Annons

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Publicerad 12 juni 2017

Fakta

Betyg och stöd

Här hittar du Skolverkets rapport om betyg och stöd från årskurs 6 till 9.

Relaterat

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

Skolverket har följt upp hur det har gått för den första årskullen som fick betyg i årskurs 6. Fokus har legat på elever som fått betyget F i ett eller flera ämnen.

Av de närmare 15 600 elever som fick betyget F i ett eller flera ämnen i årskurs 6 hade 9 100 elever fortfarande inte uppnått godkända betyg i alla ämnen när de gick ut nian. Tuffast är det för elever som fick F i flera ämnen i sexan, av dem saknar 72 procent godkänt slutbetyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9.

Enligt Skolverkets enhetschef Mikael Ejerblom visar studien att många elever inte har fått rätt, eller tillräckligt, stöd. Rapporten tittar också på hur stor andel av eleverna som fått särskilt stöd och det är långt ifrån alla. Omkring en fjärdedel av eleverna med F i ett ämne och hälften av eleverna med F i flera ämnen fick särskilt stöd under årskurs 8 och eller 9.

Wern Palmius.Wern Palmius och Lennart Rådbrink, som båda är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), reagerar på statistiken.

– Det är förvånansvärt att det är så många elever i åttan och nian som man befarar ska få F men som ändå inte får särskilt stöd. Som jag ser det följer man inte skollagen. Man ska ge särskilt stöd till de elever som behöver det och det definieras av att de inte uppnår kunskapskraven, säger Wern Palmius.

I statistiken syns det inte om eleverna har fått extra anpassningar.  

– Men man kan inte ursäkta sig med att man har gett extra anpassningar för måttet på att det är tillräckligt är att eleven når kunskapsmålen. Och når man dem inte ska man ha särskilt stöd.

Borde det ha varit hundraprocentigt?

– Ja, det borde det.

Lennart Rådbrink.Vad är det då som brister och vad skulle man kunna göra annorlunda? De båda rådgivarna menar att övergången från sexan till högstadiet är en känslig punkt. Det skrivs färre åtgärdsprogram i sjuan än i sexan vilket är märkligt, menar de och ett tecken på att något brister i överlämningen, informationen följer inte med.

– Det är också en annan skolkultur på högstadiet där många fler lärare ska samordna insatserna kring en elev, säger Lennart Rådbrink. Det är en utmaning. 

Wern Palmius fyller i att det är vanligt att lärare inte hinner tala med varandra.

– Så den sambedömning av elevernas kunskaper som skulle kunna ske, alltså att svenskläraren kan dra nytta av att eleven visat språklig förmåga i SO till exempel, det förekommer inte så ofta som det skulle behövas. Lärarna har ett fruktansvärt ansträngt schema.

De menar också att det lever kvar många gamla föreställningar om att elever med vissa funktionsnedsättningar ska ha en viss typ av stöd, snarare än att stödet utgår ifrån kunskapskravens formuleringar.

– Skolverket har i en rapport om tillgängliga skolmiljöer intervjuat speciallärare och specialpedagoger och visat att många har låga förväntningar på vissa elevgrupper: elever med kognitiva svårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de med språkstörning. Förväntningar om att vissa grupper inte kommer klara kraven tillsammans med stödinsatser som inte matchar kunskapskraven, det tror jag påverkar, säger Lennart Rådbrink.

På högstadiet faller ofta ansvaret för elever med särskilt stöd på specialpedagogen.

– Ibland skapar det misstro hos läraren som tycker att elever får för mycket stöd. ”De fixar det hos dig, ja”. Men vi försöker tolka kunskapskraven i förhållande till elevens funktionsnedsättningar. Eleven ska kunna argumentera och resonera och så har vi elever med språkstörning, och då måste man fundera på med vilka verktyg kan eleven gör det. Språkstörningen försvinner ju inte. Bedömningssituationen måste se olika ut i olika situationer, säger Wern Palmius.

Handlar det om att lärare inte vet att man får gör de här anpassningarna?

– Ja, det tror jag men jag tror också att skoldebatten om snällbetyg och betygsinflation gör att man blir hårdare. Debatterna färgar av sig på bedömningskulturen i skolan och man bli mer rigid än man skulle behöva vara. Det finns många sätt att lära sig på och många sätt att visa upp vad man lärt sig, svarar Lennart Rådbrink.

Men är det rimliga krav vi ställer på eleverna eller är det mission impossible?

– Enligt Skolverket är det inte kunskapskraven som är för svåra utan det är snarare så att man inte har tillräckligt många idéer om anpassningar av undervisningen.

Wern Palmius tillägger:  

– Jag tror det finns en stark tradition i skolan av hur elever ska göra när de visar kompetens och så finns det ingen variation i hur man får visa det. Men alla barn ska inte undervisas likadant och alla kan inte bedömas likadant.

Hur ska man göra för att skolan ska kunna ge det stöd ni efterfrågar? 

– Man ska se över lärares arbetssituation så att lärare får tillfällen att sambedöma – vilka kompetenser har du sett? och lära av varandra. De här svårundervisade barnen måste man ”jaga” kompetenser hos, säger Wern Palmius och tillägger.

–  Jag efterfrågar ett särskilt stöd som jag kallar ”personlig studiecoach”, någon som pratar med eleven om hur de lär sig och om hur de uppfattar undervisningen. Hur ska läraren annars kunna veta hur undervisningen ska anpassas? Läraren måste förstå hur eleven förstår.

Lennart Rådbrink:

– Man är missar ofta att titta på lärmiljön och den egna undervisningen och lägger i stället problemet hos eleven. Man måste bli medveten om vilka svårigheter eleven får av den egna undervisningen. Det tror jag har stora utvecklingspotential. Där kan en coach vara till hjälp. Det är svårt att se sin egen undervisning som lärare.

Dessutom låter man sällan den lärare som är skickligast i ämnet ta hand om de elever som har störst svårigheter, säger Wern Palmius.

– Snarare tvärt om, specialpedagogen, som kanske inte har utbildning i ämnet överhuvudtaget, får hjälpa eleven. Jag tänker att en djupt ämneskunnig pedagog skulle kunna hitta bättre genvägar en än som inte kan ämnet lika bra.

– Sen tycker jag att man kan fundera över, vilka av de här som får F i sexan funderade lärarna över redan i förskoleklass och undrade hur det ska gå. Det finns en slags inlärningseffekt hos de här eleverna ”Jag tillhör inte dem som kan lyckas”. Jag skulle önska att man gjorde de här barnen uppmärksamma på vad de kan, i stället på av de inte kan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons