Annons
Tidigare skolministern Beatrice Ask pratar om genomförandet av friskolereformen i början av 90-talet i podcasten med Isak Skogstad och Per Kornhall.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Publicerad 24 september 2019

Fakta

Mer om podcasten ”Kornhall & Skogstad”

  • ”Kornhall & Skogstad” är en podcast om skolan och läraryrket som görs av skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall i samarbete med Lärarnas Riksförbund. 
  • Isak Skogstad är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Per Kornhall är författare, oberoende skolexpert och bloggare på Skolvärldens webbplats

Lyssna på podcasten här:

Relaterat

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.
– När man reformerar någonting har man inte hela framtidens förutsättningar klart för sig, säger hon.

Riksdagsledamoten Beatrice Ask, som i dag är Moderaternas försvarspolitiska talesperson, började sin politiska karriär som skolborgarråd i Stockholm 1988.

Det arbetet lade grunden för hennes nationella genombrott tre år senare då hon blev utsedd till skolminister i regeringen med Carl Bildt som statsminister.

Under hennes tre år som minister i början av 90-talet genomfördes flera stora reformer på skolområdet. Den kanske mest inflytelserika åtgärden Beatrice Ask genomförde var friskolereformen som hon lade fram tillsammans med dåvarande utbildningsminister Per Unckel (M).

Målet med reformen var bland annat att skapa konkurrens mellan skolor, öka variationen av skolor och att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola och parallellt ge friskolorna likadana resurser per elev som i de kommunala skolorna.

Friskolereformen är än i dag ett av de allra hetaste diskussionsämnena i svensk skoldebatt. Kritikerna pekar på att reformen har bidragit stort till att segregationen ökar i skolan och att resultatskillnaderna mellan skolor blivit större.

I april 2019 uppmärksammade LO-utredaren Mattias Samuelsson att OECD redan 1992 kritiserade Bildt-regeringens tillvägagångssätt för genomförandet av sina utbildningspolitiska reformer – och varningsflaggade för att konsekvenserna av dem kunde innebära skolsegregation och minskad likvärdighet.

Det fanns inte den här typen av stora företag som driver många skolor.

I en intervju i podcasten ”Kornhall & Skogstad”, som görs av skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall, ställs Beatrice Ask till svars för sitt arbete som skolminister i början av 90-talet.

– Det var internationellt ganska radikala reformer som vi genomförde, men till skillnad från andra länder så tog vi bort skillnaden i att bara rika kunde välja ett alternativ. Avgifterna sjönk dramatiskt och försvann, och vi fick också fler skolor med olika inriktning, och det var ambitionen. Men jag tror inte att vi ens i vår fantasi förväntade oss det uppdämda behov som fanns och att det skulle startas så många olika skolor. Det fanns inte heller då den här typen av stora företag som driver många skolor, utan det var ju lärare som ville starta, säger Beatrice Ask i podcasten.

Per Kornhall: Det som du värnar om är valfriheten och kreativiteten, men det har det ju inte blivit.

– Jag ser det inte som ett problem eftersom jag tror på mångfald och konkurrens. Men det finns avarter i detta och jag tror om man hade tänkt på det från början hade man kanske varit tydligare på vissa krav om vad som ska gälla för att få tillstånd och annat. När man reformerar någonting har man inte hela framtidens förutsättningar klart för sig.

Per Kornhall: Men det är någonting som OECD skrev om 1992.

– De var ju emot allt. Alla var emot allting, för det var väldigt radikalt att säga så här: ”det är elever och föräldrar som ska en möjlighet att välja och utbildade lärare och andra som kan driva en skola ska ha möjlighet att öppna en skola…”.

Per Kornhall: Sedan ifrågasätter de kanske inte så mycket reformernas innehåll eller er ambition – utan ert sätt att genomföra dem. Det vill säga att ni inte hade någon typ av kontrollåtgärder eller riktning i det hela. Varför satte ni inte igång med någon typ av försöksverksamhet för att se ”får vi de effekter vi har tänkt oss” eller ”uppstår de här redan då kända bieffekterna som ökad segregation”?

– För det första fanns det friskolor innan och vi hade också fått, exempelvis i Stockholm, en ökad frihet att välja, så visst underlag för vad som kunde hända hade man sett. Men vi hade också begränsat med tid. Ska du genomföra förändringar så behöver du göra det. Det fanns en väldig uppslutning kring de här reformerna. Det var mycket ideologisk debatt och strid, men det var ju en uppslutning kring det hela.

Jag hade naturligtvis med den erfarenhet som finns i dag kanske ändrat i ett och annat regelverk.

Beatrice Ask menar att ingen hittills har sagt att man vill backa tillbaka bandet och ta bort möjligheten till fristående skolor och inte låta elever och föräldrar välja.

– Det är ingen som har vågat lyfta det och det förstår jag. Däremot har det dykt upp problem som man måste hantera, det har jag all respekt för. Vi har några skolor som har varit ganska misskötta och det är väl uppenbart att uppföljningen och verktygen för att ta itu med det har varit för dåliga. Det är ett problem, säger hon och utvecklar resonemanget:

– Ett annat problem är naturligtvis att man på en del håll kan få en väldig utarmning av vissa skolor när det gäller elevunderlag och lärartillgång. Jag håller ju inte på med de här frågorna i detalj i dag, men jag ser ju i debatten att det finns frågetecken. Jag ser också alla fördelarna med att det finns alternativ. Just det här att man inte är prisgiven eller står med mössan i hand och ska be om lov. Det tror jag ändå är bra.

En annan punkt som lyfts under intervjun är diskussionen kring hur friskolereformen, enligt kritikerna, har lett till en etablering av kundrelationen i skolan. Men Beatrice Ask framlyfter att det också finns positiva aspekter med detta.

– Jag tycker det är bra att man kan tala om för en rektor att om: ”ni i den här skola inte kan ta itu med de här problemen då är jag beredd att flytta mitt barn”. Men du ska inte inbilla dig att det är särskilt lätt för en förälder att flytta barn från en skola till en annan och gå omkring som en kund. Det är ganska besvärligt att be någon sluta i sin klass och lämna sina kamrater och sin lärare. Så där finns det ett motstånd.

På frågan vad hon skulle ha gjort annorlunda om hon fick chansen att resa tillbaka till 90-talets början och ändra sina handlingar svarar Beatrice Ask att hon hade kunnat vara ”tydligare i anvisningarna om vad som måste göras”.

– Och jag hade naturligtvis med den erfarenhet som finns i dag kanske ändrat i ett och annat regelverk. Till exempel så hade jag varit mycket tydligare om det här med elevens val och hur det skulle se ut, säger hon.

– En annan sak som har retat mig genom åren är den här diskussionen om godkänt och icke godkänt. Det stod i pappren som kom in till mig att det skulle heta godkänd/icke godkänd. Då sa jag: ”det går inte”. Alla barn är godkända i mina ögon, så ni måste ändra det till T. Jag var upprörd och bråkade om det här. Likväl när allt går igenom är det i alla fall fel bokstav, det har retat mig.

Per Kornhall: Om vi säger så här: Om du hade behållit friskolereformen men förstatligat det kommunala systemet – hade det varit en väg att gå?

– Det är svårt att säga, man måste ju alltid ha en utredning när man är politiker.

Per Kornhall: Nej det behövde ni ju inte ha när det gällde friskolepropositionen. Där fanns det ingen utredning.

– Jo det fanns mycket underlag. Men det fanns inget…

Per Kornhall: Vilket underlag? Jag har hittat lite anteckningar. Men det finns ingen utredning.

– Ingen lång utredning. Nu har jag inte alla fakta i det, men visst hade vi mycket underlag och diskussioner. Jag hade en lång diskussion under flera år, åtminstone under alla år jag var skolborgarråd så diskuterades det fram och baklänges hur detta skulle kunna se ut. Det är inget snabbt hafsverk av någon politisk sakkunnig på departementet, det hade varit otillständigt – men så var det naturligtvis inte. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans råd.

Kommentera
Annons
Annons
Annons
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Annons
Annons
Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Annons

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debatt

”Likvärdighet ger alla en ärlig chans”

Debatt

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Kommentera
Skolans ödesfrågor

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Skolans ödesfrågor

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Skolans ödesfrågor

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Skolans ödesfrågor

Om mindre än 15 år väntas det saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. 
– Det går inte att utbilda bort lärarbristen. Den är alldeles för stor, säger Marie Kahlroth som är senior utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Elevhälsa

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Elevhälsa

På Alléskolan fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. 

Skolan på Åland

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Åland

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Skolchefen: ”Vi knycker hej vilt från både öst och väst”

Åland

Förtroendet för lärarna från både elever och föräldrar är stort på Åland. Välutbildade lärare ger tillit och signalen till eleverna hemifrån är att skolan är viktig.

Skolpolitik

Per Kornhall: Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?

Politik

”Frågan är nu – kommer Anna Ekström att kunna/vilja/våga leverera?”

Studie- och yrkesvägledning

Maria prisas för sitt arbete med syv

Syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas LR:s likvärdighetspris.

Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons