Tydlig struktur skapar arbetsro

På 6-9-skolan Rörsjöskolan-Zenith i Malmö vet eleverna exakt vad som väntar när det är dags för lektion. Oavsett vilken lärare som tar emot är grundstrukturen densamma.

– När det är dags för lektion står eleverna på led utanför klassrummet. Då ska lektionsmaterialet vara med i de färgkodade mappar som eleverna har till varje ämne och man ska förstås vara där i tid, berättar Maria Anderson, lärare i svenska och tyska och förstelärare på skolan.

– Dessutom samlar vi in mobilerna och förvarar dem i låsbara skåp.

Inne i klassrummet visar läraren en bild på tavlan, via kanonen, som talar om när lektionen startar och slutar och dessutom visar en startuppgift så att alla elever direkt kan börja jobba. Startuppgiften ska ha en direkt koppling till det aktuella arbetsområdet vara någon form av repetition av det som de arbetade med föregående lektion.

– Den ska vara sådan att eleverna utan problem kan göra den själva, utan frågor och ta ungefär fem minuter. På det här sättet slipper man en massa frågor från eleverna om när lektionen startar, det blir en lugn start och under tiden kan jag kolla närvaron, till exempel.

På tavlan står också målen för lektionen i relation till kursplanen – nedbrutet i konkreta mål – och upplägget för dagens lektion. Det blir lite annorlunda på idrottslektionerna, säger Maria Anderson, men även där följer man strukturen så gått det går.

Tack vara sättet att jobba har arbetsron i klassrummen ökat avsevärt.

– Eleverna har blivit mycket lugnare, de vet vad som väntar och kommer igång direkt med sina uppgifter. Jag tror att det bli en trygghet för dem att de vet strukturen innan. Vi kan också se en ökad måluppfyllelse.

Till konceptet hör också att alla lärare ska ha sin lektionsplanering digitalt, så att både elever och kollegor enkelt kan ta del av den. Maria Anderson betonar att skolans arbetssätt dock inte betyder att läraren inte kan vara lyhörd för elevernas egna önskemål. Inom de givna ramarna kan läraren anpassa undervisning som det passar.

Idén till arbetssättet kommer från skolans rektor Carina Sohl som tog med sig sina tankar till skolan när hon började 2011. Sen har idéerna implementerats i kollegiet, sakta men säkert.

– Alla har varit med och tyckt till så det känns som vi gjort det tillsammans. Det hade varit svårare om någon klivit in och sagt, nu ändrar vi allt på en gång. En del har varit tveksamma, men när vi väl tagit ett beslut så följer alla det. I min roll som förstelärare är jag runt i klassrummen och stöttar kollegorna så nu är alla på banan. 

Nya lärare får handledning i sättet att jobba och även vikarier får information om hur lektionerna ska läggas upp.

– Vikarierna uppskattar verkligen detta, de vet vad som väntar när de kommer till skolan.

Och det gedigna strukturarbetet har väckt intresse. När Maria Anderson föreläste om skolans sätt att arbeta under rubriken ”Struktur i klassrummet” vid en förstelärarkonferens anordnad av Pedagog Malmö blev hennes seminarier fullbokade direkt.

– Det finns uppenbarligen ett stort behov av att prata om struktur i klassrummet, jag har fått otroligt mycket positiv respons. Det hänger ihop med att våga vara ledare i klassrummet, tänker jag.

– Jag kan inte riktigt förstå att man inte har mer fokus på detta, på lärarutbildningen till exempel. Man får med sig djupa ämneskunskaper men det är lika viktigt att få med sig ledarskapskunskaper. För att kunna skapa en god struktur krävs att man är en god ledare.

Kan alla lära sig det?

– Ja, det vill jag tro. En del har det naturligt, andra måste kanske handledas in i ledarrollen. Men jag tror att många som tycker att det är jobbigt att vara lärare gör det på grund av att man misslyckas med sitt ledarskap och att upprätthålla en bra struktur i klassrummet.