friskolor3

Bakom 23 av de 36 ansökningarna om nyetablering av friskolor stod en koncern.

Friskolor

Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Bakom nästan två av tre nya friskolor står någon av friskolekoncernerna.
– Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna skolors riksförbund.

Nya friskolor – kommun för kommun

Skolinspektionens beslut om tillstånd för nyetablering av friskolor.

Start läsåret 2021/22.

I fjol kom det in 208 ansökningar till Skolinspektionen om att få starta en ny eller utöka verksamheten vid en fristående skola. 36 ansökningar om nyetablering – lika många grundskolor som gymnasieskolor – och 64 om utökning av befintlig verksamhet godkändes.

Bakom 34 av de 36 beviljade ansökningarna stod ett aktiebolag och bakom 23 av de 36 en koncern. Sveriges största kommersiella skolhuvudman Academedia svarade för nio av de beviljade ansökningarna.

Håkan Wiclander.
Håkan Wiclander.

Att de stora koncernerna utgör en allt större del av den svenska skolmarknaden är inget konstigt, utan ekonomiskt logiskt, menar Håkan Wiclander. 

– Det är i allmänhet lättare att få ekonomi i en skolverksamhet ju större den är. Dessutom, om man skapar man en marknad – som Sverige har gjort med skolan – så leder den på sikt till en oligopolisering om man inte balanserar med politiska medel. Det här är inget konstigt. Det är bara att gå till den nationalekonomiska teorin. Bolagen agerar rationellt.

– Det är också logiskt, rationellt och till och med på många sätt bra att statsmakterna springer efter och försöker reglera verksamheten, göra kontrollapparaten större och tillståndsprövningen skarpare. Men i takt med att man skärper regelverket och försöker skapa ordning, styr man friskoleväsendet mot koncernerna.

Hur då?

– Friskolekoncernerna har jurist-, fastighets- och marknadsavdelningar och liknande som kan sköta sådant här. Det har inte den lilla ideella förening eller kooperativ som ska starta en skolverksamhet för första gången. Deras verksamhet är folkrörelsebaserad och består av människor som på ideell basis och på sin fritid försöker starta en verksamhet som efterhand blir ekonomisk.

– Kraven gör att friskolereformens ursprungliga syfte – en mångfald av mindre lokala aktörer, pedagogiska alternativ och lokal anpassning – förfelas och förfaller. Det är också en förklaring att många längre inte ens försöker starta en friskola.  

Är systemet riggat för de stora koncernerna?

– Ja, i någon mening, även om ordet riggat antyder att det finns ett subjekt som har tänkt ut att det ska vara så här. Det tror inte jag. Men det är effekten.

Håkan Wiclander menar att det borde ställas olika krav på ideella och icke vinstdrivna aktörer på skolmarknaden – till exempelvis stiftelseägda och kooperativt ägda skolor – och kommersiella och vinstdrivna aktörer som till exempel Internationella Engelska Skolan (IES), Academedia och Kunskapsskolan.

– Den slags kontroll och styrning som är nödvändig när det gäller vinstdrivna aktörer och koncerner behövs inte i den ideella och icke vinstdrivna sektorn. Där kan man arbeta betydligt mer med tillitsstyrning. Jag tycker att det är vansinnigt att likställa Academedia eller Internationella Engelska Skolan med ett litet kooperativ.

– Den nyligen tillsatta utredningen om ett förstatligande av skolan borde även titta på detta.

Som Skolvärlden tidigare berättat om växer intresset för att i svensk skola undervisa på engelska. Enligt Skolinspektionens statistik gäller detsamma intresset för så kallad internationell skola, det vill säga att bedriva undervisningen utifrån ett annat lands eller en internationell läroplan. 

I fjol kom det 16 ansökningar, vilket var mer än en fördubbling jämfört med året innan. Ingen godkändes dock.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm