Annons
Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska, tycker att läsning i skolan ska sikta högre än devisen "all läsning är bra". Foto: Magnus Glans

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Publicerad 12 december 2019

Fakta

Några av Karin Herlitz metoder

Presentera temat innan boken

  • När vi ska läsa så börjar jag utifrån eleverna. Ska vi läsa till exempel ”Doktor Glas” kan man börja med att fråga: ”Är det någonsin rätt att döda någon?” Då kommer alla tycka något. Sedan kan man gå in på dödsstraff, dödshjälp och så vidare. Då har jag väckt ett intresse, och därefter kan man gå in på att det finns en bok som handlar om en läkare som ångrar ett mord.

Ha många, täta stopp

  • Stanna upp och diskutera. De får tänka lite själva först, men vi lyfter diskussioner allt eftersom i grupper och i helklass. Vi spoilar allt som är läst – så har man varit sjuk får man det spoilat. Många väljer att läsa ikapp för att inte missa.

Använd post it-lappar 1

  • Alla skriver på anonyma lappar vad de tycker, känner och undrar, vad de gillar och inte. Sedan skriver jag upp det på tavlan. Då kan eleverna upptäcka att ”det som jag gillar är något som en annan ogillar”. Det väcker intresse och är en diskussion som alla deltar i. När de går från lektionen fortsätter de ofta prata om det. 

Använd post it-lappar 2

  • Recensioner kan man inte ha som läxa eftersom de kan hämtas från nätet. I stället får de sätta post it-lappar där de tycker att det står något viktigt. Sedan får de använda dem för att skriva recensioner på datorer i skolan som inte har internet.

Variera examinationsformer

  • Ibland får de skriva en recension, ibland så spelar de in en film i grupp, eller skriver text i par – vilket är jätte-svårt. 

Använd kamratrespons

  • Jag har i princip alltid kamratrespons. En elev får läsa en anonymiserad text och ge feeback utifrån tydliga frågor som alla utgår ifrån. Den som responderar får motivera sina svar. 

Relaterat

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium och hon tycker att den traditionella synen på skönlitteraturens plats i undervisningen är närmast bakvänd.

– Det finns ingen svensklärare som inte tycker att det är viktigt att läsa. Men det ses som en solitär syssla och det finns en norm som säger att lärare inte har råd att lägga lektionstid på läsning för att det är så mycket vi ska hinna med. Och det skrämmer mig. Om vi inte har tid att läsa böcker i svenskundervisningen, vad har vi då tid med? Läsning innehåller mycket centralt innehåll om vi använder det rätt.

– Sen kan man prata om att det är elevernas ansvar att läsa hemma, men ansvar spelar ingen roll för den som inte vet hur man ska ta sig an en text. Läser vi i klassrummet kan jag skicka hem dem med en uppgift i stället. Då vet jag att eleven har läst och faktiskt kan säga något, säger hon.

Hon minns hur läsning hanterades i svenskundervisningen när hon själv gick i skolan under 80- och 90-talet. Böcker delades ut för läsning utanför skolan, och två veckor senare skulle man lämna in en recension. Hon tyckte om att läsa böcker, så för henne fungerade det bra. Hon läste sina böcker och skrev sina recensioner. Men hennes bror var inte lika förtjust i läsningen. Så hon läste hans böcker och skrev hans recensioner också.

– Man skulle inte läsa i klassrummet. Någon gång hade vi en bänkbok, men vi pratade inte om den tillsammans. Mina elever läser, diskuterar och arbetar med texterna i klassrummet och det ger så mycket.

Hur fungerar det för de elever som har funktionsnedsättningar eller av andra skäl inte har så lätt för att läsa?

– Den som behöver får lyssna på boken. Vissa vill lyssna och hänga med i en tryckt bok samtidigt. Att alla läser samma bok, pratar om den och reder ut saker tillsammans gynnar inte minst elever med mindre läsvana. Jag läste ”Ondskan” med en helklass nyligen och den är ju tjock och kan kännas lite svår men när vi jobbar med den tillsammans så fungerar det. Det är klart att inte 100 procent av eleverna får med sig 100 procent av boken, men det ger mer än att be dem läsa på fritiden.

– Det är många som kan hantera romanläsning som läxa eller eget ansvar, men andra kommer inte att göra det. Har man inte läst en bok sedan lågstadiet och får en bok i handen på gymnasiet kommer man inte läsa den heller, säger Karin Herlitz.

Fler och fler har problem att förstå nyheterna, både unga och vuxna.

Hon har ett begrepp för de elever som inte självmant läser böcker om uppgiften ges som läxa utanför lektionstid, men som är skickliga på att få det att se ut så.

– Jag brukar kalla dem för ”aktiva ickeläsare”. De lägger ingen energi på att läsa, men däremot på att hitta sätt att få det att verka som att de har läst, säger hon.

Varför är läsningen så viktig?

– Undersökningar visar att fler och fler har problem att förstå nyheterna, både unga och vuxna. Det handlar om folk födda i Sverige med svenska som modersmål som inte kan hänga med i Rapport. En demokrati behöver bildade medborgare som kan delta i samhället, det är grunden i systemet. Skolan har ett demokratiuppdrag.

Och hur blir det bättre genom att elever läser på lektionstid?

– Jag brukar nämna professor Mats Myrberg vid Stockholms universitet. Han skriver att en vuxen person behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara av sitt dagliga liv och vara en integrerad del av samhället. När barnen börjar lågstadiet har de i genomsnitt 7 000 ord i sitt ordförråd, och fortsätter de att regelbundet läsa eller lyssna på böcker och texter har de som 17-åringar fyllt på med minst 50 000 till. De som däremot inte fortsätter att läsa kommer bara ha mellan 15 000 och 17 000 ord i sitt ordförråd i samma ålder. I skolan skapar vi läsande människor, säger Karin Herlitz.

Hon är ingen anhängare av devisen ”all läsning är bra” när det kommer till vad eleverna får sig till livs under hennes lektioner. Det är hon som väljer vad klassen ska läsa.

– ”All läsning är bra” är väl visserligen sant, men i skolan måste det vara genomtänkt. Jag värderar inte litteraturen i sig, men att planlöst läsa en bok ger inte alltid något. Jag får ofta tips från elever och självklart kan jag snappa upp något. Men oftast väljer jag utifrån vilka teman en bok tar upp och hur jag kan knyta det till centralt innehåll och ge bra underlag för bedömning. Kan jag knyta ihop det med något annat ämne som biologi eller samhällskunskap, ska de skriva en resonerande text, delta i en diskussion?

”Det är ingen rocket science, men det fungerar”, säger Karin Herlitz om sina metoder.

I de fall Karin Herlitz har samma klass i både engelska och svenska så alternerar hon läsningen så att de alltid har en roman på gång i ett av ämnena.

– Jag tror att många tycker det är mer rimligt att läsa en kort novell eller ett utdrag ur en bok på lektionen. Men mina elever har alltid en bok på gång. Den ettan jag har i båda ämnena nu har läst två romaner under hösten, en på svenska och en på engelska. På svenskan har de skrivit en analys, haft en diskussion, samtidigt som vi jobbar med satsdelar. I engelskan jobbar vi bland annat med de olika engelskspråkiga länderna. Så det känns som att allt finns med.

– Läsningen får man inte se på som att den bara tar tid. Att man sitter och läser gör ju någonting med oss. Det skapar dessutom ett lugn i klassrummet när de läser.

Om du nu har mer läsning på dina lektioner än många andra, vilka delar av ämnet är det som får mindre utrymme?

– Jag tycker inte att det är så det fungerar. Jag vet ju inte vad alla andra gör men jag får massor med bedömningsunderlag av det här, och mina elever lär sig jättemycket, och jag med för den delen. Jag vill att de ska producera en viss typ av text i slutet, och då jobbar vi parallellt med vilken typ av text det är och vad som krävs. Jag tycker helt enkelt inte att jag gör avkall på någonting. Det är inte 90 minuter tyst läsning. Det är kanske halva lektionen läsning och halva något annat.

Att samlas runt en text är ett sätt att inkludera.

2016 gavs hennes första bok, ”Läs mera”, ut på förlaget Studentlitteratur. Det är ett läromedel med stöd för att jobba med läsning som metod i gymnasiets Svenska 1, 2 och 3, med uppgifter kopplade till specifika romaner. Nu har hon belönats med stipendiet ”Helgepriset” för att kunna skriva en ny metodbok. Även den kommer att handla om läsning i undervisningen men ska vara lite friare i formen.

– Den nya boken är mer ”man kan göra så här” och det kan du som lärare applicera på vad du vill. Den kommer att innehålla rena arbetsmetoder men också inspiration. Den kommer också vara inriktad på högstadiet i första hand, eftersom jag jobbade där under de senaste tre åren fram till nu, men det betyder inte att den inte är värdefull för gymnasielärare, säger Karin Herlitz.

Boken ska även knyta an till aktuell forskning kring läsande och lärande, delvis ur ett inkluderingsperspektiv.

– Man pratar ju mycket om inkludering i skolan. Att samlas runt en text är ett sätt att inkludera, så jag vill titta på forskningen från det hållet. Sedan tittar jag på forskning mer generellt också, och kopplar det till lärarvardagen. Jag har den praktiska erfarenheten och ser vad som funkar. Jag ser att de läser, jag hör dem prata om böckerna, jag märker hur de får nya tankar och en större världsbild. Tar man in forskningen kan man möjligen få en förklaring till varför. Det är planen.

När ska boken vara klar?

– Den absoluta deadlinen är december 2020. Jag har en grundstruktur, och jag hoppas kunna sitta under vårterminen och fylla i de olika avsnitten med metoder och ren inspiration. Och hitta ett sätt att ingjuta lite mod i de lärare som känner att de vill göra det här, men upplever att man inte får ”slösa” med lektionstid på läsningen. Till dem vill jag säga att det inte är slösigt, det är effektivt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

LR om nya riktlinjer: Mindre oro men ökad arbetsbelastning

Corona

”Med fler elever hemma blir det tuffare för lärarna”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

FHM vänder: Barn ska stanna hemma från skolan

Corona

Symptomfria elever i grund- och förskola ska hållas hemma om familjemedlemmar är sjuka i covid-19.

Annons
Annons

Kornhall efter nya beskedet: ”Bra första steg, Anna Ekström”

Corona

”Vi behöver en smittskyddspolitik i skolan som bygger på internationell evidens, inte enstaka svenska myndighetspersoners tyckanden.”

Annons

Uppdaterad: 23 frågor och svar om corona

Corona

Det här gäller för dig som lärare.

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

Lärarens inbjudan: ”Välkommen på studiebesök i verkligheten, regeringen”

Debatt

”I klassrummen behövs inget avstånd, handsprit eller munskydd. Nån elev kan spy, må illa och hosta till men de är i skolan, trots alla rekommendationer från FHM”

Kommentera

Vikariebristen i coronakrisen på väg att knäcka lärarna

Corona

Trots larmen – den rekordstora bristen på vikarier kvarstår. 

Kornhall: Om Tegnell menar allvar borde han skämmas

Covid-19

”...och det borde de som är ansvariga för hans anställning också göra”, skriver Per Kornhall.

”Arbetsgivare måste sluta misstänkliggöra lärare”

Corona

För att regeringens beslut om distansundervisning ska få effekt krävs en större tillit, enligt LR. 

Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Forskning

Unik virtuell praktik ska stärka läraryrket

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Debatt Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver forskaren Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

Debatt "Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov likt International Baccalaureate-systemet bör införas”, skriver Erik Berg (L) och Linn Rydberg (L).

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Kornhall: Argumentation med köpt forskning

Likvärdighet

”Ett av de mest försåtliga sätten är att klä sin argumentation i lånta forskarkläder”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Mer läromedel i skolans undervisning”

Debatt

”För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs att befintliga hinder rivs eller nedmonteras”

Kommentera

Panelen: så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Lärare svarar på tre aktuella frågor.

Debatt

”Stärk skyddet mot politisk diskriminering i skolan”

Debatt

"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

Kommentera

Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

Utbildningspolitik

”Facken hade genomslag i sin opinionsbildning.”

Debatt

”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Debatt

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden”, skriver Gudrun Brunegård (KD).

Kommentera

Kommunen betalar facken skadestånd efter tvist

Fackligt

"Det har varit väldigt tydligt för oss att vi hade rätt."

Debatt

”MUF och SSU måste skilja på förslag och beslut”

Replik

”Det är felaktigt av företrädare för M och S att hävda att KD vill avskaffa modersmålsundervisningen” skriver Kasper Avenbrand (KD).

Kommentera

”KDU berättar inte hela sanningen om förslaget”

Slutreplik

”Det var partistyrelsen som lade fram förslaget om att avskaffa modersmålsundervisning inför Kristdemokraternas partifullmäktige”

Kommentera

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Forskning

Mätbara resultat har blivit viktigare för historielärare och tidspress gör att de prioriterar att undervisa i modern historia, visar ny studie. 

Coronaviruset

Läraroro efter ökade sjuktal: ”Läget har förvärrats”

Corona

Mer än var tionde lärare sjukskriven – kollegor tvingas sköta undervisningen i flera klasser samtidigt. 

Ny HD-dom: Brist på stöd är diskriminering

Stöd

HD: Elever med stödbehov har rätt till skadestånd om insatserna dröjer.
– Jättebra att det här kommer, säger NPF-experten Kenth Hedevåg.

Fortsatta kopplingar till extremism – friskola måste stänga

Nedstängning

Eleverna riskerar att utsättas för radikalisering, enligt Skolinspektionens beslut som skolan nu planerar att överklaga. 

”Barn som flytt hit måste få kosta pengar”

Debatt

”Vi pratar om en likvärdig skola. Det kommer vi inte i närheten av så länge vi inte lyfter skolor i våra så kallade särskilt utsatta områden”

Kommentera
BETYG OCH BEDÖMNING

Efter kritiken – ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Betyg

Kursbetygen ska slopas och ersättas av ämnesbetyg.

Läromedel

Hela listan: Kommunerna som lägger mest – och minst – på läromedel

Rapport

Elever som bor i olika kommuner får inte samma förutsättningar att klara skolan.

Debatt

”Vill vi vara professionella lärare eller servicepersonal?”

Debatt

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson.

Kommentera
Coronaviruset

Folkhälsomyndigheten undersöker covid i skolan

Corona

En pilotstudie ska undersöka immunitet för covid-19 hos elever och lärare.

LR om FHM:s pilotstudie: ”Viktigt att det undersöks”

Corona

”Det är viktigt att detta undersöks”, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholm.

”Det är dags för nationella riktlinjer för skolans hantering av covid-19”

Debatt

”Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket”, skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

Grundskolor stänger efter smittspridning

Coronavirus

Två grundskolor i Huddinge går över till distansutbildning.

Debatt

”Personalbristen krockar med måluppfyllelse och elevers behov”

Debatt

”Vi jobbar för att det handlar om liv och död, men det är nog inte så länge till vi orkar”, skriver specialpedagogen Cecilia Rosenlund.

Kommentera

Regeringen ser över svenskämnena – ska bli mer rättvist

Språk

Alltför många elever får inte den svenskundervisning som de behöver – "Behöver vända och vrida på alla stenar för att hitta samtliga problem."

Debatt

Läraren: ”Ta bort utvecklingssamtalen”

Debatt

”Jag ser utvecklingssamtalen som tidskrävande bromsklossar”, skriver läraren Simon Sandström.

Kommentera
Lärarutbildningen

Grönt ljus för lämplighetsprov på lärarutbildningar

Beslut

Regeringen inför möjlighet till höjda antagningskrav på förskollärar- och lärarutbildningar.

Liberalerna: Därför vill vi ha obligatoriska test

Replik

”Fler ska inte bara vilja söka sig till lärarutbildningen, lika viktigt är det att fler slutför och tar lärarexamen.”, skriver Roger Haddad (L).

Kommentera

Debatt: Återinför USK:en och öka läraryrkets attraktivitet

Debatt 

”Vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning”, skriver läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Skolan flaggar om dålig arbetsmiljö: ”Kan bli livsfarligt”

Arbetsmiljö

”Vi blev lovade en ombyggnation, men den rann ut i sanden”, säger skyddsombudet Andreas Ludvigsson.

Hörselpedagogens tips för lugnare klassrum

Arbetsmiljö

Läraren och hörselpedagogen Anita ger tips för mindre buller.

Betyg från åk 4 blir verklighet nästa läsår

Betyg

Rektor ska kunna besluta om att införa betyg från årskurs 4 från och med höstterminen 2021 meddelar regeringen. ”Oseriöst”, menar Lärarnas Riksförbund.

Arbetsmiljö

Alexander Skytte: 5 förslag för att göra läraryrket hållbart

Blogg

”Detta är mina fem förslag för att göra läraryrket till ett hållbart och attraktivt yrke som lockar rätt människor.”

Distansundervisning

Språklärare stöttar varandra i distansundervisningen

Språk

Utmaning att hålla elevers motivation uppe – över 100 lärare möttes online för att utbyta råd och erfarenheter. 

engelskspråkiga skolor

Kraftig ökning av engelskspråkiga skolor i Sverige

Internationella skolor

Skolverkets generaldirektör: ”Problematiskt”.

Anna Ekström: ”Svenska ska vara huvudspråket i svenska klassrum”

Internationella skolor

”Vi drar i nödbromsen om det behövs”.

IES: ”Vi är en del av lösningen för att motverka segregation”

Replik

"Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst", skriver Robin Kirk Johansson, skolchef för Internationella Engelska Skolan.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons