Annons
Annsofie Engborg vill ge vuxenlärare kunskap om den språkliga dimensionen i undervisningen. Foto: Mats Högberg, Shutterstock.

Undervisa vuxna: ”Språket sätter krokben”

Publicerad 2 november 2020

Studieovana vuxna har svårt att ta till sig kunskap och kämpar ofta med att få godkänt i kurser. Författaren Annsofie Engborg menar att det är språket som sätter käppar i hjulet.
– Språket är som ett filter mellan eleven och ämneskunskapen, säger hon.

Många som väljer att studera på Komvux och folkhögskola har inte studerat på flera år. Enligt Skolverket (2019) är det 96 procent av eleverna som studerar kurser på grundläggande nivå på Komvux som inte har svenska som modersmål och 11 procent av eleverna på grundläggande nivå blir underkända.

Annsofie Engborg vill med sin bok Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ge vuxenlärare kunskap om den språkliga dimensionen i undervisningen. Hon menar att lärare behöver ha ett språkligt mål och inte bara ett innehållsmål.

– Jag vill med boken att alla lärare på Komvux och folkhögskola ska inse att det finns ett ämnesspråk inbäddad i ämneskunskapen. Jag vill att boken och det kollegiala arbetet ska hjälpa alla lärare att identifiera både ämnesspråket och skolans allmänakademiska språkbruk.

För att få eleverna att förstå språket i en lärobok behöver läraren enligt Annsofie Engborg väva in språket i undervisningen.

– Lärarna behöver uppmärksamma eleven om de språkliga kraven som mer eller mindre finns inbäddade i kunskapskraven. Jag är helt övertygad om att eleverna inte har svårt för innehållet, det är vuxna människor. Men det är språket som sätter krokben för ämneskunskapen, säger hon.

Vuxenlärare tar ofta bort ämnesbegreppen som är svåra.

Annsofie Engborg arbetar idag som lärarfortbildare. Tidigare har hon arbetat som lärare inom svenska, religion och svenska som andra språk. Det var först när hon började arbeta på Komvux som hon själv insåg att det fanns ett språkligt behov.

– Jag kunde kasta ut ett dilemma som eleverna skulle resonera kring och sedan försvara sin valda handling. Då skulle eleverna kunna argumentera och möta motargument, men inte tänkte jag på att de behövde en argumentationsteknik såsom språk, stil och fasta fraser, säger hon.

Hon fortsätter:

– I nästan alla ämnen på Komvux ska man kunna resonera, jämföra, uttrycka sin åsikt och sammanfatta. Lärare måste undervisa i det som de sen ska bedöma dem i. Det låter självklart men jag vet att det är många yrkeslärare och vuxenlärare som missar det. Som lärare är man ofta fokuserad på ämnesinnehållet, inte de språkliga verktygen, säger hon.

Enligt Annsofie Engborg är svårigheten för elever att gå från vardagsspråk till skolspråk eftersom ämnesbegreppen finns i skolspråket. Hon anser att det är beklagligt att många vuxenlärare försöker att förenkla och skala ner språket, eftersom man då lätt hamnar i en fallgrop. 

– Vuxenlärare tar ofta bort ämnesbegreppen som är svåra. De kortar ner texter och förenklar. De ställer inte så komplexa frågor eftersom studenterna har svårt att svara långt och sammanhängande. Men då biter man sig själv i svansen. Då ger man inte eleverna möjlighet att förstå och inte heller möjligheten att utveckla sitt språk och begreppsanvändningen. Alla vuxna som läser på Komvux behöver dessa centrala begrepp och språkliga formuleringar för kommande kurser och framtida jobb, säger hon.

När en ämnes- eller yrkeslärare på Komvux tror att språket kan bli svårt för studenterna är det vanligt att man går på de specifika ämnesbegreppen. Men Annsofie Engborg menar att det lätt blir ett glosförhör där studenterna lär sig ordet men inte hur man använder det.

– Det räcker inte att jobba med det enskilda begreppet utan den verkliga förståelsen för begreppet får man när man sätter det i ett sammanhang. Titta på hur det används i ett eller ett par stycken. Exempelvis kan eleverna berätta för varandra så att de inte bara konsumerar begreppet utan producerar begreppet i tal och skrift. När elever pratar med varandra så hör både lärare och elever om de förstått begreppet eller inte. Då kan man säkerställa begreppsförståelsen och språkbruket när det är dags att börja skriva.

Hon fortsätter:

– Man kan tycka att det ska göras i svenskan men ämnesbegreppen ligger i de olika ämnena. Svenskläraren kan inte jobba med vårdsvenska, NO-texter etcetera. Man behöver som lärare plocka fram vad det är för språkliga mål man behöver, och för att kunna bedöma måste man ha undervisat i det som eleven ska lära sig. Inte förvänta sig att man har språket i sig bara för att man är vuxen, säger hon.

Komvuxperspektivet är så åsidosatt i Sverige.

Författaren menar att det språkliga synsättet behöver finnas med i alla vuxenlärares planering, undervisning och bedömning.

– Det jag vill göra med boken är att ge vuxenlärare strategier, metoder och modeller för språkligt lärande. Det är viktigt att lärarna modellerar för sina elever hur språket kan användas i exempelvis en argumenterande text. I dessa digitala tider skulle man kunna göra korta modelleringsfilmer som berättar vad en argumenterande text är. Så inte alla lärare behöver stå och förklara det hela tiden, säger hon.

I sin bok skriver Annsofie Engborg att man som vuxenlärare behöver följa fyra steg för att nå ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Steg ett är att läraren själv behöver inse att eleverna måste upptäcka ämnesspråket oavsett vilket ämne det är. Läraren behöver kunna identifiera elevernas svårigheter i mötet med texter. Man behöver förstå vad det är eleven kan ha svårt för. Och gärna göra det tillsammans. Observera hur eleven uttrycker sig i tal och skrift när man ger eleven en uppgift eller test. Kan ju vara så att läraren uttrycker sig på ett sätt att eleven inte förstår. Men hade den ställt frågan annorlunda hade eleven kunnat bli godkänd, säger hon. 

– Steg två är lärarens förmåga att uppmärksamma eleverna hur man uttrycker sig. Ge eleven verktyg för att exempelvis jämföra. Vilka fraser behöver man då? Hur används ämnesbegreppen i en jämförande text? Steg tre är att öva tillsammans på hur man uttrycker sig med eleverna. Prata om det ni gör och det ni skriver. Stimulera elevernas metanivå. Steg fyra är att ge eleverna en individuell större uppgift. Då har de fått öva och det kan komma ett skarpare läge, säger hon.

Annsofie Engborg anser att det måste pratas mer om hur det är att studera i vuxen ålder och hur det är att undervisa vuxna människor.

– Komvuxperspektivet är så åsidosatt i Sverige. Vi behöver ta ett samlat kollegialt grepp om vad det är eleverna lär sig i sina kurser och hur vi kan ge eleven vad de egentligen behöver. Om lärare för loggbok om sitt lärande och eleverna för loggbok om sitt lärande har vi mycket att vinna. Vi behöver stanna upp och se vårt eget lärande och utveckling samt gropar och backar som kan tona upp sig ibland, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – men lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons

Bildlärarens brev till Skolverket: "Efter oron kommer ilskan"

Öppet brev

"Dessa förändringar innebär en katastrof för bildlärarkåren", skriver bildläraren Ann-Sofi Viklund.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons