tobe_mindre
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin
WEBB-TV

”Svenska skolan bättre än ryktet”

Han är en nyckelperson inom de nya Moderaterna. Nu ska Tomas Tobé forma den ”nya skolan”.
– Jag kan förvånas över att alla bara beskriver problemen och inte talar väl om skolan. Det hoppas jag att jag kan göra. Med det sagt: Det finns massor av utmaningar inom svensk skola, men den förtjänar ett bättre rykte, säger Tobé, Moderaternas nye utbildningspolitiske talesperson.

 Tomas Tobé lockades tillbaka till politiken från kommunikationsbranschen när Fredrik Reinfeldt stöpte om Moderaterna.

 

Bara 28 år gammal kryssades Tobé in i riksdagen år 2006. Han har varit ordförande i arbetsmarknadsutskottet och är en av dem som sett till att Moderaternas arbetslinje genomförts i praktiken.

Nu är det skolan han ska ta sig an. I våras blev han ordförande i riksdagens utbildningsutskott och partiets skolpolitiske talesperson. Han har redan hunnit med uppmärksammade utspel, som att införa fysisk aktivitet varje dag och att utöka satsningen på lärarhandledare.

Hur ser du på kritiken mot de så kallade superlärarna?

– Jag tror att det är oerhört viktigt med ett ökat nationellt ansvarstagande för att vi ska hålla ihop skolan. Vi kan inte få för stora klyftor mellan skolor som underpresterar och högpresterar. Kollegialt lärande och speciella satsningar på skolor med utmaningar är i grunden positivt, tycker jag. Ska man vara sjävkritisk så tror jag inte att vi har gjort det med tillräckligt stor respekt för de befintliga lärarna på skolan.

Överlåter ni skolfrågorna för mycket åt Folkpartiet i alliansen?

– Jag tror att det är ganska självklart. Folkpartiet har utbildningsdepartementet och Jan Björklund har varit en mycket framgångsrik utbildningsminister. Jag tror att många väljare upplever att Folkpartiet är skolpolitiken. Det är i grunden bra för alliansen.

– Min roll är att bidra med energi i skoldebatten och att tydliggöra vilka som är de moderata prioriteringarna i skolpolitiken framöver.

Vilka är de viktiga skolfrågorna för Moderaterna, med en valrörelse som ju inte är allt för långt borta?

– För mig finns det tre tydliga prioriteringar. Det första är att vi måste arbeta mycket mer med det tidiga stödet. Det handlar om att vi ska ta steg mot en tioårig grundskola och jag tycker att vi behöver titta på fler behovsbedömningar tidigt. Vilka elever har inlärningssvårigheter? Vilka elever har förutsättningar att gå snabbare fram i skolan? Vi måste också se de högpresterande eleverna.

– Den andra frågan är att få utbildningssystemet bättre kopplat till arbetsmarknaden. Det tredje kommer att handla om lärarna, jag tror på kollegialt lärarande och att markera det här med lönen för lärarna. Vi kommer aldrig att kunna lyfta svensk skola och runda lärarfrågan. Den kommer att vara helt central.

Du har tidigare talat om att styra gymnasielevernas val mer.

– Det blev en otrolig debatt när vi valde att påpeka detta. Jag tycker att det borde vara självklart med återkommande regionala mätningar av vilka gymnasieutbildningar som leder till jobb. Jag tycker att man måste titta på dimensioneringen i utbildningssystemet.

– Ett exempel är att det utbildas 180 stylister i Örebro varje år. Det är ett fantastiskt yrke, men det finns inte en arbetsmarknad för 180 stylister i Örebro. Vi måste kunna diskutera detta politiskt. Sen inser även jag att detta är svåra frågor, men jag förvånas över att så många politiker väjer för debatten.

Kommer ni göra upp med Socialdemokraterna om en tioårig grundskola?

– Vi noterar att Socialdemokraterna anslutit sig till detta och det tycker vi är bra. Jag är medveten om att det fortfarande finns en del att diskutera med Kristdemokraterna när det gäller detta men jag tycker att det är väldigt bra att Socialdemokraterna kan ge stöd för det. Då finns det en långsiktighet.

Alliansen är inne på sin andra mandatperiod och skolresultaten sjunker. Varför?

– De elever som går ut nu började i Thomas Östros skola. Skolreformer tar tid. Du ska nog vänta några år innan du hänger oss som varit inblandade nu. Jag är helt övertygad om att de här reformerna är viktiga och kommer ge effekt för svensk skola.

Det finns länder där man har lyckats vända resultaten på fem, sex år.

– Jag kan bara konstatera att våra reformer tar tid. Jag har inte hört lärarkåren säga till mig ”varför inför ni inte reformerna ännu snabbare?”, snarare tvärtom. Men visst, vi ska titta på vad man kan göra på kort sikt. 

Vad får du för bild av den svenska skolan när du reser runt i landet?

– Att den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Jag tycker att väldigt många lärare är engagerade och trivs jättebra i sitt yrke, jag möter elever som trivs i sin skola och även föräldrar som är nöjda med skolan. Det här tycker jag inte syns i den svenska skoldebatten över huvud taget.

När du är ute och träffar lärare – är det någon återkommande fråga de lyfter?

– Lönen är en fråga som återkommer, speciellt bland de lärare som jobbat länge och som upplever att löneutvecklingen varit obefintlig.

– Lärarlönerna har inte hängt med i utvecklingen, så är det ju. Normalt vill ju vi inte gå in och styra lönebildningen, men vi känner att det är otroligt viktigt att vi får till en större utveckling och karriärreformer. Nu inför vi bland annat förstelärare och lektorstjänster, och det innebär 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden. Det visar lite på alliansens frustration över att den delen av läraryrket måste återupprättas.

Så tycker Moderaterna

Förstatligande av skolan: Nej.

Vinstdrivande friskolor: Ja.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs 6.

Moderaternas skolhistoria – ett axplock

1919: Dåvarande Högerpartiet vill främja den praktiska yrkesutbildningen. Kristendomsundervisning i skolorna är en annan fråga som lyfts fram i partiprogrammet.

1924: Kämpar för de enskilda läroverkens bevarande. En omdaning av skolväsendet skulle, enligt partiet, leda till att ”avgörandet av barnens studieriktning och val av levnadsbana skulle på ett obehörigt sätt tagas från föräldrarna och läggas i lärarnas händer under en oerhörd skärpning av examensväsendet hela skolan igenom.”

1956: Ur principprogrammet: ”Obligatorisk ungdomsskola, högre undervisning och yrkesutbildning utformas så att alla oavsett hemvist och ekonomiska tillgångar får möjlighet till praktisk och teoretisk utbildning efter anlag och förutsättningar.” 

1969: Vill se en utbyggnad av förskolan så att ”i princip alla 5- och 6-åringar kan erbjudas plats”. Anser att elevinflytandet på samtliga stadier i utbildningsväsendet ska främjas.

1988: Vill att läroplanen för grundskolan ska förändras så att det blir tydligare kunskapskrav. Skolstart från sex års ålder.

1991: Partiet vill ha en helt ny läroplan för grundskolan, årskurslöst lågstadium och betyg från sista året i lågstadiet.

1998: Efterlyser fler friskolor. Ur valmanifestet: ”Vi vill ha raka rör mellan statens finansiering av barnens utbildning och de skolor som elever och föräldrar väljer. Vi vill ge alla skolor i Sverige friskolans frihet att arbeta på sitt sätt.”

2009: Moderaterna vill göra grundskolan tioårig. Partiet anser att undervisningstiden i grundskola och gymnasium ska utökas.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm