klockkampen_stats1

Uppgifterna bygger på Skolvärldens undersökning i november 2015 där 1 100 lärare deltog.

Kritik

Tre av fyra lärare hinner inte det de ska

Svenska lärare arbetar mer med administration än lärare i andra länder.
– Låt lärarna vara lärare och arbeta med det som de är utbildade för och som bara lärare kan göra, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas­ Riksförbund.

Häromåret visade OECD i en studie att svenska lärare i årskurs 7–9 ägnar sig mer åt administration och mindre åt undervisning än lärare i jämförbara länder.
Dessutom arbetar de svenska lärarna fler timmar i veckan.

2012 genomförde Skolverket en enkätundersökning bland 3 600 grundskollärare. Enligt den används ungefär en tredjedel av arbetstiden till att undervisa eleverna, en tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen.

Det är upp till huvudmannen och skolan

Drygt tio procent av arbetstiden går åt till administrativt och praktiskt kringarbete och resterande del till bland annat reflektion, kompetensutveckling, återkoppling till elever och föräldrar och förflyttningar.

Anna Ekström
Anna Ekström

– Undervisningen är lärarnas huvuduppgift. Men om vi på riktigt tycker att det är viktigt med kvalitet i undervisningen måste det också finnas tid till att planera och följa upp den, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Skolvärlden.

– För att kunna undervisa på ett ändamåls­enligt och effektivt sätt måste läraren så klart också ha koll på och dokumentera hur mycket eleverna har lärt sig. Allt som ligger utanför den direkta undervisningen är alltså inte ”onödig administration”.

Många lärare vittnar om de inte har tid att göra ett riktigt bra jobb på grund av administration och liknande.

– Det är upp till huvudmannen och skolan att se till att lärarna får den tiden. Det är till och med deras skyldighet enligt skollagen att ge lärarna rätt förutsättningar och då är tid till planering av undervisningen viktigt.

Genom att anställa till exempel lärarassistenter?

– Det finns inget i dagens regelverk som hindrar huvudmännen från att anställa sekreterare, assistenter och administratörer.

Under det senaste decenniet har lärar­kåren fått en rad nya arbetsuppgifter, men inte mindre undervisningstid. Tvärtom. När Skolvärlden i höstas frågade 1 100 LR-medlemmar om deras arbetssituation, uppgav en majoritet att undervisningstiden till och med har ökat under de två senaste åren. 89 procent instämde helt eller delvis i påståendet att de ofta kände sig stressade. 
En majoritet vittnade om att resurserna på deras skola var för små för att de skulle kunna uppnå önskvärd kvalitet i sitt arbete.

Tre av fyra lärare, 75 procent, svarade att de inte har tillräckligt med tid att göra det de ska, som förberedelser och efterarbete i samband med undervisningen. Något som i slutänden drabbar elevernas resultat.

De behöver få mer tid för varje enskild elev

För att avlasta lärarna vill de båda lärarfacken att det anställs lärarassistenter.

– Kärnan i läraryrket är undervisning och allt som har med den att göra, till exempel planering, förberedelser och efterarbete. För att kunna göra ett bra jobb måste lärarna få vara just lärare och koncentrera sig på sitt huvuduppdrag – att åstadkomma god undervisning, säger Bo Jansson. 

– I dag tvingas vi göra en massa annat, till exempel vara rastvakt, matvakt, fixa utrustning som strular, svara för frånvarorapportering och utarbeta åtgärdsprogram. Många lärare har lämnat yrket för att de tycker att det blivit för tungt, för arbetsbelastat. Fler funderar på om de ska orka fortsätta. Det finns massor av arbetsuppgifter i skolan som behöver utföras, men som inte är en del av lärarnas uppdrag. Det är arbetsuppgifter som i stället ska utföras av personal som är utbildad och proffs på just dessa uppgifter.

Är du inte orolig för att satsningar på bland annat lärarassistenter leder till att lärarnas undervisningstid ökar ytterligare, att det blir ett sätt att lösa lärarbristen?

– Lärarna undervisar mer i dag än vad de gjorde för några år sedan. De behöver få mer tid för varje enskild elev, inte mindre. Det finns inget som helst utrymme att lägga på lärarna fler lektioner, klasser eller elever och på det viset lösa lärarbristen.

Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, gjorde häromåret en djupare analys av Skolverkets undersökning från 2012 om vad lärarnas arbetstid egentligen används till.

– Vår studie visar bland annat att lärarnas arbetsdag är otroligt uppstyckad. På jobbet har de till exempel små möjligheter att ägna sig åt arbete som kräver koncentration en längre tid. Det får de i stället göra hemma.

Vad behöver göras?

– Det behöver anställas mer kringpersonal i skolan som ser till att allt praktiskt fungerar som det ska. I dag tvingas många lärare ägna sig åt en massa arbetsuppgifter som ligger utanför deras uppdrag, till exempel göra kopior, vattna blommor, ta fram böcker, möblera klassrum, rastvakta och boka möten med föräldrar.

Men måste lärarna verkligen göra allt detta?

– Under de senaste årens kostnadsjakt har man tagit bort en stor del av den personal som inte sysslar med utbildning. Men arbets­uppgifterna finns ju så klart kvar. Och eftersom de flesta lärarna är väldigt angelägna om att göra ett bra jobb och att saker och ting ska fungera, fixar de problemen. 

klockkampen_stats2

Uppgifterna bygger på Skolvärldens undersökning i november 2015 där 1 100 lärare deltog.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm