Annons
Med sin långa erfarenhet som lågstadielärare ser Anette Stenmark snabbt vilket stöd och vilka utmaningar eleverna behöver. Foto: Malin Grönborg

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Tvådelat stöd

Kunskapsdelen

  • Kunskapsstödet kan till exempel handla om lästräning på individ- eller grupp-nivå eller om behov finns, en-till-en-undervisning i svenska eller matematik.
  • Basen i arbetet handlar om en tillgänglig lärmiljö – att skapa ett tillgängligt språk, ha en tydlig struktur, jobba med strukturstöd och kommunikationsstöd, kompensatoriska hjälpmedel och alternativa verktyg med mera samt att ha en samsyn i undervisningen för ökad tydlighet.

Den sociala delen

  • Forskning har visat på relationers betydelse för barns kunskapsinlärning, berättar Annica Sjödin, och pedagogerna jobbar med att utveckla sin relationskompetens.
  • Det handlar om ett respektfullt bemötande, förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare. 

Annica Sjödin
– specialpedagog

Lågstadielärare i botten och specialpedagog sedan 2004. Har arbetat på skolan sedan 2001. 

  • Har övergripande ansvar för elever som är i behov av stöd av något slag. Handleder skolans pedagoger och håller i intensivträning med elever i svenska och matematik. 
  • Ansvarig för pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram samt finns med i skolans elevhälsoteam.

Anette Stenmark
– resurslärare/ Sva 

Lågstadielärare som arbetat på skolan i 18 år och förstelärare i svenska med läs-och skrivinriktning.

  • Sedan höstterminen 2017 extralärare inom ramen för Lågstadiesatsningen med huvud­ansvar att finnas nära eleverna på lågstadiet, framförallt gruppen ny­an­lända. 

Karin Lundmark
– speciallärare

Speciallärare i svenska sedan januari 2018 som tidigare arbetat som klass­lärare på skolan.

  • Stöttar elever med särskilda behov, främst i svenska, och stödet ges på individ- eller gruppnivå.
  • Karin möter även nyanlända elever med syfte att eleverna ska komma igång med det svenska språket.

Relaterat

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

I de första årskurserna på Västangårds skola kämpar eleverna, precis som på alla andra skolor, med att knäcka läskoden, förstå kopplingen med bokstäver och ljud och ta de första stegen mot att så småningom bli goda läsare. Till sin hjälp har eleverna, förutom sina klasslärare, ett tre kvinnor starkt team som fokuserar på tidiga insatser: en specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare, tillika förstelärare i svenska, som fått ett nytt uppdrag som resurslärare inom ramen för Lågstadiesatsningen. 

Annica Sjödin har haft rollen som specialpedagog på skolan sedan 2004. 

 – Hos oss innebär tidiga insatser att vi finns nära verksamheten från det att barnen börjar hos oss. Rent praktiskt kan det till en början innebära att jag finns med i samtal tillsammans med lärare och föräldrar i förskoleklassen, när vi funderar över hur vi bäst stödjer barnet. Då handlar det mer om lärmiljö och anpassningar, inte så mycket om direkt stöd till eleven, säger Annica Sjödin.

De tidiga insatserna på skolan handlar både om kunskapsinsatser – som att träna grundläggande matematik och den första läsinlärningen – och om hur de som vuxna samspelar med eleverna. 

– Det handlar om vad vi har för kultur på skolan. Vi jobbar mycket med hur vi bemöter barnen, med vårt förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare.

Att man är ett team om tre är nytt för det senaste läsåret och bidrar till att de kan jobba nära både elever och klasslärare. Annica Sjödin och specialläraren Karin Lundmark har använt förmiddagarna för intensivläsning med de elever som behöver en extra liten knuff för att komma i gång med läsningen.

– Efter jullovet i årskurs 1 förstärker vi insatserna för att ytterligare fånga upp dem som behöver träna mer på de första stegen i sin läsinlärning. 

Varje morgon under sex till åtta veckor träffar Annica Sjödin och Karin Lundmark eleverna i intensivläsning en och en, under cirka 15 minuter, och jobbar intensivt med lästeknisk träning för att eleverna ska bli säkra på att koppla ljud och bokstav. 

– Vi använder Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 för att kartlägga elevernas kunskaper och förmågor – tillsammans med det klasslärarna själva ser i undervisningen förstås – och utifrån resultatet ser vi vilka elever som behöver extra stöd. 

I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt.

Det var Anette Stenmark, teamets tredje person, som tog hand om kartläggningen. Efter många år som lågstadielärare ville hon göra något annat och fick ett nytt uppdrag inom Lågstadiesatsningen, en statlig satsning för att skolor ska kunna ha fler stödfunktioner i de yngre åldrarna, just för att fånga upp elever som behöver stöd. 

– Kartläggningen är ett omfattande arbete. Det är förordat att klassläraren ska göra den men vi kom fram till att det fungerade bättre om jag gjorde bedömningarna. Vi såg nämligen att det påverkade klassdynamiken negativt när klasslärarna gick ifrån klassen under den viktiga första skoltiden, förklarar Anette Stenmark.

Snabbt fick de en bra bild av hur varje elev låg till.

– Hur långt har de kommit i sitt mattetänk? Var är de i sin skriv- och läsutveckling? Utifrån det gjorde vi en analys av var vi behövde göra förstärkningar och där har jag funnits med för att snabbt kunna möta upp elevernas behov i deras kunskapsutveckling.

Annica Sjödin är specialpedagog på Västangårds skola i Umeå.

Anette Stenmark finns hela tiden nära eleverna i årskurs 1 för att göra undervisningen mer tillgänglig. Elevernas behov har fått styra i vilken av de tre klasserna hon lägger sin tid. Framförallt blir hon ett par extra ögon och den som faktiskt hinner med.

 – I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt, något som inte alltid varit möjligt som klasslärare i mångfalden av uppgifter, förklarar hon.

Hon beskriver hur hon agerar i klassrummet: ”Okej, du tycker det är svårt med det där – jamen då testar vi på det här sättet” och så tar hon fram passande material och övningsuppgifter – eller tillverkar något eget om det saknas användbart material. 

Ibland handlar det om enstaka elever som måste jobba mer för att befästa grundläggande begrepp och hitta andra strategier, andra gånger handlar det om att ”Stopp! Nu är det för svårt för hela gruppen, vi måste ner på en mer grundläggande nivå”.

– Det är mycket tack vare att jag har lång erfarenhet som lågstadielärare som jag kan agera så operativt. Jag ser snabbt var eleverna befinner sig och vad de behöver för insatser, säger Anette Stenmark. 

Målsättningen för teamet är att hela tiden göra undervisningen tillgänglig och begriplig för alla elever. Det var en utmaning som ställdes på sin spets för Anette Stenmark, som under året också haft huvudansvar för lågstadiets nyanlända elever, sex elever som var helt nya i svenska språket och i princip utan tidigare skolerfarenhet.

– Då gäller det att hitta sätt att kommunicera och undervisa på, fast vi till en början inte kunde tala med varandra, säger hon. 

Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan.

En viktig del i Västangårds skolas arbete med tidiga insatser är också att så snabbt som möjligt träffa vårdnadshavarna till de barn som av olika anledningar är i behov av extra stöd. Specialpedagogen Annica Sjödin är närvarande vid många av dessa föräldrasamtal.  

– Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan. Allt blir mycket enklare om man träffas tidigt, innan svårigheten har blivit etablerad. Vi värnar om detta otroligt mycket, säger Annica Sjödin. 

Det är inte ovanligt att det finska skolsystemet tas som exempel när tidigt stöd diskuteras, ett skolsystem som utmärker sig just på grund av att man sätter in stöd tidigt, något Annica Sjödin är väl medveten om. 

– Vet du, jag plockade nyligen fram en rapport om finska stödinsatser och typiskt för det finska skolsystemet är att det går väldigt snabbt från ord till handling. Här i Sverige kan det nästan bli absurt med alla blanketter som ska fyllas i inför en insats, men om vi bortser från den delen så tycker jag faktiskt att vi det senaste läsåret gjort precis som i Finland, säger hon och tillägger: 

– Vi står inte och väntar, det krävs ett aktivt arbete att få med alla. Lågstadiesatsningen skapar en bättre möjlighet för oss att vara operativa, tack vare att vi är fler lärare. 

Vi har inte så lång väg från behov till handling.

Anette Stenmark håller med: 

– Vi har inte så lång väg från behov till handling. När man har förmånen att vara två i ett klassrum ser man saker snabbare än om man står där ensam. Vi kan snabbt göra en analys av läget men det finns också tid att ta analysen vidare – så att det blir operativt. 

Och de ser goda resultat av de tidiga insatserna. Samtliga elever, förutom en nyanländ elev som kommit senare under läsåret, uppnådde kunskapskraven i läsförståelse för årskurs 1. 

– Jag får nästan lite gåshud av det här, men våra nyanlända elever har kommit in i svenska språket fantastiskt snabbt, vi ser att de klarar kravnivån i svenska trots att de inte varit här mer än ett år, säger Anette Stenmark.

–  Sen kan vi alltid bli bättre, det är en ständig utvärderingsprocess om vi får ut det vi vill. Vi kan aldrig slå oss till ro, tillägger Annica Sjödin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons