Undervisa vuxna: ”Språket sätter krokben”

Många som väljer att studera på Komvux och folkhögskola har inte studerat på flera år. Enligt Skolverket (2019) är det 96 procent av eleverna som studerar kurser på grundläggande nivå på Komvux som inte har svenska som modersmål och 11 procent av eleverna på grundläggande nivå blir underkända.

Annsofie Engborg vill med sin bok Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ge vuxenlärare kunskap om den språkliga dimensionen i undervisningen. Hon menar att lärare behöver ha ett språkligt mål och inte bara ett innehållsmål.

– Jag vill med boken att alla lärare på Komvux och folkhögskola ska inse att det finns ett ämnesspråk inbäddad i ämneskunskapen. Jag vill att boken och det kollegiala arbetet ska hjälpa alla lärare att identifiera både ämnesspråket och skolans allmänakademiska språkbruk.

För att få eleverna att förstå språket i en lärobok behöver läraren enligt Annsofie Engborg väva in språket i undervisningen.

– Lärarna behöver uppmärksamma eleven om de språkliga kraven som mer eller mindre finns inbäddade i kunskapskraven. Jag är helt övertygad om att eleverna inte har svårt för innehållet, det är vuxna människor. Men det är språket som sätter krokben för ämneskunskapen, säger hon.

Vuxenlärare tar ofta bort ämnesbegreppen som är svåra.

Annsofie Engborg arbetar idag som lärarfortbildare. Tidigare har hon arbetat som lärare inom svenska, religion och svenska som andra språk. Det var först när hon började arbeta på Komvux som hon själv insåg att det fanns ett språkligt behov.

– Jag kunde kasta ut ett dilemma som eleverna skulle resonera kring och sedan försvara sin valda handling. Då skulle eleverna kunna argumentera och möta motargument, men inte tänkte jag på att de behövde en argumentationsteknik såsom språk, stil och fasta fraser, säger hon.

Hon fortsätter:

– I nästan alla ämnen på Komvux ska man kunna resonera, jämföra, uttrycka sin åsikt och sammanfatta. Lärare måste undervisa i det som de sen ska bedöma dem i. Det låter självklart men jag vet att det är många yrkeslärare och vuxenlärare som missar det. Som lärare är man ofta fokuserad på ämnesinnehållet, inte de språkliga verktygen, säger hon.

Enligt Annsofie Engborg är svårigheten för elever att gå från vardagsspråk till skolspråk eftersom ämnesbegreppen finns i skolspråket. Hon anser att det är beklagligt att många vuxenlärare försöker att förenkla och skala ner språket, eftersom man då lätt hamnar i en fallgrop. 

– Vuxenlärare tar ofta bort ämnesbegreppen som är svåra. De kortar ner texter och förenklar. De ställer inte så komplexa frågor eftersom studenterna har svårt att svara långt och sammanhängande. Men då biter man sig själv i svansen. Då ger man inte eleverna möjlighet att förstå och inte heller möjligheten att utveckla sitt språk och begreppsanvändningen. Alla vuxna som läser på Komvux behöver dessa centrala begrepp och språkliga formuleringar för kommande kurser och framtida jobb, säger hon.

När en ämnes- eller yrkeslärare på Komvux tror att språket kan bli svårt för studenterna är det vanligt att man går på de specifika ämnesbegreppen. Men Annsofie Engborg menar att det lätt blir ett glosförhör där studenterna lär sig ordet men inte hur man använder det.

– Det räcker inte att jobba med det enskilda begreppet utan den verkliga förståelsen för begreppet får man när man sätter det i ett sammanhang. Titta på hur det används i ett eller ett par stycken. Exempelvis kan eleverna berätta för varandra så att de inte bara konsumerar begreppet utan producerar begreppet i tal och skrift. När elever pratar med varandra så hör både lärare och elever om de förstått begreppet eller inte. Då kan man säkerställa begreppsförståelsen och språkbruket när det är dags att börja skriva.

Hon fortsätter:

– Man kan tycka att det ska göras i svenskan men ämnesbegreppen ligger i de olika ämnena. Svenskläraren kan inte jobba med vårdsvenska, NO-texter etcetera. Man behöver som lärare plocka fram vad det är för språkliga mål man behöver, och för att kunna bedöma måste man ha undervisat i det som eleven ska lära sig. Inte förvänta sig att man har språket i sig bara för att man är vuxen, säger hon.

Komvuxperspektivet är så åsidosatt i Sverige.

Författaren menar att det språkliga synsättet behöver finnas med i alla vuxenlärares planering, undervisning och bedömning.

– Det jag vill göra med boken är att ge vuxenlärare strategier, metoder och modeller för språkligt lärande. Det är viktigt att lärarna modellerar för sina elever hur språket kan användas i exempelvis en argumenterande text. I dessa digitala tider skulle man kunna göra korta modelleringsfilmer som berättar vad en argumenterande text är. Så inte alla lärare behöver stå och förklara det hela tiden, säger hon.

I sin bok skriver Annsofie Engborg att man som vuxenlärare behöver följa fyra steg för att nå ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

– Steg ett är att läraren själv behöver inse att eleverna måste upptäcka ämnesspråket oavsett vilket ämne det är. Läraren behöver kunna identifiera elevernas svårigheter i mötet med texter. Man behöver förstå vad det är eleven kan ha svårt för. Och gärna göra det tillsammans. Observera hur eleven uttrycker sig i tal och skrift när man ger eleven en uppgift eller test. Kan ju vara så att läraren uttrycker sig på ett sätt att eleven inte förstår. Men hade den ställt frågan annorlunda hade eleven kunnat bli godkänd, säger hon. 

– Steg två är lärarens förmåga att uppmärksamma eleverna hur man uttrycker sig. Ge eleven verktyg för att exempelvis jämföra. Vilka fraser behöver man då? Hur används ämnesbegreppen i en jämförande text? Steg tre är att öva tillsammans på hur man uttrycker sig med eleverna. Prata om det ni gör och det ni skriver. Stimulera elevernas metanivå. Steg fyra är att ge eleverna en individuell större uppgift. Då har de fått öva och det kan komma ett skarpare läge, säger hon.

Annsofie Engborg anser att det måste pratas mer om hur det är att studera i vuxen ålder och hur det är att undervisa vuxna människor.

– Komvuxperspektivet är så åsidosatt i Sverige. Vi behöver ta ett samlat kollegialt grepp om vad det är eleverna lär sig i sina kurser och hur vi kan ge eleven vad de egentligen behöver. Om lärare för loggbok om sitt lärande och eleverna för loggbok om sitt lärande har vi mycket att vinna. Vi behöver stanna upp och se vårt eget lärande och utveckling samt gropar och backar som kan tona upp sig ibland, säger hon.