timss_emma
Timss 2015

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Timss 2015

Timss 2015 är en internationell studie som undersöker fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Jämfört med den förra undersökningen Timss 2011 förbättras alla resultat utom ett som ligger kvar på samma nivå.

  • Matematik årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 519 poäng. Det är en förbättring med 15 poäng jämfört med Timss 2011.
  • Naturvetenskap årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 540 poäng. Det är på samma nivå som i Timss 2011.
  • Matematik årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 501 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med Timss 2011.
  • Naturvetenskap årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 522 poäng. Det är en förbättring med 13 poäng jämfört med Timss 2011.

Timss är en förkortning för Trends in International Mathematics and Science Study. Timss undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. Ansvarig är organisationen The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). I Sverige: Skolverket i samarbete med forskare.

Timss genomförs vart fjärde år. I Timss 2015 deltog 580 000 elever från 64 länder eller regioner. I Sverige deltog 4 100 svenska elever i årskurs 4 och 4 100 elever årskurs 8. IEA genomför också undersökningar bland gymnasieelever: Timss Advanced. Timss Advanced mäter gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik.

I Timss Advanced 2015 deltog cirka 60 000 gymnasieelever från nio länder. I Sverige deltog 3 900 elever i matematikprovet och 3 700 elever i fysikprovet. Eleverna gick vid provtillfället sista året på natur- eller teknikprogrammet.

Källor: IEA och Skolverket

För första gången sedan svenska elever gjorde Timss-premiär 1995 ökar resultaten. Men trots att Skolverket är nöjda med resultatet är orsakerna till den vändande resultatkurvan ännu inte klara.

– Vi vet väldigt lite om vad som förklarar resultatförbättringen idag, vad som beror på reformer, läroplan eller olika utvecklingsinsatser. Det svarar inte undersökningen på, säger Skolverkets tf generaldirektör Mikael Halápi.

Kortfattat klättrar eleverna i matte, både i årskurs 4 och årskurs 8. I naturvetenskap klättrar åttorna medan fyrorna ligger en poäng från en resultatökning.

– Äras den som äras bör, det är hårt arbete av lärarna som ligger bakom det här, säger Mikael Halápi.

Men det finns smolk i bägaren.

Skillnaderna mellan dem som har stöd hemifrån och de som inte har det ökar i årskurs 8. En skillnad som varierar med 53 poäng för matematik i årskurs 8 och 68 poäng för naturvetenskap. Det innebär ökningar med 12 respektive 11 poäng sedan 2011.

– Det är oroande och något som politikerna måste ta på allvar, säger Mikael Halápi.

Åsa Fahlén.
Åsa Fahlén.

Skillnaderna mellan elever som har svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar varierar mellan 30 och 80 poäng, och kvarstår även när Skolverket tar med utbildningsbakgrund i beräkningen.

– För att vara med i undersökningen måste man ha gått i skolan ett år, och det kan bli skillnader när den stora gruppen nyanlända som kom härom året kommer in i skolan, då ökar svårighetsgraden för svenska skolan, säger Mikael Halápi.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar att det finns en lösning på den svenska skolans bristande förmåga att kompensera för bristande stöd hemifrån.

– Lärare behöver mer tid till för- och efterarbete.  Det handlar inte bara om elever som har svårt att klara sig, utan också om dem som skulle kunna bli ännu bättre. Får man inte mer tid för varje elev så hinner man inte kompensera, säger hon.

Rent generellt ser hon årets framgång i Timss som en framgång för nationella utvecklingsprogram.

– Det är så vi måste fortsätta jobba. Det handlar om att lärare blir bättre lärare med bättre ämneskunskaper. Det gör kanske att man känner sig viktigare som lärare och det har man kanske inte gjort. Om man nu ska göra satsningar, att det faktiskt ser likadant ut över hela landet.

För Timss advanced, mätningen av elever som läser avancerad matte och fysik på gymnasiets tekniska och naturvetenskapliga program, stiger resultaten i matte men sjunker i fysik.

– Det gör mig bekymrad och det är något vi måste titta på, säger Mikael Halápi.

Fortfarande har Sverige en bra bit kvar till nivån hos jämförbara OECD- och EU-länder, och sina nordiska grannar.

– Det är för tidigt för att svara på hur det kommer sig, vi vet sedan tidigare att vi har fallit och det behöver vi titta närmare på. Finland tappar ganska stort i Timss, så det är många länder som behöver titta på resultaten, säger Mikael Halápi.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm