Tydligare definition av yrkesskicklighet önskas
Rektorerna i försteläraren Christina Brings studie är överens om vad som utmärker en skicklig lärare. Men när karriärlärarna ska utses är det även helt andra kompetenser som bedöms.
Karriärlärartjänsterna ska gå till särskilt yrkesskickliga lärare och det ligger på rektorns bord att utse vem eller vilka som har rätt kvalifikationer. Ett antal formella krav måste vara uppfyllda som legitimation och ett visst antal år i yrket men exakt vad det innebär att vara särskilt yrkesskicklig är inte definierat.
– Det är synd, för nu blir det upp till den enskilda rektorn att tolka. Jag tycker att man lämnar rektorerna ensamma med att lösa någonting som är ganska problematiskt. Rektorerna måste ha en god bild över vad lärarskicklighet är eftersom det är deras uppdrag att bestämma vilka som ska ha en karriärtjänst, säger Christina Bring, gymnasielärare på Fågelviksgymnasiet i Tibro.
Hon är själv förstelärare sedan ett år tillbaka och har inom ramen för ett utbildningsvetenskapligt masterprogram undersökt rektorers syn på lärarskicklighet, vad rektorerna tycker utmärker en skicklig lärare och hur de tar reda på vem som är det. Totalt 15 rektorer, med ansvarsområden från förskola till Komvux, fick samtala om ämnet i mindre fokusgrupper.
– Till att börja med konstaterar rektorerna att läraryrket är ett komplext och krävande yrke. Och framförallt handlar lärarskicklighet om hur läraren agerar i klassrummet tillsammans med eleverna. Många återkommer också till idén att det handlar om medfödd talang snarare än något man kan förvärva, men den åsikten delas inte av alla, säger Christina Berg.
Enligt rektorerna besitter en skicklig lärare både formell och informell kompetens som bygger på gedigna ämneskunskaper, tillsammans med didaktiska och pedagogiska kunskaper. De hänvisade också till erfarenhet, hög social förmåga, trygghet och att man har ett öppet och positivt förhållningssätt till eleven.
Men trots att rektorerna i studien hade en ganska samstämmig bild av vad lärarskicklighet är, och oftast kopplade den till att läraren är skicklig i klassrummet, var det inte alltid det som var avgörande när de samtalade om vad som krävs för att få en karriärtjänst.
– Nej då kommer de ibland in på ett annat spår. Rektorerna pratar mycket om att lärarna ska driva projekt, de ska kunna marknadsföra skolan, synas och sprida sin kunskap vidare till kollegorna. I mindre utsträckning handlar det då om det egentliga läraruppdraget, att eleverna ska nå kunskapsmålen.
Intressant är också att rektorerna tycks medvetna om detta dilemma, tillägger Christina Bring. De vill å ena sidan att de skickligaste lärarna ska undervisa så mycket som möjligt, samtidigt som de också anger att det inte bara räcker att vara skicklig i det egna klassrummet för bli förstelärare.
– Flera av rektorerna uttryckte också att de tycker att det är vanskligt att som rektor utse vissa lärare till förstelärare och därigenom ge dem högre lön än andra lärare. De flesta lärare upplever säkert att de gör ett bra jobb, och utnämningen kan orsaka splittring och osämja i kollegiet om man som rektor inte har fingertoppskänslan och utser rätt lärare.
Hur gör de för att hitta de skickliga lärarna?
– Man försöker bilda sig en uppfattning genom verksamhetsbesök och informella och formella samtal med lärare och elever och bearbetar pusselbitar de får av hur läraren agerar i klassrummet.
Att hitta alla de efterfrågade kvalifikationerna hos personalen kan inte vara enkelt, kommenterar Christina Bring. Det kräver ganska mycket av en rektor. Rektorerna i studien säger också att de inte har tiden att ha hundra procent koll på hur lärarna fungerar i klassrummet, och de efterfrågar mer tid till att vara pedagogiska ledare, snarare än ekonomer.
– Rektorerna måste ha mer tid att finnas bland sin personal och sätta sig in i vad som händer i respektive klassrum, så de får en korrekt bild och kan ge rätt personer rätt uppdrag. Och jag tycker att rektorerna skulle få tydligare riktlinjer kring vad som faktiskt avses med lärarskicklighet.
Klarar rektorerna sitt uppdrag att tillsätta karriärtjänsterna?
– Jag tror att en rektor som känner sin personal och som har tid att sätta sig in i hur lärarna fungerar i klassrummet har den kompetens som krävs för att utse rätt personer. Sedan finns det också fall där det blir fel, kanske för att man bländas av att vissa hörs och syns mer. Jag tror framförallt att rektorer behöver mer tid för att vistas i verksamheten och vara den pedagogiska ledare som det är tänkt.