Annons
Tidigare skolministern Beatrice Ask pratar om genomförandet av friskolereformen i början av 90-talet i podcasten med Isak Skogstad och Per Kornhall.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Publicerad 24 september 2019

Fakta

Mer om podcasten ”Kornhall & Skogstad”

  • ”Kornhall & Skogstad” är en podcast om skolan och läraryrket som görs av skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall i samarbete med Lärarnas Riksförbund. 
  • Isak Skogstad är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Per Kornhall är författare, oberoende skolexpert och bloggare på Skolvärldens webbplats

Lyssna på podcasten här:

Relaterat

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.
– När man reformerar någonting har man inte hela framtidens förutsättningar klart för sig, säger hon.

Riksdagsledamoten Beatrice Ask, som i dag är Moderaternas försvarspolitiska talesperson, började sin politiska karriär som skolborgarråd i Stockholm 1988.

Det arbetet lade grunden för hennes nationella genombrott tre år senare då hon blev utsedd till skolminister i regeringen med Carl Bildt som statsminister.

Under hennes tre år som minister i början av 90-talet genomfördes flera stora reformer på skolområdet. Den kanske mest inflytelserika åtgärden Beatrice Ask genomförde var friskolereformen som hon lade fram tillsammans med dåvarande utbildningsminister Per Unckel (M).

Målet med reformen var bland annat att skapa konkurrens mellan skolor, öka variationen av skolor och att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola och parallellt ge friskolorna likadana resurser per elev som i de kommunala skolorna.

Friskolereformen är än i dag ett av de allra hetaste diskussionsämnena i svensk skoldebatt. Kritikerna pekar på att reformen har bidragit stort till att segregationen ökar i skolan och att resultatskillnaderna mellan skolor blivit större.

I april 2019 uppmärksammade LO-utredaren Mattias Samuelsson att OECD redan 1992 kritiserade Bildt-regeringens tillvägagångssätt för genomförandet av sina utbildningspolitiska reformer – och varningsflaggade för att konsekvenserna av dem kunde innebära skolsegregation och minskad likvärdighet.

Det fanns inte den här typen av stora företag som driver många skolor.

I en intervju i podcasten ”Kornhall & Skogstad”, som görs av skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall, ställs Beatrice Ask till svars för sitt arbete som skolminister i början av 90-talet.

– Det var internationellt ganska radikala reformer som vi genomförde, men till skillnad från andra länder så tog vi bort skillnaden i att bara rika kunde välja ett alternativ. Avgifterna sjönk dramatiskt och försvann, och vi fick också fler skolor med olika inriktning, och det var ambitionen. Men jag tror inte att vi ens i vår fantasi förväntade oss det uppdämda behov som fanns och att det skulle startas så många olika skolor. Det fanns inte heller då den här typen av stora företag som driver många skolor, utan det var ju lärare som ville starta, säger Beatrice Ask i podcasten.

Per Kornhall: Det som du värnar om är valfriheten och kreativiteten, men det har det ju inte blivit.

– Jag ser det inte som ett problem eftersom jag tror på mångfald och konkurrens. Men det finns avarter i detta och jag tror om man hade tänkt på det från början hade man kanske varit tydligare på vissa krav om vad som ska gälla för att få tillstånd och annat. När man reformerar någonting har man inte hela framtidens förutsättningar klart för sig.

Per Kornhall: Men det är någonting som OECD skrev om 1992.

– De var ju emot allt. Alla var emot allting, för det var väldigt radikalt att säga så här: ”det är elever och föräldrar som ska en möjlighet att välja och utbildade lärare och andra som kan driva en skola ska ha möjlighet att öppna en skola…”.

Per Kornhall: Sedan ifrågasätter de kanske inte så mycket reformernas innehåll eller er ambition – utan ert sätt att genomföra dem. Det vill säga att ni inte hade någon typ av kontrollåtgärder eller riktning i det hela. Varför satte ni inte igång med någon typ av försöksverksamhet för att se ”får vi de effekter vi har tänkt oss” eller ”uppstår de här redan då kända bieffekterna som ökad segregation”?

– För det första fanns det friskolor innan och vi hade också fått, exempelvis i Stockholm, en ökad frihet att välja, så visst underlag för vad som kunde hända hade man sett. Men vi hade också begränsat med tid. Ska du genomföra förändringar så behöver du göra det. Det fanns en väldig uppslutning kring de här reformerna. Det var mycket ideologisk debatt och strid, men det var ju en uppslutning kring det hela.

Jag hade naturligtvis med den erfarenhet som finns i dag kanske ändrat i ett och annat regelverk.

Beatrice Ask menar att ingen hittills har sagt att man vill backa tillbaka bandet och ta bort möjligheten till fristående skolor och inte låta elever och föräldrar välja.

– Det är ingen som har vågat lyfta det och det förstår jag. Däremot har det dykt upp problem som man måste hantera, det har jag all respekt för. Vi har några skolor som har varit ganska misskötta och det är väl uppenbart att uppföljningen och verktygen för att ta itu med det har varit för dåliga. Det är ett problem, säger hon och utvecklar resonemanget:

– Ett annat problem är naturligtvis att man på en del håll kan få en väldig utarmning av vissa skolor när det gäller elevunderlag och lärartillgång. Jag håller ju inte på med de här frågorna i detalj i dag, men jag ser ju i debatten att det finns frågetecken. Jag ser också alla fördelarna med att det finns alternativ. Just det här att man inte är prisgiven eller står med mössan i hand och ska be om lov. Det tror jag ändå är bra.

En annan punkt som lyfts under intervjun är diskussionen kring hur friskolereformen, enligt kritikerna, har lett till en etablering av kundrelationen i skolan. Men Beatrice Ask framlyfter att det också finns positiva aspekter med detta.

– Jag tycker det är bra att man kan tala om för en rektor att om: ”ni i den här skola inte kan ta itu med de här problemen då är jag beredd att flytta mitt barn”. Men du ska inte inbilla dig att det är särskilt lätt för en förälder att flytta barn från en skola till en annan och gå omkring som en kund. Det är ganska besvärligt att be någon sluta i sin klass och lämna sina kamrater och sin lärare. Så där finns det ett motstånd.

På frågan vad hon skulle ha gjort annorlunda om hon fick chansen att resa tillbaka till 90-talets början och ändra sina handlingar svarar Beatrice Ask att hon hade kunnat vara ”tydligare i anvisningarna om vad som måste göras”.

– Och jag hade naturligtvis med den erfarenhet som finns i dag kanske ändrat i ett och annat regelverk. Till exempel så hade jag varit mycket tydligare om det här med elevens val och hur det skulle se ut, säger hon.

– En annan sak som har retat mig genom åren är den här diskussionen om godkänt och icke godkänt. Det stod i pappren som kom in till mig att det skulle heta godkänd/icke godkänd. Då sa jag: ”det går inte”. Alla barn är godkända i mina ögon, så ni måste ändra det till T. Jag var upprörd och bråkade om det här. Likväl när allt går igenom är det i alla fall fel bokstav, det har retat mig.

Per Kornhall: Om vi säger så här: Om du hade behållit friskolereformen men förstatligat det kommunala systemet – hade det varit en väg att gå?

– Det är svårt att säga, man måste ju alltid ha en utredning när man är politiker.

Per Kornhall: Nej det behövde ni ju inte ha när det gällde friskolepropositionen. Där fanns det ingen utredning.

– Jo det fanns mycket underlag. Men det fanns inget…

Per Kornhall: Vilket underlag? Jag har hittat lite anteckningar. Men det finns ingen utredning.

– Ingen lång utredning. Nu har jag inte alla fakta i det, men visst hade vi mycket underlag och diskussioner. Jag hade en lång diskussion under flera år, åtminstone under alla år jag var skolborgarråd så diskuterades det fram och baklänges hur detta skulle kunna se ut. Det är inget snabbt hafsverk av någon politisk sakkunnig på departementet, det hade varit otillständigt – men så var det naturligtvis inte. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons