Annons
Med sin långa erfarenhet som lågstadielärare ser Anette Stenmark snabbt vilket stöd och vilka utmaningar eleverna behöver. Foto: Malin Grönborg

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Tvådelat stöd

Kunskapsdelen

  • Kunskapsstödet kan till exempel handla om lästräning på individ- eller grupp-nivå eller om behov finns, en-till-en-undervisning i svenska eller matematik.
  • Basen i arbetet handlar om en tillgänglig lärmiljö – att skapa ett tillgängligt språk, ha en tydlig struktur, jobba med strukturstöd och kommunikationsstöd, kompensatoriska hjälpmedel och alternativa verktyg med mera samt att ha en samsyn i undervisningen för ökad tydlighet.

Den sociala delen

  • Forskning har visat på relationers betydelse för barns kunskapsinlärning, berättar Annica Sjödin, och pedagogerna jobbar med att utveckla sin relationskompetens.
  • Det handlar om ett respektfullt bemötande, förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare. 

Annica Sjödin
– specialpedagog

Lågstadielärare i botten och specialpedagog sedan 2004. Har arbetat på skolan sedan 2001. 

  • Har övergripande ansvar för elever som är i behov av stöd av något slag. Handleder skolans pedagoger och håller i intensivträning med elever i svenska och matematik. 
  • Ansvarig för pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram samt finns med i skolans elevhälsoteam.

Anette Stenmark
– resurslärare/ Sva 

Lågstadielärare som arbetat på skolan i 18 år och förstelärare i svenska med läs-och skrivinriktning.

  • Sedan höstterminen 2017 extralärare inom ramen för Lågstadiesatsningen med huvud­ansvar att finnas nära eleverna på lågstadiet, framförallt gruppen ny­an­lända. 

Karin Lundmark
– speciallärare

Speciallärare i svenska sedan januari 2018 som tidigare arbetat som klass­lärare på skolan.

  • Stöttar elever med särskilda behov, främst i svenska, och stödet ges på individ- eller gruppnivå.
  • Karin möter även nyanlända elever med syfte att eleverna ska komma igång med det svenska språket.

Relaterat

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

I de första årskurserna på Västangårds skola kämpar eleverna, precis som på alla andra skolor, med att knäcka läskoden, förstå kopplingen med bokstäver och ljud och ta de första stegen mot att så småningom bli goda läsare. Till sin hjälp har eleverna, förutom sina klasslärare, ett tre kvinnor starkt team som fokuserar på tidiga insatser: en specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare, tillika förstelärare i svenska, som fått ett nytt uppdrag som resurslärare inom ramen för Lågstadiesatsningen. 

Annica Sjödin har haft rollen som specialpedagog på skolan sedan 2004. 

 – Hos oss innebär tidiga insatser att vi finns nära verksamheten från det att barnen börjar hos oss. Rent praktiskt kan det till en början innebära att jag finns med i samtal tillsammans med lärare och föräldrar i förskoleklassen, när vi funderar över hur vi bäst stödjer barnet. Då handlar det mer om lärmiljö och anpassningar, inte så mycket om direkt stöd till eleven, säger Annica Sjödin.

De tidiga insatserna på skolan handlar både om kunskapsinsatser – som att träna grundläggande matematik och den första läsinlärningen – och om hur de som vuxna samspelar med eleverna. 

– Det handlar om vad vi har för kultur på skolan. Vi jobbar mycket med hur vi bemöter barnen, med vårt förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare.

Att man är ett team om tre är nytt för det senaste läsåret och bidrar till att de kan jobba nära både elever och klasslärare. Annica Sjödin och specialläraren Karin Lundmark har använt förmiddagarna för intensivläsning med de elever som behöver en extra liten knuff för att komma i gång med läsningen.

– Efter jullovet i årskurs 1 förstärker vi insatserna för att ytterligare fånga upp dem som behöver träna mer på de första stegen i sin läsinlärning. 

Varje morgon under sex till åtta veckor träffar Annica Sjödin och Karin Lundmark eleverna i intensivläsning en och en, under cirka 15 minuter, och jobbar intensivt med lästeknisk träning för att eleverna ska bli säkra på att koppla ljud och bokstav. 

– Vi använder Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 för att kartlägga elevernas kunskaper och förmågor – tillsammans med det klasslärarna själva ser i undervisningen förstås – och utifrån resultatet ser vi vilka elever som behöver extra stöd. 

I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt.

Det var Anette Stenmark, teamets tredje person, som tog hand om kartläggningen. Efter många år som lågstadielärare ville hon göra något annat och fick ett nytt uppdrag inom Lågstadiesatsningen, en statlig satsning för att skolor ska kunna ha fler stödfunktioner i de yngre åldrarna, just för att fånga upp elever som behöver stöd. 

– Kartläggningen är ett omfattande arbete. Det är förordat att klassläraren ska göra den men vi kom fram till att det fungerade bättre om jag gjorde bedömningarna. Vi såg nämligen att det påverkade klassdynamiken negativt när klasslärarna gick ifrån klassen under den viktiga första skoltiden, förklarar Anette Stenmark.

Snabbt fick de en bra bild av hur varje elev låg till.

– Hur långt har de kommit i sitt mattetänk? Var är de i sin skriv- och läsutveckling? Utifrån det gjorde vi en analys av var vi behövde göra förstärkningar och där har jag funnits med för att snabbt kunna möta upp elevernas behov i deras kunskapsutveckling.

Annica Sjödin är specialpedagog på Västangårds skola i Umeå.

Anette Stenmark finns hela tiden nära eleverna i årskurs 1 för att göra undervisningen mer tillgänglig. Elevernas behov har fått styra i vilken av de tre klasserna hon lägger sin tid. Framförallt blir hon ett par extra ögon och den som faktiskt hinner med.

 – I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt, något som inte alltid varit möjligt som klasslärare i mångfalden av uppgifter, förklarar hon.

Hon beskriver hur hon agerar i klassrummet: ”Okej, du tycker det är svårt med det där – jamen då testar vi på det här sättet” och så tar hon fram passande material och övningsuppgifter – eller tillverkar något eget om det saknas användbart material. 

Ibland handlar det om enstaka elever som måste jobba mer för att befästa grundläggande begrepp och hitta andra strategier, andra gånger handlar det om att ”Stopp! Nu är det för svårt för hela gruppen, vi måste ner på en mer grundläggande nivå”.

– Det är mycket tack vare att jag har lång erfarenhet som lågstadielärare som jag kan agera så operativt. Jag ser snabbt var eleverna befinner sig och vad de behöver för insatser, säger Anette Stenmark. 

Målsättningen för teamet är att hela tiden göra undervisningen tillgänglig och begriplig för alla elever. Det var en utmaning som ställdes på sin spets för Anette Stenmark, som under året också haft huvudansvar för lågstadiets nyanlända elever, sex elever som var helt nya i svenska språket och i princip utan tidigare skolerfarenhet.

– Då gäller det att hitta sätt att kommunicera och undervisa på, fast vi till en början inte kunde tala med varandra, säger hon. 

Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan.

En viktig del i Västangårds skolas arbete med tidiga insatser är också att så snabbt som möjligt träffa vårdnadshavarna till de barn som av olika anledningar är i behov av extra stöd. Specialpedagogen Annica Sjödin är närvarande vid många av dessa föräldrasamtal.  

– Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan. Allt blir mycket enklare om man träffas tidigt, innan svårigheten har blivit etablerad. Vi värnar om detta otroligt mycket, säger Annica Sjödin. 

Det är inte ovanligt att det finska skolsystemet tas som exempel när tidigt stöd diskuteras, ett skolsystem som utmärker sig just på grund av att man sätter in stöd tidigt, något Annica Sjödin är väl medveten om. 

– Vet du, jag plockade nyligen fram en rapport om finska stödinsatser och typiskt för det finska skolsystemet är att det går väldigt snabbt från ord till handling. Här i Sverige kan det nästan bli absurt med alla blanketter som ska fyllas i inför en insats, men om vi bortser från den delen så tycker jag faktiskt att vi det senaste läsåret gjort precis som i Finland, säger hon och tillägger: 

– Vi står inte och väntar, det krävs ett aktivt arbete att få med alla. Lågstadiesatsningen skapar en bättre möjlighet för oss att vara operativa, tack vare att vi är fler lärare. 

Vi har inte så lång väg från behov till handling.

Anette Stenmark håller med: 

– Vi har inte så lång väg från behov till handling. När man har förmånen att vara två i ett klassrum ser man saker snabbare än om man står där ensam. Vi kan snabbt göra en analys av läget men det finns också tid att ta analysen vidare – så att det blir operativt. 

Och de ser goda resultat av de tidiga insatserna. Samtliga elever, förutom en nyanländ elev som kommit senare under läsåret, uppnådde kunskapskraven i läsförståelse för årskurs 1. 

– Jag får nästan lite gåshud av det här, men våra nyanlända elever har kommit in i svenska språket fantastiskt snabbt, vi ser att de klarar kravnivån i svenska trots att de inte varit här mer än ett år, säger Anette Stenmark.

–  Sen kan vi alltid bli bättre, det är en ständig utvärderingsprocess om vi får ut det vi vill. Vi kan aldrig slå oss till ro, tillägger Annica Sjödin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons