Annons

Tack för skolorna, LKAB!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Sponsring och skollagen

Sponsring är tillåtet. Men det finns några förbehåll:

  • Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
  • Skolan får inte vara beroende av sponsringen.
  • Vid sponsring får sponsorns logga synas. Reklam eller marknadsföring regleras däremot av marknadsföringslagen där det finns flera förbehåll när det gäller barn.
  • Skolverket rekommenderar skolor och kommuner att ta fram lokala policys.

Möjligheter och risker med pengar från näringslivet

PLUS:

  • Bättre och modernare utrustning och material.
  • Extra lärarresurser ger bättre undervisning.
  • Bidrar med det lilla extra som en studieresa eller besök på museum.
  • Bättre koppling till arbetslivet.

MINUS:

  • Skolans oberoende ifrågasätts.
  • Pengar utifrån avgör vilka satsningar som ska göras.
  • Elever kan utsättas för påverkan eller reklam.
  • Vinklade budskap smygs in i skolan.

Relaterat

Ikea är inte ensamt. Sponsring i skolan finns i många former och med flera olika motiv. Det kan handla om att säkra tillgången på arbetskraft eller om att rädda den lokala byskolan. Flera stora industriföretag har till och med startat egna gymnasieskolor.

Debatten om sponsring har främst handlat om läromedel. I tryckt och digital form omsätter de sponsrade läromedlen miljontals kronor varje år och når ett stort antal elever. Men det finns också många andra former av sponsring som det inte talas lika mycket om, trots att det inte är någon ny företeelse. Inte minst på de svenska industriorterna har företag stöttat skolor på olika sätt. Det gäller till exempel i Kiruna, en stad som byggdes upp i samband med att LKAB anlade malmgruvan där vid förra sekelskiftet.

–  LKAB har i över 130 år haft skolsamverkan högt på dagordningen. Företagets förste disponent Hjalmar Lundbohm var en vän av nykterhet, utbildning och utveckling, säger Lars Gavelin på LKAB.

LKAB:s stöd till skolorna har varierat genom åren. För några år sedan beslöt man dock att avsätta 75 miljoner kronor till en särskild fond för att få en bättre struktur på stödet. Elever, lärare och skolledningar i både kommunala och fristående skolor i Kiruna, Gällivare och Narvik kan ansöka om pengar ur fonden. Grundskolorna kan söka för projekt inom teknik och naturvetenskapliga ämnen, medan gymnasier kan söka för medel till projekt i elevernas huvudämne oavsett vilket det är.

De första tre åren av satsningen har cirka fem till sex miljoner delats ut årligen. De går till studieresor, läromedel, teknisk utrustning och liknande saker. Rymdgymnasiet i Kiruna har till exempel fått ett teleskop värt 200 000 kronor och ett elprogram har fått en väldigt dyr maskin.

– Det är svårt att mäta, men det har gett jättemycket. Skolorna har inte pengar till något extra. Det är så det ser ut, säger Lars Gavelin och fortsätter:

– Vi vill ha Sveriges bästa skola. För oss är det en rekryteringsfråga. De flesta av eleverna kommer till oss eller något företag som är underleverantör till oss.

En del av pengarna har gått direkt till Kiruna kommun. De har bland annat använt dem för att delta i den nationella satsningen ”NTA – Naturvetenskap och teknik för alla”. 

– Om inte LKAB hade stöttat oss hade endast ett par tre skolor varit med. Nu är det alla. Det hade vi aldrig lyckats med annars, säger Asta Nilsson som till 20 procent är anställd som NTA-samordnare i kommunen.

Asta Nilsson tycker inte att det är någon svår gränsdragning kring vad som är kommunens ansvar.

– LKAB har själva satt en gräns. De ger inte till sådant som är undervisningens bas eller till datorer och läsplattor. Det ska vara något som är utöver.

