”SVT missade LR i första avsnittet om skolan”

En förundersökning är påbörjad om misstänkt mord på skolan, förundersökningsledare är Jesper Rönndahl. Jag är hörd som tänkbart vittne till händelsen, oklart hur vittnesmålet kommer att användas. Rönndahl kommer fortlöpande varje tisdagskväll att redogöra för hur utredningen fortlöper i SVT-serien ”Vem mördade skolan” 21.00. Några tänkbara gärningsmän presenterades i första avsnittet 5 april.

Något som slog mig i första avsnittet av ”Vem mördade skolan” som fokuserade på kommunaliseringen, var avsaknaden av vilka som stod bakom protesterna. Lärarförbundets ordförande fick lite krystat fram att lärarna inte gillade kommunaliseringen. Varför fick inte Åsa Fahlén vara med och presentera Lärarnas Riksförbunds historik?

Persson fick uppdraget

Mina minnesbilder om förutsättningarna inför kommunaliseringsbeslutet:

Avtalsrörelsen 1989 drog ut på tiden, delvis på grund av att regeringen blandade in en ny komponent i förutsättningarna. Finansminister Kjell-Olof Feldt arbetade med statliga besparingar i budgeten och ville skjuta stora delar av statsbidraget för skolan till kommunerna att hantera.

Utbildningsminister Bengt Göransson protesterade, vilket fick till följd att statsminister Ingvar Carlsson ersatte honom med Göran Persson, kommunalråd från Katrineholm, vårvintern 1989. Persson fick uppdraget att påskynda arbetet med den påbörjade utredningen om att se över det statliga (egentligen dubbla) huvudmannaskapet av lärarkåren.

LR avvisade direkt

Göran Persson var ivrig, han avvaktade inte någon konsekvensutredning utan gick rakt på sak och drev på för att få ett snabbt avslut i kommunaliseringsfrågan. Han sonderade intresset hos skolans fackförbund, LR, Sveriges Lärarförbund (SL), Svenska Facklärarförbundet (SFL) samt Skolledarförbundet.

”Det är i kommunerna pengarna finns” lär ha varit Persson argument för att få med facken.

LR avvisade direkt, övriga övervägde.

I början av hösten genomförde facken medlemsomröstningar om Perssons budskap. Totalt motstånd från LR. TCO-förbunden SL och SFL hade en gemensam omröstning med en tydlig anvisning att acceptera, vilket dock inte alla gjorde. Perssons slutsats var att två tredjedelar av lärarfacken var positiva och han kunde gå fram med en proposition till riksdagen.

En unik strejk

Avtalsrörelsen fortsatte. Profilen var utjämning, vilket gynnade TCO:s medlemsgrupper. Man kan undra om Persson hade påverkat Statens avtalsverk att erbjuda detta som tack för stödet för kommande kommunaliseringsbeslut?

LR fortsatte protesterna, mot såväl avtalsförslaget som mot kommunaliseringsförslaget. 13 november bröt strejken ut, i första skedet för LR-medlemmarna i fem kommuner, bland annat Stockholm och Uppsala. TCO-lärarna jobbade vidare.

Denna strejk var unik, då den för LR:s del handlade lika mycket om att stoppa kommunaliseringen som att få ett avtal som bland annat beaktade utbildningens längd.

Inför riksdagsbeslutet 8 november saknades en majoritet för Perssons förslag. Han lyckades emellertid få Vänsterpartiets Ylva Johansson att agera inom sitt parti. Hon övertalade tillräckligt många av de sina för att det skulle bli en ytterst svag majoritet för Perssons förslag. Som tack för detta lockade Persson över Johansson till Socialdemokraterna för att sedermera kunna erbjuda en regeringsstol, när Persson inom kort blev statsminister.

En kväll att sörja tillsammans

Luften gick tillfälligt ur LR efter beslutet, men efter helgen sammankallade LR-ordförande Ove Engman kongressombuden till extra möte för att hantera avtalsrörelsen. En enig kongress beslutade att trots allt fortsätta strejken och avtalsrörelsen. Kampviljan var igång igen!

Men LR ägde inte frågan på egen hand. SACO/SR-S slöt avtal för LR och dagen efter extrakongressen undertecknade SACO/SR-S avtalet, och luften gick ur LR-medlemmarna igen…

En gnistrande kall vinterkväll veckan därpå inbjöds medlemmarna i Uppsala till en samling i Granebergs festlokal för ”gravöl” och debreafing. Ingen var upplagd för dans, det blev en kväll att sörja tillsammans.

Lätt att rekrytera från Lärarförbundet

De närmaste åren gick det lätt att rekrytera från Lärarförbundet (bildades 1991), medlemmar som var missnöjda över sitt facks agerande under 1989.

Att döma av de trailers som visats, kommer kommande program att handla om bland annat friskolorna och koncernbildningarna samt Jan Björklunds agerande som skolminister.

Vi får väl se om LR:s påverkan på skolpolitiken kommer fram tydligare i senare avsnitt.

Hans-Eric Lindahl, pensionär och biträdande kommunombud i Uppsala när det begav sig

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.