det ska vara i den proximala zonen vilket betyder att man är på väg och behöver betydelsefulla vuxna som ”håller i handen” som stöttar – för att så småningom kunna själv.

– Då träffas man och pratar om hur det går i dag. Sedan tittar man på vad barnet behöver träna på. Då säger jag som pedagog vad jag kan göra, föräldrarna säger vad de kan göra och så vidare. Om alla kan göra lite så blir det väldigt mycket.

Vad ser du för fördelar med att arbeta i team?

– Det finns en styrka som pedagog att använda sig av andra människor i sin närhet. En kan inte göra allt för att stötta eleverna. Det är livsviktigt att arbeta i team.

På mötena ingår även de fem grundpelarna (se faktarutan) för Karlstadmodellen i arbetet för att vara en del av elevens språkträning samt att eleven får ett gott liv och rätten till att få sin röst hörd.

– I mitt arbete ser jag dagligen de fem grundpelarna, exempel empowerment, när elever med språkhinder är en självklar del av klassen och kan påverka sin skoldag. Strukturen blir en del av elevens skoldag och som också sparar på energi. Kontinuitet är att lärandet pågår hela tiden och då även språkträning.

– Tydliggörande använder vi dagligen genom att teckna som stöd samt bildstöd för att tydliggöra det som jobbas med. ”Steget före” är också en del av det dagliga arbetet eftersom eleverna behöver få hjälp i den proximala zonen för att lära eller kunna själv samt att jag har skickat hem det som skall jobbas med i skolan i förväg och jag har även satt tecken, bildstöd till begrepp som kommer inom ämnesområdet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons