filippa_mannerheim_prov
Nationella proven

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

De nationella provens långa bedömningsanvisningar och bedömningsmatriser får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, det menar läraren Filippa Mannerheim.

– Jag önskar verkligen att vi var betrodda. Att det var lärarens bedömning som gällde i högre utsträckning.

Filippa Mannerheim, svensklärare på gymnasiet, återvände till läraryrket efter en paus för tre år sedan. Och det var mycket som hade hänt medan hon var borta. En sak hon reagerade på var de nationella proven.

– Jag fick en chock när jag insåg hur mycket texthäftet och bedömningsanvisningarna har svällt, säger hon.

– Vi har över hundra sidor i bedömningshäftet att förhålla oss till och det är långa, långa stycken som handlar om grunden i svensklärarens egen undervisning, vi blir undervisade i det vi själva ska undervisa i. Det blir makabert.

Enligt Filippa Mannerheim blir det hela en ond cirkel, som gör att läraren tvivlar på sin egen bedömningsförmåga.

– Den komplexa bedömningen och kunskapskravens märkliga ord hjälper oss föga, och då blir vi osäkra och så får vi höra från alla håll att vi inte kan det här. Till slut frågar man efter mer instruktioner, istället för att säga ”det här är min kompetens”, säger hon.

Hon tror att de långa och komplicerade bedömningsanvisningarna grundar sig i en tanke om likvärdig bedömning.

– Jag menar att vi aldrig kan komma till den punkten att alla lärare i hela Sverige kommer att bedöma exakt samma prestation på exakt samma sätt, det kommer inte att ske. För en bedömning är subjektiv i sin natur, men den kan vara professionell i alla fall, säger hon. 

Mannerheim är också kritisk till bedömningsmatriserna.

– Det blir ett problem när man ska försöka fånga en texts kvalitet i en matris. Man ska bocka av på olika nivåer, och då blir det så till slut att man börjar med det som är lätt att bocka av.

Samtidigt splittras helhetsbedömningen, menar hon.

– Man ska göra olika aspektbedömningar som man sedan ska kontrollera mot en helhetsbedömning som sedan ska slås ihop till ett delprovsbetyg som i sin tur ska vägas samman med andra delprovsbetyg och bilda ett provbetyg. Men så fungerar ju inte en professionell helhetsbedömning, säger hon och fortsätter:

– Man hackar och hackar och sen ska det slås ihop i ett betyg och man riskerar att landa fel. 

Filippa Mannerheim säger att hon hoppas att lärarna kan känna sig mer fria i framtiden.

– Jag hoppas att vi rätar på våra krökta ryggar och säger ”det här kan jag”. Det vore väl själva fasen om en lärare som läst i fem år inte är kapabel att bedöma en elevuppsats. Vem annars kan göra det då?

Skolvärlden har sökt Skolverket för en kommentar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm