”Ulla Hamiltons argument är falska”

Ulla Hamilton är en moderat stockholmspolitiker med ett förflutet i Svenskt Näringslivs ledarskikt. Numera är hon också vd för Friskolornas riksförbund.

I en debattartikel i Skolvärlden söker Hamilton tillbakavisa några påståenden om friskolor från bland andra skolministern som hon menar är felaktiga.

Mycket av Hamiltons argumentation vilar på en variant av vad som på latin kallas för ”argumentum ab auctoritate”, eller auktoritetsargument. Auktoritetsargument bygger på att man hänvisar till en given auktoritet, oftast en akademisk sådan eller en myndighet, som är bortom ifrågasättande. I detta fallet är Skolinspektionen denna auktoritet enligt Hamilton. Hamiltons argumentation går i stora drag ut på att Skolinspektionen är en garant för att friskolor erbjuder en likvärdig utbildning som kommunala skolor.

Den här texten är tänkt att visa varför denna argumentationskedja är falsk.

Skolinspektionen har inget emot koncernerna

Skolinspektionen grundades år 2008 av bland andra Ann-Marie Begler. Myndigheten är sysselsatt med exempelvis översynen av friskolor och hanterandet av ansökningar för start av nya friskolor. Begler tjänstgjorde som generaldirektör för Skolinspektionen under en sjuårsperiod, åren 2008 till 2015, men sitter nu i styrelsen för AcadeMedia.

Den tidigare högsta chefen och de facto grundaren av Skolinspektionen, myndigheten som är ansvarig för tillsynen av friskolor, blir således avlönad av en av de största friskolekoncernerna.

Med dessa faktum försöker jag inte undergräva Skolinspektionens auktoritet. Snarare försöker jag peka på att Skolinspektionen uppenbarligen inte tycks ha något emot de stora friskolekoncernerna. Exempelvis var 77,6 procent av alla ansökningar i år om att öppna nya friskolor från någon av de större friskolekoncernerna.

Hamilton skriver att ”Skolinspektionens uppföljning gäller inte bara ekonomin utan också verksamheten som sådan”, men många grava missförhållanden såsom omfattande ekonomisk brottslighet och mycket undermålig skolverksamhet har kunnat fortgå under lång tid utan att Skolinspektionens insatser har haft någon verkan.

Så ser fördelningen ut

Vidare menar Hamilton att ”Skulle kostnader som exempelvis elevhälsa (…) inte fördela sig som riksgenomsnittet behöver skolan förklara det för Skolinspektionen”. Nedan återfinns en tabell över vanliga studiestödjande funktioner som ofta ingår i skolors EHT, elevhälsoteam, såsom studie- och yrkesvägledare (SYV) och specialpedagoger. Dessa fördelades i genomsnitt på följande sätt i kommunala respektive fristående grundskolor i Sverige under läsåret 2021/22:

Friskolor har med andra ord i genomsnitt flera hundra fler elever per SYV än kommunala skolor. Vidare finns det en två procentenheter lägre andel specialpedagoger i friskolor jämfört med kommunala skolor. Dessa ungefärliga proportioner, det vill säga att friskolor har betydligt lägre andel studiestödjande funktioner än kommunala skolor, är konstanta över tid med smärre fluktuationer från år till år. Exempelvis såg samma siffror för läsåret 2011/12 ut så här:

I tabellen syns att friskolor hade närmare det dubbla antalet elever per SYV jämfört med kommunala skolor, och att det existerade en 3,1 procentenheter stor skillnad vad gäller andel specialpedagoger till kommunala skolors fördel.

Uppenbarligen leder inte Skolinspektionens utkrävande av ”förklaringar” till några reella åtgärder med en nämnvärd påverkan på riksnivå. Istället kan de pengar som friskolekoncernerna sparar in på exempelvis studiestödjande funktioner eller genom anställandet av obehörig personal tas ut i ren vinst.

”Någonting är ruttet i staten Sverige”

Det nuvarande systemet är således ett system som inte fungerar, och hur lovvärd Skolinspektionens mission än må vara, så går det inte att undfly att konfronteras av hur verkligheten faktiskt ser ut.

William Shakespeare skrev följande i den första akten av pjäsen Hamlet: “Something is rotten in the state of Denmark”, men det kanske vore mer passande i ljuset av denna diskussion att byta ut ”Denmark” mot ”Sweden”. Någonting är ruttet i staten Sverige, och speciellt i skolväsendets nuvarande organisation. Hamilton använder ett haltande auktoritetsargument som en dimridå för att dölja rötan, men det borde ligga i allas våra intressen att skingra denna dimma och påbörja saneringsarbetet.

Tommie Petersson, lärarutbildare och doktorand vid Uppsala universitet, leg. ämneslärare i filosofi, historia och religionskunskap samt läromedelsförfattare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.