uka_lagstadiet

Anders Söderholm är generaldirektör för UKÄ sedan 2017.

| Foto: Shutterstock / Eva Dalin
Granskning

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Slutsatser i korthet
  • 24 grundlärarutbildningar får hög kvalitet och 24 ifrågasatt kvalitet
  • Inriktning förskoleklass och årskurs 1–3: 7 utbildningar får hög kvalitet och 11 ifrågasatt kvalitet
  • Inriktning årskurs 4–6: 9 utbildningar får hög kvaltiet och 9 ifrågasatt kvalitet

När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterar sin utvärdering av lärarutbildningar på sammanlagt 20 universitet och högskolor bedöms totalt hälften av grundlärarutbildningarna hålla hög kvalitet, och den andra hälften beskrivs som hållande ”ifrågasatt kvalitet”. Då ingår utbildningar med inriktning mot fritidshem, låg- och mellanstadiet.

– Det är en ganska hård prövning, det är många bedömningsgrunder och det räcker att man missar en av bedömningsgrunderna så blir man ”ifrågasatt”. Så på sätt och vis är jag inte så förvånad över mängden utbildningar som bedöms inte nå upp till hög kvalitet, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm.

Även specifikt för inriktningen mot årskurs 4–6 bedöms hälften som hög kvalitet och hälften som ifrågasatt. För utbildningar mot årskurs 1–3 bedöms däremot nästan två av tre hålla ifrågasatt kvalitet, och endast en tredjedel hålla hög kvalitet.

Men Anders Söderholm ser det inte som ett konstaterat misslyckande, utan snarare är granskningen ett led i utbildningarnas utvecklingsarbete.

– Det här är vårt bidrag till en utvecklingsprocess för lärosätena. Det här är ett prov vi gör, och då kommer en bedömning som är en del i processen. Nu får lärosätena en möjlighet att åtgärda bristerna, säger han.

Vilken typ av brister handlar det om?

– Det kan vara brister i personalpoolen. Men de vanligaste delarna som är brister är hur väl man når examensmålen. Sådant som att man ska förmedla ett kritiskt och forskarmässigt förhållningssätt. Det kan vi inte belägga att man har nått på flera lärosäten. Det är den allra vanligaste bristen, säger Anders Söderholm.

Varje utbildning får ett år på sig att åtgärda den eller de utpekade bristen/bristerna.

Vad händer om de inte lyckas åtgärda bristerna?

– Vi får in en åtgärdsredovisning och gör ett återbesök om ett år. Utifrån det bedömer vi om bristerna är hanterade eller inte. Bedömer vi att de inte är åtgärdades så kan vi dra in examenstillståndet för den utbildningen.

Det har under lång tid funnits kritik mot lärarutbildningen från alla möjliga håll, inte minst från studenterna själva. Finns kapaciteten att bedriva den mängd lärarutbildningar som nu är aktiva med goda resultat?

– Ja, det är min bedömning. De brister vi pekar på nu är möjliga att åtgärda inom ramen för de lärarutbildningar har idag.

Granskningen av lärarutbildningarna fortsätter med utbildningar inriktade på de äldre åren, och den rapporten beräknas komma i slutet av året.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm