Annons
Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska, tycker att läsning i skolan ska sikta högre än devisen "all läsning är bra". Foto: Magnus Glans

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Publicerad 12 december 2019

Fakta

Några av Karin Herlitz metoder

Presentera temat innan boken

  • När vi ska läsa så börjar jag utifrån eleverna. Ska vi läsa till exempel ”Doktor Glas” kan man börja med att fråga: ”Är det någonsin rätt att döda någon?” Då kommer alla tycka något. Sedan kan man gå in på dödsstraff, dödshjälp och så vidare. Då har jag väckt ett intresse, och därefter kan man gå in på att det finns en bok som handlar om en läkare som ångrar ett mord.

Ha många, täta stopp

  • Stanna upp och diskutera. De får tänka lite själva först, men vi lyfter diskussioner allt eftersom i grupper och i helklass. Vi spoilar allt som är läst – så har man varit sjuk får man det spoilat. Många väljer att läsa ikapp för att inte missa.

Använd post it-lappar 1

  • Alla skriver på anonyma lappar vad de tycker, känner och undrar, vad de gillar och inte. Sedan skriver jag upp det på tavlan. Då kan eleverna upptäcka att ”det som jag gillar är något som en annan ogillar”. Det väcker intresse och är en diskussion som alla deltar i. När de går från lektionen fortsätter de ofta prata om det. 

Använd post it-lappar 2

  • Recensioner kan man inte ha som läxa eftersom de kan hämtas från nätet. I stället får de sätta post it-lappar där de tycker att det står något viktigt. Sedan får de använda dem för att skriva recensioner på datorer i skolan som inte har internet.

Variera examinationsformer

  • Ibland får de skriva en recension, ibland så spelar de in en film i grupp, eller skriver text i par – vilket är jätte-svårt. 

Använd kamratrespons

  • Jag har i princip alltid kamratrespons. En elev får läsa en anonymiserad text och ge feeback utifrån tydliga frågor som alla utgår ifrån. Den som responderar får motivera sina svar. 

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium och hon tycker att den traditionella synen på skönlitteraturens plats i undervisningen är närmast bakvänd.

– Det finns ingen svensklärare som inte tycker att det är viktigt att läsa. Men det ses som en solitär syssla och det finns en norm som säger att lärare inte har råd att lägga lektionstid på läsning för att det är så mycket vi ska hinna med. Och det skrämmer mig. Om vi inte har tid att läsa böcker i svenskundervisningen, vad har vi då tid med? Läsning innehåller mycket centralt innehåll om vi använder det rätt.

– Sen kan man prata om att det är elevernas ansvar att läsa hemma, men ansvar spelar ingen roll för den som inte vet hur man ska ta sig an en text. Läser vi i klassrummet kan jag skicka hem dem med en uppgift i stället. Då vet jag att eleven har läst och faktiskt kan säga något, säger hon.

Hon minns hur läsning hanterades i svenskundervisningen när hon själv gick i skolan under 80- och 90-talet. Böcker delades ut för läsning utanför skolan, och två veckor senare skulle man lämna in en recension. Hon tyckte om att läsa böcker, så för henne fungerade det bra. Hon läste sina böcker och skrev sina recensioner. Men hennes bror var inte lika förtjust i läsningen. Så hon läste hans böcker och skrev hans recensioner också.

– Man skulle inte läsa i klassrummet. Någon gång hade vi en bänkbok, men vi pratade inte om den tillsammans. Mina elever läser, diskuterar och arbetar med texterna i klassrummet och det ger så mycket.

Hur fungerar det för de elever som har funktionsnedsättningar eller av andra skäl inte har så lätt för att läsa?

– Den som behöver får lyssna på boken. Vissa vill lyssna och hänga med i en tryckt bok samtidigt. Att alla läser samma bok, pratar om den och reder ut saker tillsammans gynnar inte minst elever med mindre läsvana. Jag läste ”Ondskan” med en helklass nyligen och den är ju tjock och kan kännas lite svår men när vi jobbar med den tillsammans så fungerar det. Det är klart att inte 100 procent av eleverna får med sig 100 procent av boken, men det ger mer än att be dem läsa på fritiden.

– Det är många som kan hantera romanläsning som läxa eller eget ansvar, men andra kommer inte att göra det. Har man inte läst en bok sedan lågstadiet och får en bok i handen på gymnasiet kommer man inte läsa den heller, säger Karin Herlitz.

Fler och fler har problem att förstå nyheterna, både unga och vuxna.

Hon har ett begrepp för de elever som inte självmant läser böcker om uppgiften ges som läxa utanför lektionstid, men som är skickliga på att få det att se ut så.

– Jag brukar kalla dem för ”aktiva ickeläsare”. De lägger ingen energi på att läsa, men däremot på att hitta sätt att få det att verka som att de har läst, säger hon.

Varför är läsningen så viktig?

– Undersökningar visar att fler och fler har problem att förstå nyheterna, både unga och vuxna. Det handlar om folk födda i Sverige med svenska som modersmål som inte kan hänga med i Rapport. En demokrati behöver bildade medborgare som kan delta i samhället, det är grunden i systemet. Skolan har ett demokratiuppdrag.

Och hur blir det bättre genom att elever läser på lektionstid?

– Jag brukar nämna professor Mats Myrberg vid Stockholms universitet. Han skriver att en vuxen person behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara av sitt dagliga liv och vara en integrerad del av samhället. När barnen börjar lågstadiet har de i genomsnitt 7 000 ord i sitt ordförråd, och fortsätter de att regelbundet läsa eller lyssna på böcker och texter har de som 17-åringar fyllt på med minst 50 000 till. De som däremot inte fortsätter att läsa kommer bara ha mellan 15 000 och 17 000 ord i sitt ordförråd i samma ålder. I skolan skapar vi läsande människor, säger Karin Herlitz.

Hon är ingen anhängare av devisen ”all läsning är bra” när det kommer till vad eleverna får sig till livs under hennes lektioner. Det är hon som väljer vad klassen ska läsa.

– ”All läsning är bra” är väl visserligen sant, men i skolan måste det vara genomtänkt. Jag värderar inte litteraturen i sig, men att planlöst läsa en bok ger inte alltid något. Jag får ofta tips från elever och självklart kan jag snappa upp något. Men oftast väljer jag utifrån vilka teman en bok tar upp och hur jag kan knyta det till centralt innehåll och ge bra underlag för bedömning. Kan jag knyta ihop det med något annat ämne som biologi eller samhällskunskap, ska de skriva en resonerande text, delta i en diskussion?

”Det är ingen rocket science, men det fungerar”, säger Karin Herlitz om sina metoder.

I de fall Karin Herlitz har samma klass i både engelska och svenska så alternerar hon läsningen så att de alltid har en roman på gång i ett av ämnena.

– Jag tror att många tycker det är mer rimligt att läsa en kort novell eller ett utdrag ur en bok på lektionen. Men mina elever har alltid en bok på gång. Den ettan jag har i båda ämnena nu har läst två romaner under hösten, en på svenska och en på engelska. På svenskan har de skrivit en analys, haft en diskussion, samtidigt som vi jobbar med satsdelar. I engelskan jobbar vi bland annat med de olika engelskspråkiga länderna. Så det känns som att allt finns med.

– Läsningen får man inte se på som att den bara tar tid. Att man sitter och läser gör ju någonting med oss. Det skapar dessutom ett lugn i klassrummet när de läser.

Om du nu har mer läsning på dina lektioner än många andra, vilka delar av ämnet är det som får mindre utrymme?

– Jag tycker inte att det är så det fungerar. Jag vet ju inte vad alla andra gör men jag får massor med bedömningsunderlag av det här, och mina elever lär sig jättemycket, och jag med för den delen. Jag vill att de ska producera en viss typ av text i slutet, och då jobbar vi parallellt med vilken typ av text det är och vad som krävs. Jag tycker helt enkelt inte att jag gör avkall på någonting. Det är inte 90 minuter tyst läsning. Det är kanske halva lektionen läsning och halva något annat.

Att samlas runt en text är ett sätt att inkludera.

2016 gavs hennes första bok, ”Läs mera”, ut på förlaget Studentlitteratur. Det är ett läromedel med stöd för att jobba med läsning som metod i gymnasiets Svenska 1, 2 och 3, med uppgifter kopplade till specifika romaner. Nu har hon belönats med stipendiet ”Helgepriset” för att kunna skriva en ny metodbok. Även den kommer att handla om läsning i undervisningen men ska vara lite friare i formen.

– Den nya boken är mer ”man kan göra så här” och det kan du som lärare applicera på vad du vill. Den kommer att innehålla rena arbetsmetoder men också inspiration. Den kommer också vara inriktad på högstadiet i första hand, eftersom jag jobbade där under de senaste tre åren fram till nu, men det betyder inte att den inte är värdefull för gymnasielärare, säger Karin Herlitz.

Boken ska även knyta an till aktuell forskning kring läsande och lärande, delvis ur ett inkluderingsperspektiv.

– Man pratar ju mycket om inkludering i skolan. Att samlas runt en text är ett sätt att inkludera, så jag vill titta på forskningen från det hållet. Sedan tittar jag på forskning mer generellt också, och kopplar det till lärarvardagen. Jag har den praktiska erfarenheten och ser vad som funkar. Jag ser att de läser, jag hör dem prata om böckerna, jag märker hur de får nya tankar och en större världsbild. Tar man in forskningen kan man möjligen få en förklaring till varför. Det är planen.

När ska boken vara klar?

– Den absoluta deadlinen är december 2020. Jag har en grundstruktur, och jag hoppas kunna sitta under vårterminen och fylla i de olika avsnitten med metoder och ren inspiration. Och hitta ett sätt att ingjuta lite mod i de lärare som känner att de vill göra det här, men upplever att man inte får ”slösa” med lektionstid på läsningen. Till dem vill jag säga att det inte är slösigt, det är effektivt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Annons
Annons

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

Annons

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

ny facklig organisering

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

Fackligt

Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.

Per Kornhall: ”Lärare har mycket att vinna”

Fackligt

Skolexperten Per Kornhall om ny eventuell facklig organisering för lärare. ”Lärare har mycket att vinna på det”, skriver han.

Sex- och samlevnadsundervisning

”Att med undervisning ta avstånd från övergrepp är inte att döma unga”

Slutreplik

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

”Icke-dömande samtal innebär inte att man förhärligar porr”

Replik

Öppna samtal och kunskap är förutsättningen för att unga ska få de verktyg de behöver, skriver RFSU i en replik.

Kommentera

”Förmedla kunskaper och värden – inte barns upplevelser av pornografi”

Debatt

Skolans undervisning ska ta ställning mot fenomen som existerar i vårt samhälle, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

RFSU tipsar: Så pratar du med eleverna om porr

Sexualkunskap

Utgå från elevernas erfarenheter och låt dig inte skrämmas av propaganda, råder Kalle Röcklinger.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Coronaviruset

Lärare isoleras från skola – vistades i samma område som coronasmittad

Corona

”Det är en bra försiktighetsåtgärd”, säger Frida Hagelin, biträdande huvudskyddsombud för LR i Kungsbacka.

Debatt

”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Debatt

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Kommentera
Debatt

”Trygghet är en förutsättning för att lära sig”

Debatt

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

Kommentera

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

Det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt till trender, skriver Sara Bruun.

Regeringens förslag: Vill göra stora förändringar i komvux

Politik

Regeringen vill att komvux ändras om för att stärka integrationen.

Debatt

”Kan inte alla skolor få vara bra skolor?”

Debatt

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debatt

Malmö stad: ”Grundskolepedagoger ska inte ersätta behöriga lärare”

Debatt

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

Kommentera

”Det är dags att förstatliga skolan”

Debatt

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Kommentera
Lärarbrist

Skolverkets larm: Lärare kan tvingas vänta över ett år på legitimation

Lärarbrist

Skolverket sågar regeringens förslag att flytta delar av myndigheten till Härnösand, med längre väntetiden för lärarlegitimation som följd.

Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons