Tänk på det här – 8 råd till nya lärare

Läraren Karin Råhlin vill ge nyexaminerade lärare en bra start på yrkeslivet.
Här är hennes åtta råd som hon själv hade velat få när hon började som lärare för snart 20 år sedan.

Karin Råhlin är legitimerad högstadielärare i svenska och engelska på Norregårdskolan i Växjö sedan 2015 och har varit verksam som lärare sedan 2004.

Hon arbetar också 20 procent som verksamhetsutvecklare på Pedagog Växjö, en sajt för och av pedagoger.

I artikelserien ”Ny som lärare” på sajten delar Karin Råhlin med sig av sina erfarenheter som mångårig handledare åt VFU-studenter, samt vad hon själv
hade velat veta när hon började för snart 20 år sedan.

Här sammanfattar hon själv innehållet under respektive rubrik:

1) Skapa din yrkesroll i klassrummet

– Det är viktigt att ställa frågor till sig själv att fundera kring. Du behöver sätta upp en bild av vem du vill vara som lärare, och vem du behöver vara för att det ska fungera bra. Jag tycker att förebilder av olika slag är något alla ska försöka ha. Sedan kan man plocka godbitar och sätta ihop till sin egen roll.

– Som ny lärare är det viktigt att få stöttning i att inte bli för mycket kompis med eleverna. Lärarstudenter är ofta unga och måste ibland få vägledning så att de kan vara goda vuxenförebilder.

– Var flexibel. Få inte panik när något inte blev precis som du tänkt dig. Ju mer förberedd du är, desto bättre brukar det gå. Du måste lära dig hur du bemöter olika elever i olika situationer. Det är en liten konst man får öva upp och som också kommer med tiden.

– Det hjälper dig framåt om du visualiserar lektioner. Planera igenom lektionerna och i vilka steg du ska ta upp olika saker.

2) Hitta strukturer för ditt lärarskap

– Det kan låta torrt, men struktur är viktigt för att det ska fungera. Även som erfaren lärare tycker jag det är viktigt med goda lektionsstrukturer.

– Man bör ha ett mål för lektionen, men det är inte alltid en fördel att förklara lektionens mål för eleverna. Mål kan fungera som en morot, men också stressa och pressa. Vi skriver alltid upp en struktur på tavlan och upplever att det hjälper eleverna med start- och stopptid.

– Att planera för ett helt arbetsområde är lite större; det kan vara svårt som ny lärare. Där är det viktigt att du ansvarar för att läsa på i styrdokumenten, men också att du tar hjälp av erfarna kollegor. Ha ett arbetsområde klart för dig när du går in i det så att du vet vad slutprodukten och målet är.

– Känn inte att du måste komma på nya saker och arbetsområden. Du kan luta dig mot det som redan finns.

3) Ta kontrollen i klassrummet – och behåll den

– Det här är inte alltid lätt och kan bero på vilken elevgrupp du har. Kontroll är en grundbult för en fungerande undervisning. För att uppnå den behöver du struktur och en känsla för vilken typ av lärare du vill vara. Var medveten om att det som fungerar i en klass kanske inte fungerar i en annan. Du måste vara flexibel och kunna laborera och ha en förståelse för att det inte går att arbeta likadant med alla klasser.

– Vänta alltid in lugnet innan du börjar en lektion. Du behöver också ha ett förhållningssätt som eleverna känner till. Eleverna bör veta vad som är accepterat och inte. Avsluta lektionen genom att knyta ihop vad ni har arbetat med och säg hej då ordentligt. Du är ditt eget främsta redskap. Tänk på hur du rör dig i klassrummet och hur du interagerar.

4) Att bygga hållbara relationer med elever

– Det här kan ibland vara en klurig nöt att knäcka. Ingen individ är den andra lik och det måste du vara medveten om. Tänk på att det tar olika lång tid att bygga relationer. Alla elever vill inte, eller behöver inte, bygga en djupare relation med dig.

– Det fungerar jättebra med en lite ytligare relation, men den ska vara trygg och de ska känna att de kan lita på och kan komma till dig om det är något. Andra elever behöver mer av dig och då är det bara du själv som kan sätta gränserna för vad du tycker räcker.

– En relation kan bli gränslös om du inte sätter stopp. Där måste du känna dig fram vad du tycker passar, orkar med, och vad du vill.

5) De kollegiala samtalen

– Jag vill fokusera på det kärnfulla kollegiala samtalet och det konstruktiva kollegiala samtalet. Alla våra samtal är främst till för att gynna eleverna. Det är viktigt att man under mötet lyfter saker på ett konstruktivt och lösningsorienterat sätt. Det är också värdefullt att det finns en mötesstruktur som vi håller oss till och att du som ny lärare skolas in i den från start och att du tänker så från start.

– Har vi en timmes mötestid ska vi använda den till det som mötet är avsett för, och inte till att prata om saker vi ändå inte kan lösa. Behöver vi klaga får vi hitta en annan tid då vi kan ägna oss åt det. Sedan kan vi ha mer informella samtal över en kopp kaffe och de kan vara minst lika viktiga, då vi exempelvis diskuterar pedagogiska frågor.

6) Utvecklingssamtal och kontakt med vårdnadshavare

– Det här kan vara en källa till viss nervositet om man vet att man har ett jobbigt samtal framför sig. En nyutexaminerad lärare bör få sitta med en erfaren kollega under ett gäng utvecklingssamtal för att se hur det går till. Det är otroligt viktigt att veta vad som förväntas av dig i samtalet, att det finns en struktur och att du är förberedd. En del samtal kan vara svårare. Hur agerar jag då, vad gör jag om jag utsätts för hård kritik eller om vårdnadshavare slänger ur sig opassande saker?

– Men oftast är utvecklingssamtal väldigt trevliga och välbehövliga. Vi behöver ha en god kontakt med hemmen.

– Sätt gränser och värna den tid du inte är på jobbet. Gör klart för vårdnadshavare att du inte mejlar efter exempelvis 16.30 en vardag och aldrig på helger. Likaså att du inte svarar på sms om du inte tycker att det är en kontakt-form du vill ha. Får du ett mejl som rör upp känslor, vänta med att svara tills du lugnat ner dig. Ta hjälp av rektor eller kollegor vid behov. Du kan också skicka mejl med hela arbetslaget som undertecknare.

7) Att fokusera på kärnverksamheten

– Det handlar om hur man på olika sätt ska begränsa sig i en egentligen obegränsad yrkesroll, att vara tydlig med att sätta riktlinjer både för sig själv och för andra med hur mycket tid och kraft man kan lägga på saker och ting. Som ny lärare ska man vara medveten om att det blir mycket jobb, säkerligen mer jobb än vad det blir när du har arbetat några år.

– Du behöver bygga upp både dig själv som pedagog och en bank av material. Var inställd på det men sätt inte likhetstecken mellan det och att ”nu ska jag jobba 24 timmar om dygnet i tre år”.

– Prioritera. Om mycket hopar sig, vad är viktigast just nu? Känner du att det inte går så be om hjälp av en kollega eller chef.

8) Skolan och andra aktörer

– Det handlar om hur vi kan jobba tillsammans, till exempel mot elevhälsoteam som ofta finns på skolorna bestående av specialpedagoger, skolsköterska och skolkurator. Någonstans tar ditt lärarjobb stopp. Du är inte utbildad kurator och då ska du lämna över till skolkurator när du behöver. Lämna över det till personer med rätt kompetens.

– Beroende på vilka åldrar du jobbar med tänker jag att du kan arbeta tillsammans med polisen. Du kan avdramatisera vem polisen i närområdet är. Du kan bjuda in poliserna så att eleverna får träffa dem. Nyttja varandras kompetenser och jobba ihop som ett större team, inte alltid men då och då.

– Vidare finns BUP och Socialtjänsten som vi ibland behöver komma i kontakt med. Jag tror det är viktigt när det gäller alla de här aktörerna att vi har förståelse för och respekterar att våra arbetsuppgifter och uppdrag ser lite olika ut, men att vi rör oss runt och finns till för barn och ungdomar.