Längre söderut, i Ragunda kommun i Jämtland, beslöt kommunfullmäktige i början av 2012 att lägga ned byskolan i Bispgården. Eleverna skulle i stället bussas till nästa by Hammarstrand två mil bort. Det blev starten på ett lokalt engagemang där en föräldraförening tillsammans med det lokala föreningslivet och inte minst företagarföreningen på orten gick samman för att rädda skolan. Namninsamlingar, demonstrationer och slutligen ett sponsoravtal på 250 000 kronor med flera lokala företag fick politikerna att tänka om. När beslutet om nedläggning drogs tillbaka bjöd lokala Ica Forsen alla på tårta.

– Det var en väldigt omtumlande tid. Men det ledde fram till något positivt. Vi insåg hur viktigt det var att ha kvar skolan, säger Terese Bengard (S), avgående kommunalråd i Ragunda som nu fått jobb på organisationen Hela Sverige ska leva.

Med hjälp av pengarna och ideella krafter kunde man bygga en ishockeyrink, en pulkabacke, köpa läsplattor, whiteboards och ge lärarna viss fortbildning. Nu diskuteras att företagarföreningen ska ta över drift och underhåll av skolan. Den gemensamma målsättningen är att skapa ”Sveriges bästa låg- och mellanstadieskola”.

– Det handlar inte om att pumpa in pengar utan om hur man kan hjälpas åt. För oss är det framförallt viktigt med det engagemang som finns. Det handlar om att få bygden att leva vidare, säger Terese Bengard.

Kommunen har antagit en policy om sponsring där man bland annat tar upp att det inte får finnas några motkrav.

– Det ska inte gå till vår grundverksamhet. Det ska vara en guldkant. Andra skolor i kommunen har medel i fonder och stiftelser som de kan använda för det där extra.

På yrkesprogrammen på gymnasiet har det av naturliga skäl alltid funnits en nära samverkan mellan det lokala näringslivet och skolorna. Ett vanligt stöd är att skänka bort moderna maskiner. I Köping skänkte lokala företag med Volvo i spetsen nyligen ny utrustning i miljonklassen till Ullvigymnasiet. Andra har gått ett steg längre och startat egna fristående gymnasieskolor. Det har till exempel SKF, Volvo, Skanska, Scania, Astra Zeneca och Sandvik gjort.

Sandvik äger numera två gymnasieskolor med respektive kommun som minoritetsägare: Göranssonska skolan i Sandviken och Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo i Östhammars kommun. På ett sätt kan man säga att cirkeln är sluten. De första skolorna i Sandviken byggdes nämligen av Sandvik som då, i slutet 1800-talet, dominerade samhället. Kommunen övertog skolorna år 1909, men nu har Sandviken alltså återigen startat egna skolor.

– Vi var inte nöjda med den utbildning som det kommunala gymnasiet gav. De som gick ut därifrån var inte anställningsbara, säger Per Sjöberg, vd för båda skolorna.

Han säger att det är en kombination av att ta samhällsansvar och att säkra framtida rekryteringsbehov. Sandviks två gymnasieskolor har ”utökade” teknikprogram. Det innebär att alla elever uppmanas att läsa in högskolebehörighet eftersom det är en efterfrågad kompetens. Dessutom har skolan moderna industrimaskiner och arbetsplatsförlagt lärande på Sandviks industrier: antingen på den lokala fabriken eller på någon av Sandviks anläggningar runt om i världen.

–  Sandvik skjuter till pengar, som ett koncernbidrag, för de extra resurser som krävs. Det är ungefär 30 procent extra utöver elevpengen, säger Per Sjöberg.

Sandvik är nöjda med resultatet. Många av deras elever tar anställning på företaget, och flera av dem som läst vidare på universitet uppger att de i framtiden vill jobba på Sandvik.

Per Sjöberg säger att eleverna ”får en nära anknytning till Sandvik”.

– Jag ser det som ett privilegium. Det är en fantastiskt grej att de får var nära ett industriföretag, de lär sig otroligt mycket på det arbetsplatsförlagda lärandet. Sandvik ligger långt fram när det gäller säkerhetstänkande och linjeproduktion. Eleverna kommer att ha ett försprång eller i varje fall något att tillföra om de kommer till ett annat företag som inte har kommit lika långt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons