skarpta_behorighetskrav

Sänker man kraven är risken stor att också fler hoppar av utbildningen, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

| Foto: Karin Sjödin, Shutterstock.com
Rapport

Trots lärarbrist – LR ser gärna höjda krav på studenter

Med skärpta behörighetskrav till ämneslärarutbildningen skulle bristen på lärare bli stor, enligt en ny rapport. Ändå välkomnas ändringen av LR:s vice ordförande Svante Tideman.
– Lärarbristen går inte att lösa genom att göra det lättare att bli lärare, säger han.

Följder i korthet

En skärpning av den särskilda behörigheten till ämneslärarutbildningen skulle leda till att:

  • Antalet behöriga sökande och antagna minskar.
  • Lärosätenas ekonomi påverkas av studentbortfallet.
  • Antalet avhopp minskar.
  • Antal poäng tagna per år ökar.
  • Andelen studenter med högutbildade föräldrar ökar.
  • Andelen studenter med utländsk bakgrund minskar.
  • Andelen kvinnor ökar.
  • Den totala bristen på ämneslärare skulle öka.
  • Trycket på vuxenutbildningen ökar.

Källa: UHR, TT

Trots att rapporten visar att skärpta behörighetskrav på ämneslärarutbildningarna skulle leda till en dubbelt så stor lärarbrist än vad som tidigare förutsetts anser Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, att kraven till utbildningen inte ska sänkas. 

– Sänker man kraven kanske fler börjar läsa till lärare men risken är stor att också fler hoppar av utbildningen. Ett sätt att öka antalet lärare är att kraven istället höjs och att vissa delar av utbildningen blir ännu bättre. I dag upplever många lärarstudenter att det är så få lärarledda undervisningstimmar att man lämnas ensam med sina studier. LR kräver att lärarstudenterna får betydligt fler lärarledda undervisningstimmar, säger han. 

På uppdrag av regeringen har Universitets- och högskolerådet (UHR) undersökt vilka följderna skulle bli om det ställs högre förkunskapskrav på blivande ämneslärarstudenter. Kraven innebär att det inte längre skulle räcka att ha E i undervisningsämnena, utan den som vill bli lärare i till exempel matematik och fysik måste ha A, B eller C i dessa ämnen i gymnasiebetyget. Ändringen beskrivs som positiv av Svante Tideman, som hänvisar till att den hade minskat antalet avhopp. 

– Det är förmodligen mer lockande för studenter att söka in på utbildningar som det är svårare att komma in på. Kan högre krav på antagning till lärarutbildningen göra det attraktivt för studenter med goda förutsättningar och grundkunskaper att söka så kommer fler också klara av att genomföra utbildningen och därmed hjälpa till att lösa lärarbristen.

Yttersta konsekvensen kan bli att utbildningar får läggas ned.

Men skärpta behörighetskrav skulle också innebära allvarliga konsekvenser. UHR:s rapport konstaterar att var femte som antas med dagens regler skulle falla bort. Antalet behöriga sökande skulle alltså minska med 25 procent och antalet antagna med 19 procent.

Även om behörighetsskärpningen skulle leda till att fler fullföljer utbildningen så skulle lärarbristen ändå växa. Underskottet på behöriga ämneslärare skulle således uppgå till mer än 34 000 i början av 2030-talet. Det är mer än dubbelt så många jämfört med uppskattningen i den senaste lärarprognosen, enligt TT.

– Även lärosätena påverkas då de får färre studenter och en del riskerar att inte kunna fylla sina utbildningar. Den yttersta konsekvensen kan bli att utbildningar får läggas ned, säger Kerstin Alverholt, processledare vid UHR, till nyhetsbyrån.

Dessutom skulle studentgrupperna bli mer likriktade.

– Det skulle bli en ökad andel studenter med högutbildade föräldrar och en minskad andel med utländsk bakgrund. Andelen kvinnor skulle också öka, säger Kerstin Alverholt, processledare vid UHR, till TT.

Kan inte begära att just lärarutbildningen ska ta det ansvaret.

Det är dock inget som enbart lärarutbildningen kan ta hänsyn till, menar Svante Tideman. 

– Man kan inte begära att just lärarutbildningen ska ta det ansvaret och utjämna sociala skillnader. Vi måste ställa höga krav och se till att alla som vill bli lärare är intresserade och välutbildade, säger han till Skolvärlden. 

Bakgrunden till rapporten är att lärarutbildningarna dragits med problem. Det har varit svårt att fylla alla studieplatser och många av ämneslärarutbildningarna har sett studenter hoppa av. Regeringen och samarbetspartierna har därför i januariavtalet enats om en behörighetsskärpning.

–  Om behörighetskraven inte skärps är risken att det på sikt att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare. Det skulle inte bli bättre i alla fall utan avhoppen vi ser nu skulle fortsätta, säger Svante Tideman.

Inte heller Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad ser att den aktuella rapporten ändrar ambitionen hos partiet, som varit drivande i frågan att vässa kraven för de blivande ämneslärarna.

– Vi får inte glömma bort att vi har stora avhopp från utbildningen. Därför menar vi att om man tidigt signalerar ett krav på (betyget) C kommer man att locka till sig de studenter som är motiverade och verkligen vill gå den här tunga och långa utbildningen. Och jag förväntar mig att regeringen går fram med den här skärpningen, säger Roger Haddad till TT.

Samtidigt menar högskoleminister Matilda Ernkrans (S) att UHR:s slutsatser är ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete.

”Inom kort kommer jag att bjuda in UHR och företrädare för samarbetspartierna Centern och Liberalerna för att tillsammans gå igenom rapporten och diskutera vägen framåt”, uppger hon i ett skriftligt svar till nyhetsbyrån.

Kommentera