karin_nygards
Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen. Nu varnar myndigheten för att elever inte får den kompetens som framtida yrken kräver.
– Många känner sig fortfarande rädda för det tekniska, säger läraren Karin Nygårds.

Den 1 juli 2017 reviderades grundskolans läroplan och kursplaner för att förtydliga skolans uppdrag att stärka den digitala kompetensen hos eleverna. I kursplanerna för ämnena matematik och teknik nämns specifikt att digitala verktyg och programmering ska ingå i undervisningen. Regeringen har beslutat att Sverige ska bli världsledande i digital användning och en anpassad undervisning i grundskolan är en del av den visionen.

Men få grundskolor lever upp till läroplanens nya direktiv, enligt en ny rapport från Skolinspektionen. Tre av fyra skolor följer inte kraven på att använda digitala verktyg i ämnesundervisningen. Myndigheten har granskat kvaliteten på undervisningen i matematik och teknik i årskurs 7 till 9 på 27 skolor under 12 olika huvudmän. 

Tillgången till datorer är generellt sett god i svenska skolor och digitala miljöer används för olika syften. Men när det gäller att tillämpa det digitala ut ett ämnesdidaktiskt perspektiv ser det sämre ut. 

– Det är vanligt att elever har läroplattformar för arbetsuppgifter och använder digitala verktyg för att skriva och hitta information. Men i undervisningen om det specifika ämnesinnehållet används inte digitala verktyg i lika stor utsträckning. Det handlar bland annat om programmering i både matematik och teknik, säger Ylva Gunnars på Skolinspektionen i ett pressmeddelande. 

Förutom programmering, nämns geometri och statistik som två områden där digitala verktyg kan stärka elevernas inlärning. I teknikundervisningen kan det handla om att göra skisser, modeller och simuleringar digitalt.  

Hur och i vilken grad digitala verktyg tillämpas skiljer sig mycket åt mellan och inom skolor. Det hotar likvärdigheten i ämnesundervisningen och i förlängningen innebär det att elever ges olika förutsättningar inför framtida yrkesliv.  

Vi behöver ett rejält omtag med system och program som har en pedagogisk förankring.

I de fall där skolor brister i tillämpandet av digitala verktyg anger lärarna att tekniska problem och brist på kompetens hos dem själva är orsaken till att de hellre jobbar analogt.

Läraren och författaren Karin Nygårds har jobbat mycket med frågor om digitalisering och programmering i skolan. Hon är inte förvånad över innehållet i Skolinspektionens rapport och vill se bättre teknik och mer fortbildning framöver.  

– Vi behöver ett rejält omtag med nya system och program som har en pedagogisk förankring. Vi kan inte acceptera dåliga system där tekniken strular så att lärarna till slut ger upp. Det har skolan inte råd med, säger hon. 

Vidare behövs mer fortbildning så att fler kan känna sig trygga med tekniken, menar Karin Nygårds:

– Digital kompetens handlar om en grundläggande teknisk förståelse, att du ska kunna ställa om och lära dig nya system vartefter tekniken förändras. Den fortbildning lärare fått har inte visat sig tillräcklig på det sättet. Många känner sig fortfarande lite rädda för det tekniska, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm