”Sverige borde utöka samarbetet med Finland kring lärarutbildningen”

De finska erfarenheterna inom skolan har inspirerat många av oss skolpolitiker under många år. Våra återkommande besök på plats i Finland och de löpande kontakter som vi har med finska företrädare visar att det finns en bra grund för ökad samverkan även inom skolans område.

Det är anmärkningsvärt att Sveriges regeringen inte tagit till sig fler av de erfarenheter som visat på positiva effekter för att både höja läraryrkets status men i synnerhet höja kvaliteten och genomströmningen på lärarutbildningen.

Åbo Akademi meddelade nyligen att de planerar för att satsa på ett samarbete med de svenska lärosätena för att erbjuda klasslärarutbildning. Det motsvarar den svenska utbildningen till grundlärarprogrammet. Liberalerna uppmanar Sveriges regering, precis som vi gjort flera gånger i riksdagen, att ta ett initiativ för att formalisera samarbetet med Finland på utbildningsområdet.

Det kan handla om att erbjuda lärarstudenter möjlighet till praktik, att bjuda in erfarna lärare att delta som sakkunniga på lärarutbildningen eller att stötta initiativ som nu kommer från Åbo Akademi.

Liberalerna har i förhandlingar med regeringen drivit igenom beslut om lämplighetstest för blivande lärarstudenter, skärpt antagningskrav genom krav på lägst betyget C från gymnasiet för att antas till ämneslärarutbildningen – och nu senast en rad förändringar för att höja kvaliteten och stärka de praktiska momenten.

Ingen konkurrens
till hälften
av platserna
vid lärar-utbildningen.

Den försöksverksamhet som startade 2014 med övningsskolor, även kallade VFU-skolor, kommer nu att permanentas men också breddas. Flera av dessa moment finns redan på plats i Finland med positiva effekter.

Det är centralt att alla lärarstudenter erbjuds övningsskolor och de ska fullgöra en så stor del som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning på en övningsskola eller en övningsförskola. Detta är ett konkret sätt att stärka de praktiska momenten, knyta ihop teori och praktik och bättre förbereda blivande lärare för kommande arbetsliv, något lärarstudenter har efterfrågat under många år.

Universitetskanslersämbetet har också utvärderat övningsskolorna och slutsatsen är att de bidragit till att förbättra utbildningen. 

Liberalerna välkomnar också att det i samma förslag ingår att vi ska utöka den lärarledda tiden på lärarutbildningen men också att den praktiknära forskningen lyfts in tydligare. 

Lärarutbildningens huvudproblem är inte tillgången på antalet lediga platser, utan att vi har för många sökande som kommer in med skrala, om än formellt godkända kunskaper, från gymnasieskolan.

Hösten 2019 fanns det ingen konkurrens till hälften av platserna vid lärarutbildningen. Detta måste förändras. 

Det räcker inte att ta in hur många studenter som helst. Kärnan förblir att ställa höga krav, locka de mest motiverade till yrket samt säkra att fler slutför hela utbildningen och tar ut sin lärarexamen. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke och lärarnas insatser i klassrummet och i skolan är helt avgörande för en kunskapsskola med höga förväntningar. 

De aviserade liberala reformerna som nu är på väg att sjösättas måste pareras med åtgärder lokalt av huvudmännen för verksamma lärare. Att vidareutbildning och kompetensinsatser prioriteras, att arbetsmiljön är god och att skolan präglas av studiero som gör att lärare kan ägna sin tid och energi åt elevernas undervisning. Klarar vi samtliga dessa delar kommer vi också att kunna hantera lärarbristen. 

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson, vice ordförande i utbildningsutskottet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.