Annons
Elisabeth Engvall Younsi är lärare i svenska och franska på Värmdö gymnasium. Foto: Magnus Glans

Svenskläraren: ”I dag vill fler skriva än tidigare”

Publicerad 23 september 2020

Fakta

Elisabeths fyra tips om skrivning i klassrummet

Sätt grunderna

  • Jobba med en bra lärobok och ”traggla” grunderna. Först när man vet hur språket är uppbyggt går det att ta ut svängarna lite mer.

Nyttja lektionstiden

  • Rätta så mycket som möjligt under lektionstiden. Gå runt, kolla, läs igenom. Plocka ut några svar eller meningar och diskutera det. Det är ett sätt att utnyttja lektionerna.

Prata om språket 

  • Kamratrespons kan fungera men måste vara väldigt styrd och uppbyggd kring bitar som ska finnas med i en viss texttyp. Kamratresponsen bör lämnas in till läraren. Om man vet att den ska skickas in till läraren görs jobbet mer ordentligt. 

Läs

  • Läsande är grunden för skrivande och det måste få ta plats. Läsning skall ske till största delen på lektionstid under lärarens vakande öga. Läs samma titel så att klassen kan följas åt.

Relaterat

Den senaste tiden har larmen duggat tätt om att unga skriver dåligt. Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet. 
– Vi har en skrivande generation och det tycker jag är ett guldläge, säger hon.

”Okej, nu ska ni laga de här meningarna. Rätta till de här meningarna, sitt två och två.”

Så kan det låta när Elisabeth Engvall Younsi på Värmdö gymnasium undervisar sina elever i svenska. Hon brukar använda verkliga exempel på språkmissar som elever från tidigare årskullar gjort i samma ålder. 

– Det jag vill åt är exempel på vanliga misstag som ungdomar gör i dag.  När de sitter två och två och rättar, då får vi till riktigt intressanta samtal. Var ska punkten vara? Behöver vi ens sätta punkt eller ska vi sätta ihop satserna med en konjunktion? förklarar Elisabeth Engvall Younsi.

En annan av hennes favoritövningar är att ta en tidning och be eleverna leta efter olika tecken, det kan vara kolon eller semikolon. 

– Då ser man hur ofta de används fel. Eleverna klipper ut exempel och blir språkdetektiver. Sedan pratar vi om det tillsammans. 

För att kunna ha den här typen av samtal om hur man använder punkt, kolon eller till och med semikolon (det är alltid minst en elev i varje grupp som går i gång på det här med semikolon, skojar Elisabeth) så krävs det att eleverna vet vad det är och hur dessa skiljetecken används. Därför måste man sätta grunden ordentligt. 

– Det är inte tråkigt att göra uppgift efter uppgift i en lärobok. Det är nödvändigt. Man kan inte spela ”Månskenssonaten” om man inte tragglat skalorna först. Det går inte att diskutera huvudsatser och bisatser om inte eleverna vet vad det är. 

Elisabeth Engvall Younsi har arbetat som lärare i 20 år. Under den tiden har hon hunnit vara på sex olika skolor, både på högstadiet och gymnasiet. Hon har haft elever av alla sorter: de som har klarat skolan bra och de som av olika anledningar haft det tufft. I dag är hon lärare i svenska och franska på Värmdö gymnasium. 

Dagarna före Skolvärldens intervju sänder Sveriges Television dokumentären ”Skrivglappet” om att ungdomar i dag skriver sämre än tidigare. Elisabeth Engvall Younsi har följt debatten efteråt med stort intresse och viss indignation. 

– Det är klart att elevers skrivande i mångt och mycket blir mer slarvigt och att mobiltelefonerna bidrar är nog ingen vågad gissning. Men … jag väljer att se det positiva. 

När Elisabeth Engvall Younsi diskuterar ungdomars skrivande vänder hon på perspektivet. För det första är det fler som skriver i dag än tidigare, och det beror också på telefonerna och andra digitala hjälpmedel som ”paddor” och datorer. 

– Det som var svårast förr var att få folk att börja skriva. Det fanns en skrivängslan. Många skrev inte, de var inte en skrivande generation. 

Med dagens unga är det tvärtom, de skriver hela tiden. I stället för att ringa chattar de och messar med varandra. Det skiftet från talat till skrivet språk måste vuxna i allmänhet och lärare
i synnerhet förstå, menar Elisabeth Engvall
Younsi. 

– Visst finns det texter med många fel, men många av de eleverna hade inte skrivit alls för 20 år sedan. Nu finns inte riktigt den ängslan längre och då har vi något att jobba med. Vi har en skrivande generation och det tycker jag är ett guld--läge, säger hon. 

”Många ungdomar skrev inte förr, de var inte en skrivande generation”, säger Elisabeth Engvall Younsi.

I stället för att bejaka ungdomars skrivande tycker Engvall Younsi att alltför många vuxna förfasar sig, ibland med en närmast obehaglig underton. 

– Senast läste jag i Svenska Dagbladet där en professor i spanska raljerade över en elevs tenta-svar. ”Oj, oj hur kunde den här eleven tro att den platsade på ett universitet”, var budskapet. Vi kan inte backa till att personer med läs- och skriv-svårigheter inte ska få läsa vidare.

Det går inte att ta miste på glädjen och entusiasmen när Elisabeth Engvall Younsi pratar om sitt jobb. Hon berättar om positiva lärdomar och misstag med samma engagemang. 

En av de svåraste utmaningarna som lärare i svenska möter är att det tar mycket tid att rätta skrivuppgifter. 

Elisabeth Engvall Younsi håller med, men menar att rättning är en kärnuppgift för lärare.

– Rättning kan man inte effektivisera, det måste få ta tid, slår hon fast. 

Däremot går det att jobba annorlunda med vissa typer av uppgifter. Elevrespons är en metod som många använder, så även Elisabeth Engvall Younsi.

Hon menar att förhållningssättet lämpar sig väl för skrivande som följer en tydlig mall, exempelvis debattartiklar. Då kan eleverna bocka av om det finns en tes, en inledning och en argumenterande del. I friare texter som krönikor fungerar elevrespons sämre. 

– Att tro att eleverna ska rätta varandras texter språkligt tycker jag är fel. De allra flesta elever besitter inte den typen av kunskaper. Det kan dessutom vara känsligt att rätta en kamrats text. 

Ett annat sätt att ge feedback utan att ta fram rödpennan är att samtala enskilt med varje elev om en text. Den möjligheten finns dessvärre sällan för flertalet lärare eftersom alla grupper inte klarar av att jobba självständigt när läraren lämnar klassrummet. 

Det är inte fult att använda läroboken, så gör det. 

Elisabeth Engvall Younsi försöker bland annat göra det inför de nationella proven i årskurs tre på gymnasiet. Eleverna får testa att skriva ett pm och senare, när gruppen jobbar med något annat, får eleverna komma ut i korridoren och prata enskilt med sin lärare. 

– Jag har inte rättat texten före, jag läser upp texten tillsammans med eleven och så rättar vi samtidigt. Det kan vara ”bra, det här var starkt”, men det kan också handla om att vissa fel återkommer, berättar Elisabeth Engvall Younsi och tillägger:

– Men den typen av samtal är omöjliga om man inte gått igenom vad en huvudsats eller bisats är.

Där var vi tillbaka i de viktiga grunderna igen. Under intervjun återkommer hon ofta till hur viktigt det är att hjälpa eleverna att nöta in språkets byggstenar. 

– Det är inte fult att använda läroboken, så gör det. Sen kan man ha kul och ta ut svängarna däremellan. 

För egen del, som lärare, är rättning en av grunderna i jobbet, en uppgift hon tar på stort allvar. Tiden är förbi när Elisabeth Engvall Younsi lämnade tillbaka rättade skrivuppgifter just innan lektionen slutade. 

– Nej, då är risken stor att alltför många bara kollar på betyget och sen trycker arken i närmaste papperskorg. Det har hänt mig, men nej, så jobbar jag inte längre, konstaterar hon.  

Numer delas skrivuppgifterna ut när 20 minuter återstår av lektionen. 

– De måste läsa igenom kommentarerna på lektionstid. Har man gjort jobbet, lagt ner tiden, då måste man se till att eleven noga läser rättningarna. Annars är det helt onödigt.

Att utnyttja lektionstiden effektivt är en viktig del i Elisabeth Engvall Younsis lärargärning. Även om hon i dag jobbar på en skola med bra förutsättningar och där flertalet elever är studiemotiverade brinner hon för det kompensatoriska uppdraget. 

– Vissa elever kan man lämna med vad som helst för de har hjälp hemma. Sedan är det väldigt många som inte får någon som helst hjälp. Därför måste så mycket som möjligt ske i skolan. 

Målet, säger hon, är att tragglandet, samtalen och skrivuppgifterna ska leda till bättre texter i gruppen. 

– Varje textgenre har sina nycklar som man måste hitta. Jag vill att de ska känna sig säkra på sitt skrivande, att de ska klara olika språkliga arenor och känna skillnaden mellan ett formellt och ett icke-formellt språk.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Förnyad LAS är inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad. Endast så kan sämre arbetsgivare straffas ut", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Annons
Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.
– Problematiskt att det räknas som offentlig uppgift, säger LR-ombudet Gabriella Bengtsberg.

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera
Annons
Annons
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Annons

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons