huva_elev

Emma Köster, lärare och politiker skriver om likvärdigheten inom svensk skola.

Debatt

”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt ”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Skolresultaten har vänt från katastrofresultaten i Pisa 2012. Den senaste mätningen visar på att svenska skolan nu ligger strax över medelnivå i jämförelse med jämförbara länder. Men anmärkningsvärt är att skillnaderna mellan de bästa och de sämsta eleverna är fortsatt stor och pojkar presterar fortfarande klart sämre än flickor i läsförståelse och NO. Kort kan man säga att skolan fortfarande sviker de svagaste. 

Debatten har under flera år kretsat kring behovet av lärarnas vidareutbildning. Initiativen och reformerna är viktiga för att skolan ska ligga i framkant. Men trots dessa satsningar når vi fortfarande inte fram till dem som presterar sämst. 

Jag har under mina snart 15 år inom skolväsendet lokaliserat tre svenska attityder, unika för Sverige och som jag menar står i vägen för den framgång som vi vill uppnå. Det gäller närvaro, hemuppgifter och lågaffektivt bemötande.

Närvaro

Det är förvånansvärt sällan som man i skoldebatter diskuterar eller ens nämner elevfrånvaro. Hur stor frånvaro vi har totalt sett är det ingen som vet eftersom det inte förs någon nationell statistik. Myndigheten CSN följer dock noggrant den oplanerade frånvaron, och drar tillbaka studiemedel för den eller de elever som är ogiltigt borta mer än fyra timmar/månad. Men det finns ingen nationell statistik, eller gemensamma riktlinjer för hur mycket planerad frånvaro som är godtagbar. 

I praktiken innebär det enorma skillnader på den faktiska närvaron mellan elever, elevgrupper och mellan olika skolor. Och vi vet att svagare elever tenderar till större frånvaro och systemet med lokala bedömningar gör det möjligt med stor variation och undantag. Detta bidrar till ojämlikhet och skillnader mellan olika elevgrupper, för att inte tala om symbolvärdet: Det är viktigt att man är i skolan på skoltid.

Om vi ska nå högre måluppfyllelse i skolan behöver vi kartlägga, sätta upp gemensamma regler kring frånvaro, följa upp och självklart minska elevfrånvaron.

Hemuppgifter och läxor

Inställningen att ”man inte ska behöva göra läxor hemma” ekar som ett mantra i grundskolan. Fritid ska vara ledig tid, menar man. Man lyfter också fram rättvisa och jämställdhet. Alla har inte möjlighet att få hjälp hemifrån.

De svagaste eleverna skulle gynnas mest.

Självklart ska den huvudsakliga kunskapsinlärningen ske på skoltid, i samråd med utbildad lärare. Men repetition och fördjupning borde uppmuntras och vi vet att det bidrar till högre måluppfyllelse. Svenska elever går i genomsnitt en timme mindre i skolan än sina jämnåriga motsvarigheter i Europa. Både individen och måluppfyllelsen skulle gynnas av en förändrad syn på hemuppgifter och läxhjälp. De svagaste eleverna skulle gynnas mest.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är en aktuell och omtalad metod som implementeras på många skolor runt om i Sverige just nu. Metoden kommer ursprungligen ifrån Storbritannien och utvecklades för pedagoger att hantera elever med olika former av funktionsnedsättningar. Det handlade i första hand om att hitta ett sätt att få arbetsro i gruppen, resultat och måluppfyllelse är sekundärt.

Jag är övertygad om att ett professionellt och humant bemötande är oerhört viktigt i mötet och arbetet med barn och unga. Men ett överdrivet fokus på lågaffektivt bemötande, där det i alla lägen handlar om att minimera konfrontation, riskerar att leda till sämre måluppfyllelse. Till exempel om det handlar om diskussioner kring sena ankomster, utåtagerande uppförande, dåligt språkbruk, och våld.  

Emma Köster.
Emma Köster.

Notera att motsatsen till lågaffektivt bemötande inte är ett högaffektivt bemötande, utan snarare trygghet i att professionen är enig i att det finns en gemensam överenskommelse om vilka förhållningsregler som gäller i en skolmiljö. Eleven borde ha ett delansvar att bidra till en inkluderande och positiv kunskaps- och inlärningsmiljö. 

Så här står vi nu. Resultaten har vänt från bottenresultat och går på rätt håll, men skillnaden mellan elevgrupper fortsätter att öka. Men grundläggande delar som att eleverna är närvarande, att eleverna uppmuntras repetera det de har lärt sig hemma och att ordning och ledarskap är viktigare är en förutsättning för god inlärningsmiljö i klassrummet, kan vara det vi behöver göra härnäst för att också få med de allra svagaste på resan.

Emma Köster, leg lärare Malmö stad, förtroendevald Moderat

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm